Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 695-696 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spetsbergen - Spetsbergsexpeditioner - Spetsbock - Spetsborrar - Spetsborgare - Spetsborrar - Spetsbåge - Spetsekorrar - Spetsen - Spetsflöjt - Spetsglans - Spetsgroblad - Spetsgård - Spetsharpa - Spetshjort - Spetshundar - Spetshunden - Spetskatarr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett gemensamt utlåtande, i hvilket yrkas
totalförbud för dödande af ren, ripa, hvalross och
ejder samt förbud for insamling af ett antal särskildt
uppräknade sällsynta växter. De föreslå vidare, att
hela Nordväst-Spetsbergen v. om Isfjorden, Dicksonbay
och Wijdebay samt Prince Charles foreland afsättas
som naturskyddsområden samt att de varma källorna
med tillhörande kalktuffaflagringar vid Woodbay
fridlysas. Själf föreslår Conwentz bl. a., att nya
byggnader harmoniskt infogas i landskapsbilden, att
förbud utfärdas för uppsättande af reklamskyltar
och att redan befintliga borttagas, hvarjämte
han påyrkar, att fågelfjällen skola betraktas som
naturskyddsområden. Af hvad här anförts, framgår, att
naturskyddsfrågorna vunnit allvarligt och allsidigt
beaktande, ehuru Världskriget hindrat deras definitiva
ordnande.

Litt,: För den ytterst vidlyftiga svenska
litteraturen om S. före 1910 hänvisas till
A. G. Nathorst, J. M. Hulth, G. De Geer,
"Swedish explorations in Spitzbergen 1758-1908"
(i "Ymer", 1909), samt J. M. Hulth, "Swedish
arctic and antarctic explorations 1758-1910" (i
"Vet. akad:s årsbok" för 1910, bil. 2). Se vidare
"Missions scientifiques pour la mesure d’un are de
méridien au Spitzberg entreprises en 1899-1902 sous
les auspices des gouvernements suédois et russe"
(1903 ff.), A. G. Nathorst, "Svenskarnas arbeten
på S." (i "Nord. tidskr.", 1906), G. De Geer, "The
coal region of Central Spitzbergen" (i "Ymer",
1912), B. Högbom, "Spetsbergens koltillgångar"
(i "Jernkontprets annaler", 1914), R. Berr, "Les
gisements de charbon du Spitzberg" (i "Annales
des mines", 1914). Svenskarnas specialvetenskapliga
arbeten efter 1910 återfinnas i Vet. akad:s skrifter,
i "Ymer", i "Geolog, fören:s förhandl.", i "Bulletin
of the geological institution of Upsala" o. s. v. De
norske geologernas och geografernas arbeten äro
offentliggjorda i ett flertal uppsatser af A. Hoel,
O. Holtedahl och G. Isachsen hufvudsakligen i
Videnskapsselskapets i Kristiania skrifter samt i
"Résultats des campagnes scientifiques accomplies
sur son yacht par Albert Ier prince souverain de
Monaco". Se äfven M. Conway, "The first crossing of
Spitsbergen" (1897) och "No man’s land" (1906), samt
H. Conwentz, "Über den schutz der natur Spitzbergens"
(i "Beiträge zur naturdenkmalpflege", bd 4, 1914).
A. G. N.

Spetsbergsexpeditioner. Se Polarexpeditioner.

Spetsbock. Se Spets, zool. 2.

Spetsborgare (ty. spiessbürger, eg. en med spjut
beväpnad, till fots tjänande borgare, borgarsoldat,
till skillnad från riddare, som tjänade till
häst), småstadsborgare (med en viss anstrykning af
ringaktning), "bräcka", kälkborgare (se d. o.).

Spetsborrar, maskinb. Se Borrar.

Spetsbåge, Spetsbågsstil,
bygnk. Se Båge 4 och Gotik.

Spetsekorrar, Tupaiidæ, zool., familj, som i
allmänhet föres till däggdjursordningen insektätarna (se d. o.). Spetsekorrarnas organisation
har att uppvisa flera drag, som häntyda på närmare
släktskapsförhållanden med däggdjursordningen
halfapor (se d. o.). Hufvudet är spetsigt, kroppen
långsträckt, svansen lång och vanligen
försedd med yfviga, åt båda sidorna riktade hår. Till
sitt yttre ha dessa djur en viss likhet med vår
vanliga ekorre. Liksom denna äro de träddjur samt
lefva af frukter och insekter. Släktet Tupaia

Tupaia tana, var. chrysura.

(Cladobates; se fig.) omfattar mellan 20 och
30 arter, som bebo Indien och den malajiska
arkipelagens öar. Släktet Ptilocercus utmärkes
därigenom, att svansens öfre två tredjedelar
äro nästan nakna, medan spetsen är försedd
med en dubbel rad af långa, utstående hår.
L-e.

Spetsen, zool. Se Spetshunden.

Spetsflöjt, mus., en 8-4 fots orgelstämma med uppåt
af smalnande tennpipor och mild klang.

Spetsglans, miner. Se Antimonglans.

Spetsgroblad, bot. Se Plantago.

Spetsgård kallas i äldre författningar den af
vaktmanskap inneslutna plats, inom hvilken lifsfångar
afrättades. Enligt cirkulär 30 jan. 1830 skulle
prästen där vara till mötes för att meddela fången
den sista styrkande trösten. I fråga om krigsrättsmål
föreskrifver 1819 års tjänstgöringsreglemente att,
då någon vid regemente skall undergå dödsstraff,
kommenderas till vakt vid exekutionsplatsen det
truppantal, som finnes stadgadt. Denna styrka,
rangerad å afrättsplatsen, formerar där fyrkant. De,
som bli därtill kommenderade, af hämta delinkventen
från arresten, bevaka honom med noggrannhet och föra
honom till afrättsplatsen, där han aflämnas i den
där formerade fyrkanten. Då delinkventen kommit inom
spetsgården, låter befälhafvåren, under skyldradt
gevär, regementsväbeln uppläsa dödsdomen. Sedan
kommenderar han på axel gevär och ger tecken till
dödsdomens verkställande. Numera skall dödsstraff
verkställas å fängelsegård (Straffl. kap. 2 §
2). I fält förfares enl. tjänstereglemente.
V. A-1.

Spetsharpa, mus. Se Harpa, sp. 1495.

Spetshjort. Se Spets, zool. 2.

Spetshundar. Se Spets, zool. 1.

Spetshunden, Spetsen, Canis familiāris. Se
Hunden, sp. 1313-14, 1316, fig. B och C samt fig. 2-4
och 10 å pl. III.

Spetskatarr, Lungspetskatarr, med., en till
lungspetsen eller lungspetsarna, alltså i trakten
omkring nyckelbenen, lokaliserad inflammation
i de fina där liggande bronkerna (bronkit)
samt i lungväfnaden närmast omkring dessa
(peribronkit). Erfarenheten har lärt, att en dylik
katarr, särskildt om den är af mera kronisk natur,
i de allra flesta fall är ett uttryck för en
tuberkulos infektion och sålunda ofta nog det första
vid en läkarundersökning iakttagbara tecknet till en
begynnande lungsot. Riktig diagnos och energisk vård,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>