Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stambanan genom öfre Norrland - Stamberg, Anders Henrik - Stambo - Stambok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mellansel–Örnsköldsvik, 28,8 km., hvars hufvudsträckning går i
östsydöstlig riktning, följer i början Moälfvens
högra strand, framgår därefter på det branta
Kösåsbergets norra sluttning, går så åter utefter
Moälfven, som öfvergås på en bro med 51 m. spännvidd,
och följer sedan Happsta- och Själevadsfjärdarnas
östra strand förbi Själevad till Örnsköldsvik. –
Vännäs–Umeå, 31 km., med öfvervägande östlig riktning,
utgår från Vännäs station och municipalsamhälle,
öfvergår kort därpå Tvärån samt följer Ume älfs
vänstra strand till Spöland, där Vindelälfven strax
före dennas inflöde i Ume älf öfvergås å en 217
m. lång fackverksbro med 3 spann, hvartdera om 71,2
m. spännvidd. Därefter följes Ume älfs vänstra strand
till Brännland, där älfven genom inslåendet af en
mera sydlig riktning aflägsnar sig från banan. Efter
stigning till Koddis sänker sig banan i brant lutning
till Umeå, från hvars station (vid norra stadssidan)
ett bispår utgår till hamnen vid älfven. Från Umeå
station fortsatte banan utefter älfvens vänstra
strand, öfvergick därefter på en 300 m. lång bro
en gren af älfven, Norrån, och framkommer så till
slutpunkten på Storsandskär, 8 km. från Umeå. Denna
sträcka har dock icke öppnats för trafik, och bron
är sedan 1909 borttagen, enär på grund af dels
uppslamning af älfven, dels landets fortgående
höjning mera djupgående fartyg icke kunna angöra
denna banans afsedda slutpunkt, hvarför järnvägens
fortsättande till uthamnen Holmsund längre ut
vid Österfjärden af riksdagen 1917 beslutats. –
Bastuträsk–Skellefteå–Kallholmen,
63,2, km., med hufvudsakligen östlig riktning,
framgår från Bastuträsk till Klutmark, en sträcka
af 32 km. genom skogs- och myrmarker. I närheten af
stationen Finnforsfallet bildar Skellefte älf det
20 m. höga fallet Finnforsen, där Skellefteå stad
anlagt en elektrisk kraftstation för 20,000 hkr. Vid
Krångfors station, 7 km. längre åt ö., tangerar
banan älfven, som där bildar det omkr. 18 m. höga,
Skellefteå stad tillhöriga Krångforsfallet. 1 km.
ö. om Klutmarks station öfvergår banan Skellefte
älf på en 132 m. lång bro med 3 spann, hvartdera
à 24 m. och 1 à 60 m., och följer sedan dennas
norra strand genom ytterst tätt bebyggda trakter
till Skellefteå, där stationen är belägen omkr. 200
m. n. om staden. Banan fortsätter vidare, följande
först älfven och därefter norra sidan af Ursviken med
stadens gamla uthamn, till slutstationen Kallholmen,
hvarifrån ett spår utgår till den på en ö belägna
hamnplatsen, Skelleftehamn. – Älfsby–Piteå, 52,5
km., med sydöstlig riktning, följer Pite älfs högra
strand förbi Kälsberget och Salberget till Vargbackens
station vid Sikfors. Omkr. 500 m. bortom stationen
öfvergås Pite älf på en 130,8 m. lång bro med 4 spann,
3 af betong och 1 bågspann af järn, 55,8 m. långt,
hvarefter den följer älfvens vänstra strand öfver
Arnemark till Bölebyn och därefter framgår utefter
Långnäsfjärdens östra sida öfver kyrkbyn Öjebyn,
Piteå gamla stad, till inre Pitfjärden och Piteå
station. – Karungi–Öfvertorneå, 44,8 km.,
med öfvervägande nord-nordöstlig riktning, följer,
med undantag endast för några få km. mellan Skogskärr
och Risudden, Torne älfs västra (högra) strand förbi
Hietaniemi kyrka och stationen
Hedenäset och vidare förbi det egendomliga
midnattssolsberget Luppio fram till slutpunkten
Öfvertorneå station, 1,331,4 km. från Stockholm,
vid den stora byn Matarengi midt emot det bekanta
berget Aavasaksa på finska sidan.
De olika delarna af Stambanan genom öfre Norrland
jämte grenbanor öppnades för trafik: Bräcke–Håsjö,
67,2 km., 16 okt. 1883, Håsjö–Ragunda, 12,8
km., 1 dec. 1884, Ragunda–Långsele–Sollefteå,
64,4 km., 1 okt. 1886, Långsele–Anundsjö, 82,6
km., 15 okt. 1889, Anundsjö–Vännäs, 128,7 km.,
1 okt. 1891, Mellansel–Örnsköldsvik, 28,8 km.,
1 nov. 1892, Vännäs–Hällnäs, 47,6 km., 15
nov. 1892, Hållnäs–Jörn, 97,0 km., 8 dec. 1893,
Jörn–Boden, 142,8 km., 6 aug. 1894, Vännäs–Umeå,
31,0 km., 29 sept. 1896, Boden–Niemisel, 32,0
km., 1 okt. 1900, Niemisel–Morjärv, 41,2 km.,
1 aug. 1902, Morjärv–Lappträsk, 46,2 km.,
1 dec. 1910, Bastuträsk–Skellefteå–Kallholmen,
63,2 km., 5 sept. 1912, Lappträsk–Karungi, 20,9
km., 1 juli 1913, Karungi–Öfvertorneå, 44,8 km., 15
dec. 1914, Karungi–Haparanda, 26,1 km., 17 juni 1915,
Älfsby–Piteå, 52,5 km., l okt. 1915.
Af Stambanan genom öfre Norrland utgör sträckan
Bräcke–Långsele–Sollefteå en del af Statens
järnvägars 11:e trafiksektion, som tillhör
dessas 4:e distrikt. Sträckan Långsele–Jörn jämte
grenbanorna Mellansel–Örnsköldsvik, Vännäs–Umeå
och Bastuträsk–Skellefteå–Kallholmen utgöra
14:e trafiksektionen, och sträckan Jörn–Boden–
Karungi–Haparanda samt grenbanan Karungi–
Öfvertorneå 13:e trafiksektionen. Båda dessa
trafiksektioner höra till 5:e distriktet. Grenbanan
Älfsby–Piteå, för hvilken särskild taxa används,
ingår icke i någon trafiksektion, utan skötes
af en särskild banförvaltare, som sorterar
direkt under distriktschefen vid 5:e distriktet.
A. d’A.
Stamberg, Anders Henrik, lärd, f. 9 dec. 1759
i Köping, d. 31 maj 1840 i Västerås, blef 1780
student i Uppsala och 1782 promoverad till filos,
magister samt prästvigdes 1784. 1789 utnämnd till
gymnasieadjunkt och bibliotekarie i Västerås, 1797
till eloquentise et poeseos lektor, förordnades han
1810 till teol. lektor samt erhöll 1812 professors
titel och 1815 Badelunda prebendepastorat. Han blef
teol. doktor 1818. S. utgaf en högst förträfflig
upplaga af Qu. Horatius Flaccus, med historiska,
mythologiska och philologiska anmärkningar (1791;
3:e uppl. 1817) äfvensom Er. Benzelii Breviarium
historiæ ecclesiasticæ ad præsens usque tempus
continuatum (1802).
Stambo. Se Drake, sp. 817, och Hird, sp. 743.
Stambok. 1. En längd, afsedd för anteckning af
frivilliga gåfvor till uppförande af ny kyrka
inom församling, som erhållit K. M:ts tillstånd
att, genom "kollekt och stambok" samla bidrag
därtill. Stamboksförmån beviljas att utgå öfver
hela riket, utom Gottland, som är befriadt från
stamböcker från de öfriga stiften. - 2. Bok,
innehållande anteckning om en släkts härstamning;
dess stamtafla 1. stamträd. - 3. Bok (till en början
antagligen en stambok i den under 2 angifna bet.),
i hvilken släktingar, vänner och andra till minne af
sig teckna sina namn, vanligen före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
