Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spiritus - Spirituös - Spirkål - Spirlånga - Spirochaete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Spiritus-Spirochaete
754
andarna. SeRetbarhet. - S. f a m i l i a r i s,
skyddsande, tjänande ande, som lyder trollkarlens bud
och utför hans befallningar (jfr Bära). - S. r e’c
t o r, den styrande själen, den ledande anden i ett
företag. - S. s a’n c t u s, Helige ande (se d. o.).
Spiritus, lat., Sprit, farm., med., förekommer
å apoteken till olika alkoholhalt ("styrka") att
använda till olika beredningars framställande. I det
allra närmaste vattenfri 1. absolut alkohol (Alcohol
absolutus) beredes fabriksmässigt (ej på apoteken)
och är en klar, färglös, flyktig, neutral vätska, som
lätt antänds och brinner med svagt lysande låga, har
egendomlig lukt och brännande smak. Dess kokpunkt är
78,s° C., eg. v. 0,7955 -0,8oo5, motsvarande en halt
af 99,e-98 viktproc. eller 99,:-98,7 volymproc. ren
alkohol. Därnäst i styrka töljer koncentrerad sprit,
Spiritus concenträtus, med eg. v. 0,83i-0,8335,
motsvarande 87-86 viktproc., d. v. s. 91-90,3
volymproc. alkohol. Vidare märkas utspädd sprit,
S. dilutus, med eg. v. 0,889-0,89i, motsvarande 63-62
viktproc. eller 70,5-69,6 volymproc., samt slutligen
svag sprit, S. te’nuis, med eg. v. 0,934-0,938,
motsvarande 43-41 viktproc. eller 50,6-48,4
volymproc. alkohol. - Med koncentrerad sprit beredas
de i Sv. farmakopén upptagna preparaten anissprit
med ammoniak, Spiritus ammoniacätus anisätus,
vanlig tillsats till expektorerande bröstdekokter,
lavendelsprit, S. lava’ndulce (se Lavendel),
kalitvål-sprit, S. sapönis kalini, och senapssprit,
S. Sinäpis (se Senap). Med utspädd sprit fram-ställes
kamfersprit, S. camphorätus (se K a m-f e r), och med
svag sprit såpsprit med kam-fe r, S. saponätus cum
cafmphora. - Bland andra beredningar, som gå under
namnet spiritus och som till en del beredas genom
destillation af aromatiska droger tillsammans med
sprit, alltså ej äro blandningar såsom Sv. farmakopéns
sammansatta spiritus-preparat, märkas S. cethe’reus
(se Hof f-manns droppar); S. aromäticus, S. melissce
compo’situs, S. carmelitörum (karmeliter-sprit)
1. S. carminatwus Syflvii, bereds genom destillation
med sprit af citronmeliss, citronskal, muskot,
ceylonkanel och kryddnejlikor; S. cornus cervi
rectificätus (se Hjorthornsspiritus); S. formicärum,
myrsprit, af myrsyra, utspädd med sprit och
vatten till hudretande ingnidningar; S. fumälis,
röksprit, spritlösning af diverse droger, som vid
antändning afge välluktande ångor, såsom benzoe,
styrax, virak, myrra, bärnsten, kryddnejlikor o. d.;
S. fiimans Libävii, tennklorid (se Libavius och Tenn);
S. Frume’nti, kornbrännvin; S. (1. Liquor) cornus
cervi succi-nätus, Prinsens droppar; S. Mindereri
(se Solutio); S. ni!trico-cethe’reus, cetheris
nitrösi 1. ni’tri dulcis, förr officinell under
benämningen ÄZther nitrösus spirituösus; S.ory’zce,
arrak (ris-brännvin); S. pyrolignösus 1. pyroxy’licus
(se T r ä s p r i t); S. Safcchari} rom (eng. rum;
erhållen genom jäsning af rörsockermelass); S. Vint,
alkohol (se d. o.); S. vini gallici, k o n-j a k (se
d. o.); S. Vitrioli, utspädd svafvel-syra, o. s. v. Om
de olika spritsorternas användning vid beredningen
af tinkturer se T i n k t u r. Jfr Alkohol.
C. G. S.
Spiritus (lat., andning), språkv., i grekiska
grammatiker dels det i början af vissa med vokal
börjande ord uttalade skarpa Ä-ljudet, dels det i
början af vissa andra med vokal börjande ord hörda
tonande explosivljudet. Det förra slaget kallas
spiritus asper och har formen e, t. ex. i ijhog
(utt. hellos, solen), det andra kallas spiritus lenis
och har formen *, t. ex. i ejzog (utt. e’pös, ord)
I nygrekisk skrift bibehållas båda dessa tecken;
men spiritus asper har förlorat sin betydelse och
skiljer sig i uttalet alls icke från spiritus lenis.
(A. M. A.)
Spirituös, i högre grad sprithaltig,
spritstark. Spirituösa drycker, spirituösa (se
d. o. och Spirituosa-accisen).
Spirkäl, trädg., skott, som på våren utskjuta från
öfvervintrade plantor af härdiga kålslag, sådana som
grönkål och brysselkål. C. G. D.
Spirlånga, vanligare S p i 11 å n g a, zool. Se Långa.
Spirochaete (af grek. spélfra, vindling, och chai’te,
hår), gemensamhetsnamn för långsträckta, band- eller
trådformiga, kring längdaxeln spiral-vridna eller
vågformigt slingrade mikroorganismer, hvarvid lämnas
alldeles å sido, huruvida alla mikroorganismer med
nu nämnda yttre kännetecken verkligen tillhöra ett
och samma släkte. Samtliga spirochsete äro mycket
böjliga, ega en aktiv flexibilitet samt förmåga
af egenrörelse; de äro klorofyllfria och sakna
äfven andra assimilerande färgsubstanser. Deras
systematiska ställning i den organiska världen är
ännu ej utredd; de uppfattas af en .del forskare
som bakterier, af andra som alger, af ännu andra
som protozoer. Ytterligare en möjlighet föreligger i
afseende på deras systemställning, nämligen att de äro
hvarken bakterier, alger eller protozoer, utan utgöra
en egenartad grupp för sig bland mikroorganismerna. De
skulle, om sistnämnda uppfattning är riktig, bilda ett
slags mellangrupp mellan de lägsta växt-organismerna
(bakterierna) och de lägsta djurorganismerna
(protozoerna). Spirochseterna äro allmänt förekommande
mikroorganismer. Somliga äro parasiter, andra lefva
fritt i hafs- och sötvatten. Som parasiter ha de
påvisats hos en mängd olika djurarter, såsom hos
hafs- och söt-vattenmusslor, insekter, fiskar,
fåglar samt inånga däggdjur. De förekomma i alla
klimat, utbredda öfver hela jorden. De parasitära
spirochaetermi indelas alltefter den närmare platsen
för sin förekomst hos den djurorganism, i hvilken
de lefva, i följande tre grupper: ektospirochseter,
blodspiro-chaeter och väfnadsspirochseter. Till
e k t o s p i-r o c h se t e r höra bl. a. många
arter, som förekomma normalt i munhålan hos
såväl människor som djur. Till blodspirochseter
höra framför allt de, som orsaka typhus recurrens
(återfalls-feber) hos människa; vidare några funna
hos djur (fåglar, nötkreatur m. fl.) vid vissa med
feber förlöpande blodsjukdomar. Till väfnadsspiro-c
h ae t e r hör framför allt S. pallida (se nedan);
dessutom ha hos såväl människor som i synnerhet
hos djur väfnadsspirochaeter blifvit påvisade
vid en hel del olika sjukdomar, utan att det ännu
kunnat ådagaläggas, hvilken betydelse de ega för
ifrågavarande sjukdomar. Spirochaeternas kroppsform
är hos många arter bandformig, hos andra tråd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
