Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staden (Staden inom broarna) - Stadens mantel - Stadens stenar - Stadens 24 eller 48 - Stadens äldste - Stadenfeldt, Asger - Stadga - Stadgad åborätt - Stadgehemman - Stadgeränta - Stadighet - Stadilfjorden - Stading, Sofia Fransiska - Stadion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stortorget, likaledes med trappgafvel och numera
inköpt af Stockholms stad, samt Tessin d. ä:s båda
skapelser Skeppsbron 36 och 40. Exempel på särskildt
präktiga portaler återfinnas i husen Nygränd 2,
Skärgårdsgatan 2, Köpmangatan 15, Västerlånggatan
65 och Lorens von der Lindes hus Västerlånggatan 68
(se fig. å sp. 590 i bd 16).
I Staden inom broarna är ett stort antal offentliga
monument uppställdt. Gustaf Vasas bildstod,
modellerad af Larchevesque och rest 1774 af
ridderskapet och adeln på Riddarhustorget, är
Stockholms äldsta staty. På Riddarhusets gård står
Börjesons staty af Axel Oxenstierna (se denne),
rest 1890, på Skeppsbron Sergels staty öfver Gustaf
III (se denne), af täckt 1808, och på Slottsbacken
sedan 1800 den obelisk, hvarmed Gustaf III afsett
att hedra borgerskapet för dess trohet under hans
finska krig. Slottsbacken prydes äfven af den
1898 framför Storkyrkan uppställda, af T. Lundberg
modellerade statyn öfver Olaus Petri (se denne). På
Köpmantorget finnes sedan 1912 en bronsafgjutning
af Storkyrkans bekanta medeltida träskulptur, Sankt
Göran och draken, och på Kornhamnstorg uppställdes
1917 Kr. Erikssons urspr. för ett Engelbrektsmonument
afsedda grupp Bågspännaren. Till monument kan
äfven räknas den vackra brunnsöfverbyggnad, Tyska
brunn, som 1787 byggdes i hörnet af Svartman-
och Skärgårdsgatorna. På huset Västerlånggatan 27
finnes en gränssten mellan Uppland och Södermanland,
på hvilken de båda i bredd stående landskapsvapnen
äro skulpterade; den uppsattes på 1660-talet närmast
för att markera stiftsgränserna.
Bland värdefulla topografiska undersökningar
rörande Stadsholmen märkas "Utredningar rörande
statens mark och tomter i Stockholm verkställda
genom riksarkivet", 2 (1911) och F. de Brun, "Det
medeltida Stockholm" (1911). Byggnadsbeskrifningar
återfinnas i O. Sirén, "Gamla Stockholmshus", 1–2
(1912–13) och Samfundet Sankt Eriks publikation
"Borgarhus i gamla Stockholm", 1 (1916).
I. Sn.
Stadens mantel, rättsh. Se Stadens stenar.
Stadens stenar, rättsh. Att bära stadens stenar
var ett i allmänna stadslagen förekommande
skamstraff, hvilket drabbade ogift kvinna, som haft
lägersmål med gift man. I den äldre stadslagen,
Bjärköarätten, omtalas skyldigheten att bära
stadens mantel som straff för gift kvinna, som
begått horsbrott. De i Stockholm förr använda
"stadens stenar" förvaras i Statens hist. museum.
V. Sgn.
Stadens 24 eller 48. Se Borgare, sp. 1171.
Stadens äldste. Se Borgerskap och Äldste.
Stadfeldt, A s ger, dansk läkare, f. 1830, d. 1896,
med. doktor 1857, öfverackuschör vid Födsels-og
plejestiftelsen 1866, lektor 1867, professor vid
Köpenhamns universitet 1869, vann stort anseende
genom att redan 1870 införa antiseptiken inom
Eödselsstiftelsen och undervisa såväl läkare som
barnmorskor i bruket däraf, hvarigenom barnsängs-feber
väsentligen bekämpades i Dnnmark. På hygieniska
kongressen i Bruxelles 1876 väckte han stort
uppseende genom att meddela de vunna resultaten.
E. Ehpr.
Stadga. Jfr Förordning, Statut och Lag. Gränsen mellan
dessa olika begrepp är i
viss mån flytande, i synnerhet som de inom olika
länders rätt användas i olika betydelser. Emellertid
beteckna uttrycken stadga och stadgar i allmänhet
blott sådana föreskrifter och sammanfattningar af
rättsnormer, som afse visst specialförhållande,
utan att ha generell giltighet. Dock kunna de,
t. ex. genom beteckningen laga stadgar, användas
äfven i vidsträcktare betydelse. Rid.
Stadgad åborätt, kam. Se Åborätt.
Stadgehemman, kam. Se Sämje- och stadgehemman.
Stadgeränta, kam., namnet på den grundränta, som inom
Nora och Linde bergslag hvilade på hemman, uppodlade
efter 1620, och som före ränteförvandlingen utgick
med järn. Kbg.
Stadighet, skpsb. Se Maklighet och M e-tacentrum,
sp. 237.
Stadilfjorden. Se Holmsland.
Stading, Sofia Fransiska, operasångerska, f.,
antagligen 1763, i Berlin, d. 8 febr. 1836 i Dresden,
kom, enligt hvad det uppges, till Sverige vid tio års
ålder, antogs till elev vid k. operan, debuterade där
1779 som Myris i Monsig-nys "Arséne" och engagerades
s. å. Hon var den, som först utförde Cora i Nau-manns
"Cora och Alonzo" (1782), och i denna liksom andra
roller (Iphigenie, Gre-trys Andromaque, An-tigone i
"Oedip" m. fi.) "väckte hon den största hänförelse
genom det ljufva och blygsamma behag, den enkelhet och
flärdlöshet, som utmärkte hennes sång och spel". Hon
blef 1788 led. af Mus. akad. och utnämndes till
första hofrångerska. Vid operans indragning 18’J6
erhöll hon afsked med pension och lämnade Sverige.
A. L.*
Sta’dion (eg. något "bestående" eller
"bestämdt"). 1. Forngrekiskt längd- eller vägmått,
som indelades i 6 plethra, 100 famnar (orgyiai)
och 600 (motsv. 625 romerska) fot. De hos forntida
författare förekommande uppgifterna om väglängder
ådagalägga, att stadiets längd ingalunda alltid
beräknades lika, hvilket torde ha sin grund dels i
olika storlek af det till grund liggande fotmåttet,
dels däri att man för uppmätning af väglängder åtnöjde
sig med stegräkning. Lägger man till grund den attiska
foten, kan stadiets normallängd beräknas till i det
närmaste 185 m. Ett kortare stadion (157,5 m.) lades
af den alexandrin-ske matematikern Eratosthenes
(se d. o.) till grund för hans geografiska
måttbestämningar.
2 a) Bana för fotlöpning och andra
idrottstäf-linirar. Emedan de för löpning till fots
afsedda banorna vanligen höllo ungefär ett stadion
i längd, kom ordet stadion att användas äfven i
betydelsen af löparbana. Den berömdaste bland dessa
täflings-
Fransiska Stading som Iphi-
genie. Efter kön turetsning af
L. H. Koos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
