Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stahl, Jakob - Stahl, Samuel Herman von - Stahl, Georg Ernst - Stahl, Friedrich Julius - Stahl, Ernst Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
943
Stahl
944
Stahl, Jakob, militär. Se Staél von Hol-stein 1.
Stahl, Samuel Herman von, målare, f. 1802, d. 1833,
ingick vid Yästgöta-Dals regemente som fänrik, men
tog redan 1822 afsked, med löjtnants rang. Han
egnade sig sedan åt konsten, hufvudsakligen
under Westins handledning, och utförde i dennes
maner ett och annat porträtt. Äfven utförde han
ett par litografier efter taflor af sin lärare.
-rn.*
Stahl, Georg Ernst, tysk läkare och kemist, f. 21
okt. 1660 i Ansbach, d. 14 maj 1734 i Berlin, blef
med. doktor 1684, kallades 1694 till andre
med. professor vid universitetet i Halle,
hvarifrån han 1716 överflyttade till Berlin
som lifmedikus hos konungen i Preussen. S.
har såväl i medicinens som i kemiens historia
förvärfvat sig ett betydande namn. Enligt hans
uppfattning representeras kroppens enhetlighet af
själen. Lifvet beror uteslutande på den normala
sammansättningen ai kroppens olika delar,
och denna underhålles af själen. Därför
inträffar döden, då själen skiljes från kroppen.
Denna animism genomförde nu S. i dess
yttersta konsekvenser, och alla processer i
den friska och sjuka kroppen härleddes ur
denna aprioristiska ståndpunkt i S:s hufvudarbete,
Theoria medica vera (1707; ny uppl. 1831-33; tyska
öfv. 1802, 1831-32). Han utgaf dessutom omkr. 240
skrifter, de flesta af ringa omfång. Som kemist
upptog och utvecklade S. Beckers lära om flogiston
(se E l d, sp. 160). R- T-dt. Stahl, Friedrich
Julius, tysk rättsfilosof och konservativ politiker,
f. 16 jan. 1802 i München, d. 11 aug. 1861, af judisk
släkt, öfvergick 1819 till evangeliska läran.
Han blef docent i München 1827 samt
professor i rättsfilosofi, politik och pandekterna
1832 i Wiirzburg, 1835 i Erlangen och 1840 i Berlin.
På Tysklands politiska utveckling under 1800-talet
utöfvade S. som universitetslärare och författare
och som praktisk politiker ett inflytande,
som först på senaste tiden blifvit till
fullo uppskat-tadt. I sitt hufvudarbete,
Philosophie des rechts (2 bd, 1830-37; 5:e
uppl. 1878), uppbygger han med utgångspunkt
företrädesvis hos Schelling och den historiska
rättsskolan ett eget rättsfilosofiskt system
af politisk-konservativ och ortodoxt kristen
karaktär. Dess grundtanke är att ge den
historiska rättsåskådningen filosofisk grundval
i en teistisk världsförklaring: endast
genom att betrakta världshistorien som en fri skapelse
af en personlig Gud vunnes en tillfredsställande
motivering för historiska skolans lära om
historiens och de historiska institutens
värde. Denna tes utvecklas under polemik dels
mot natur-rättsfilosofien och dess arftagare,
liberalismen, dels mot Hegel, af hvilken S. själf
lärt åtskilligt, men hvars logiska schematism
han ansåg införa ett rationalistiskt moment i
den historiska åskådningen och därigenom förvanska
denna. I praktiskt hänseende ger han sin lära i
allmänhet en utprägladt konservativ tillämpning,
men var i författnings-frågan icke reaktionär,
utan häfdade ett konstitutionellt program med
front såväl mot det feodalabsolutistiska lägret och
dess lärofader von Haller som mot liberalismens
folksuveränitetsidéer och parlamentariska program -
sålunda med hänsyn till det aktuella läget urspr,
ett slags centerståndpunkt. Som medlem af
bajerska deputeradekammaren 1837 förfäktade
han energiskt riksdagens budgeträttsliga
befogenheter emot regeringen, hvilket ådrog
honom bestraffningsåtgärd från den senares
sida. Sedermera föll tyngdpunkten af hans
politiska verksamhet på fronten mot vänster.
Under revolutionsåren 1848-49 kämpade han i
tidningsartiklar och broschyrer (bl. a. Die revolution
und die constitutionelle monarchie, 1848) energiskt
framför allt mot parlamentarismen, som nu äfven på
moderat håll af många ansågs som konunga-dömets enda
räddning, samt bidrog kraftigt att upprätthålla
tron på den oparlamentariska konstitu-tionalismen,
då denna af de fleste var uppgifven som hopplös.
Yid revisionen af 1848 års oktroje-rade preussiska
författning 1849 och 1850 arbetade han som medlem
af Preussens första kammare med framgång på att i
författningen inlägga garantier för konungadömets
själfständighet och styrka samt i allmänhet att
utforma författningen i monar-kisk-konservativ
riktning. Som ledare af denna kammares konservativa
majoritet 1850-61 fullföljde han samma verk,
medan han å andra sidan med skärpa uppträdde mot
reaktionära försök att afskaffa författningen samt
omsider lyckades vinna det konservativa partiets
största del öfver från den Hallersk-reaktionära
doktrinen till sitt eget konstitutionella program.
S. kan därigenom i viss mån betecknas som den
moderna tyska konservatismens grundläggare, och
hans idéer ha haft ett påvisbart starkt inflytande
på Bismarck. På samma gång har S. genom sitt
kraftiga uppträdande på en för Tysklands moderna
författningsutveckling kritisk punkt verksamt
bidragit till att från Tysklands statslif utestänga
parlamentarismen och att utbilda den
egenartade oparlamentariska konstitutionalism,
hvari den tyska författningsutvecklingen under
1800-talet utmynnat. Bismarcks verk har
sin förutsättning däri, att det preussiska
konungadömet räddades oskadt öfver revolutionsårens
(1848) stormar, och härtill medverkade icke
minst S. Bland hans verk märkas utom de
ofvannämnda Das monarchische prinzip (1845),
Parlamentarische reden (1856) och Die gegenwärtigen
parteien in staat und kirche (postumt 1863).
G. R-s.
Stahl, Ernst Christian, tysk botanist, f. 21 juni 1848
i Schiltigheim, Elsass, blef 1880 e. o. professor
i botanik i Strassburg och 1881 professor och
föreståndare för botaniska trädgården i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
