Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Standard of life - Standardtal - Standardtvättaren - Standard work - Standart redd - Standert - Standesherren - Standesherrschaft - Standfuss, Max - Standia - Standish, Miles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malthus (se d. o.) framhöll med styrka
betydelsen af, att särskildt de lägre klassernas
lefnadsstandard höjdes genom bättre uppfostran
och bättre omgifning; denna stegring borde medföra
verksamma preventiva hinder af moralisk innebörd
(sena äktenskap med återhållsamhet) emot en betänklig
befolkningstillväxt. Ricardo (se d. o.), till hvilken
framför allt teorien om den "järnhårda lönelagen"
(jfr Arbetslön) kan ledas tillbaka, betonar i sina
"Principles" (kap. 5): "Mänsklighetens vänner kunna ej
annat än önska, att i alla länder skola de arbetande
klasserna ha smak för bekvämlighet och trefna
lefnadsvanor och att de skola eggas med alla lagliga
medel i sina ansträngningar att skaffa sig sådana. Det
kan icke ges en bättre säkerhet mot en öfvertalig
befolkning". Från olika håll har påpekats, hurusom
lefnadsstandardens inverkan på befolkningstillväxten
först under en något längre tidsperiod kan hinna
göra sig gällande. Frågan om löneförhöjningarnas
betydelse för folkmängden står i intimt beroende
af lefnadsstandarden och dess känslighet – ett
ämne, hvilket i nedannämnda arbete behandlas af
Bagge, som dock stannar vid det antagandet, "att
den totala tillgången på arbetskraft, i den mån
denna är beroende af arbetarnas antal, bestämmes
af faktorer, som hufvudsakligen ligga utanför
löneförhöjningens inflytande". Lefnadsstandardens
betydelse för arbetslönen torde emellertid
kunna betecknas som dubbelsidig: den inverkar i
längden dels på tillgången, dels på efterfrågan
på arbetskraft. Omedelbart, såväl som medelbart,
är en högre lefnadsstandard egnad att inskränka
tillgången. Samtidigt är den egnad att medföra
ökad produktionsförmåga och att därigenom stegra
arbetskraftens uppskattning. Marshall förklarar, att
en höjning af lefnadsstandarden innebär en stegring
af intelligensen, energien och själfaktningen samt
större omsorg, klokare omdöme i fråga om utgifter
o. s. v. Förutsättningen för, att en inkomststegring
för lönearbetare och andra skall leda till högre
effektivitet, är, att den går hand i hand med en
höjning af lefnadsstandarden, inom hvilken också de
nutida och framtida behofven måste klokt afvägas mot
hvarandra. – Särskildt hvad de lägre inkomstklasserna
angår, är utrymmet för en högre lefnadsstandard rätt
så obegränsadt. Eller som Smart (se d. o.) framhåller
i "Second thoughts etc.", sedan han uttalat den
förmodan, att de välställda klasserna i allmänhet
finna sina inkomster icke mer än tillräckliga för
sin "standard of life": "Vi böra vara säkra på,
att arbetaren i gemen skulle kunna använda en lön,
dubbelt, tredubbelt eller mångdubbelt så stor som
den nuvarande på sätt, hvilka skulle vara nyttiga
för honom själf och nyttiga för samhället". (Jfr
Socialpolitik.) – Litt.: Pigou, "Wealth and welfare"
(1912), Marshall, "Principles etc." (särskildt
bok 2, kap. 3, och bok 6, kap. 13), Thörnberg,
"Lefnadsstandard och sparkraft" (1915), och G. Bagge,
"Arbetslönens reglering" (1916). E. H. T.
Standardtal, fysiol., i fråga om näringsämnenas
förbränningsvärden. Se K r o p p s v ä r m e, sp. 66.
Standardtvättaren, tekn. Se L y s g a s, sp. 101.
Standard Work [stä^ded o§’k], eng. (standard - norm,
typ, mönster), mönstergill, af bestående
värde, klassiskt, mönstergillt verk (företrädesvis
om litterära arbeten).
Standart redd, ort i Finska viken i östra delen af
skärgården utanför Finlands södra kust (Viborgs
län). Där plägade tsarerna Alexander III och
Nikolaus II ankra med den kejserliga lustyachten
under sommarfärder i finska skärgården. Platsen
benämnes ibland efter den närliggande finska orten
Pitkäpaasi. Om det möto mellan Nikolaus II och Gustaf
V, som där egde rum 23-24 juli 1912, se Pitkäpaasi.
Sta’ndert (se Stånd ar), sjöv., i allmänhet namn
på en trekantig flagg med föga utdragen spets. Som
befälstecken utgöres standerten af en tvåtungad flagg,
hvars öfre hälft är blå och nedre gul. Denna standert,
Örlogsstandert, föres af kommendör vid flottan,
hvaremot de befälstecken (se d. o.), som enligt sin
form skulle kallas standertar, betecknas med ordet
tecken och förs af afdelningschef och flottiljchef
samt äldste befälhafvarens tecken, som utmärker den
äldste "vimpelmannen" på platsen. Underofficer, som är
fartygschef, för som befälstecken en standertliknande,
trekantig, blå örlogsgal jadet. Lotsverkets standert
äfvensom fiskeri-inspektionsstanderten äro trekantiga
(ej klufna 1. "tungade"). Jfr Signal. - Standertman,
kommendör, som för örlcgsstandert. L. H.*
Standesherren, ty. ("ståndsherrar"), kallas
medlemmarna af (eller i inskränkt mening:
hufvud-männen för) fordom riksomedelbara,
men sedermera "mediatiserade" (se Medlat)
furstliga och gref-iiga hus. I ersättning för sin
förlorade reichsstand-schaft ("riksståndskap")
tillförsäkrades dessa i tyska förbundsakten (1815)
vissa privilegier: de skulle räknas till Tysklands
högadel, förklarades jämbördiga med de suveräna
furstehusen, fingo rättighet att inom vissa af
riks- och landslagstiftning dragna gränser utfärda
förordningar för sina gods (standesherrschajten)
och familjer o. s. v. Den särställning i fråga om
rättskipning, som tillerkändes dem, har upphäfts
genom den tyska processreformen 1877. Andra af
privilegierna ha småningom förlorat praktisk
betydelse. - Under Tyska förbundets tid (1815-66)
förlänades ståndsherrlip befogenheter stundom
åt icke mediatiserade familjer; numera ökas icke
vidare de på detta sätt privilegierade familjernas
antal. Verein der deutschen standesherren bevakar
sedan 1864 ståndsherrarnas intressen och utger
skrifter rör. deras rättsliga ställning. Inom de
länder, där de äro bosatta, ega ståndsherrarna i
regel med ärftlig rätt säte i representationernas
första kammare. N. H-tz.
Standesherrschaft, ty. Se S t a n d e s h e r r e n.
Sta’ndfuss [-foss], Max, tysk biolog, f. 6 juni
1854 i Schreiberhau, Schlesien, d. 22 jan. 1917 i
Zurich, docent i entomologi och titulärprofessor vid
universitetet i Zürich, blef ryktbar särskildt genom
sina undersökningar rörande temperaturens inverkan på
fjärilarnas utveckling i puppstadiet, undersökningar,
som lämnat resultat, hvilka anses som bevis för
möjligheten däraf, att de af en individ förvärfvade
egenskaperna kunna ärfvas af dess af-komma.
L-e.
Sta’ndia, ö. Se D i a.
Standish [stä’ndij], Miles, nordamerikansk
kolonipionjär, f. omkr. 1584 i Lancashire, d. 3
okt. 1656 i Duxbury, Massachusetts, blef 1620 den mi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
