Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Start - Starta - Starter - Startflagga - Startmaskin - Startmotstånd - Startplats - Startpåle - Staryj - Staryj Bychov - Staryj Krym - Staryj Margelan - Staryj Merv. - Staryj Oskol - Stas - Stas, Jean Servais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1021
Starta-Stås
lyckas starten, hålles flaggan uppe. och de täflande
’ Sta’ryj Krym. stad i ryska guv. Taurien, pä skola
då vända tillbaka för att på nytt ordna halfön Krim,
25 km. v. om Fedosia. 3.330 inv. sig. Startmaskinen
(fig. 3), som numera
allmänt används i utlandet vid slätlöpningar, har
j densstad.
! (1897). S. var på 1200-talet kanens af Krim resi-
Fig. 2. Starten försiggår.
Fig. 3. Start med startmaskin.
ett bredt band, bakom hvilket hästarna ordnas och
som på starterns tecken springer upp i luften,
då täflingen är färdig att börja. Starten är något
af det viktigaste vid många täflingar, särskildt
på korta distanser; blott för en längre löpning,
såsom steeple-chase, är starten af underordnad
betydelse. Den täflande, som ej genast efterkommer
starterns tillsägelser eller försöker att i starten
vinna otillbörligt försprång, kan på starterns anmälan
till skiljedomstolen frånkännas pris och j äfven på
annat sätt bestraffas. Startern allena j af gör öfver
startens riktighet. B. C-m. j
Starta (af eng. to start), börja (en
Jtäfiing, en i färd eller affär o. s. v.).
i
Starter (eng. starter), sportt., startledare. Jfr
! Start. ;
Startflagga, sportt. Se S t ar t.
i
Startmaskin, sportt. Se Start.
Startmotstånd, elektrot., detsamma som på- ’
dragningsmotstånd, igångsättningsmotstånd (se (
Elektriska maskiner, sp. 275). .’
Startplats, sportt. Se Start.
Startpåle, sportt. Se Start.
Sta’ryj, fem. s t a7r a j a, st a’r a, afledt s t a’r
o, i gammal, förekommer i många slaviska ortnamn. j
Sta’ryj By’chov, kretsstad i ryska guv. Mohilev, ’
vid Dnjepr. 6,951 inv. (1900). S. var under polska
tiden en af Hvita Rysslands starkaste fästningar j
och kom 1772 till Ryssland. J-
F. N.
Sta;ryj Margelan. Se M a r g e l a n.
Sta’ryj Merv. Se M er v, sp. 198.
Sta;ryj Oskol, stad i ryska guv. Kursk, vid floden
Oskol. 16,662 inv. (1897). Liflig handel med säd,
boskap, talg, honung, salt och hampa. (J.F. N.
Stås (af lat. stare, stå), blodstockning (se d. o.)
Sta’s, Jean S e r v a i s, belgisk kemist, f. 1813
i Louvain, d. 1891 i Bruxelles. studerade medicin i
Gent och blef sedan professor vid militärakademien i
Bruxelles. Sedan 1841 var han medlem af Belgiska
akad. S. började sin vetenskapliga bana med
undersökningar inom den organiska kemiens område,
bl. a. ang. floridzin och acetol. Han studerade
också solljusets natur. 1841 utförde han tills, med
Pariskemisten J. B. Dumas på dennes laboratorium
ett arbete om kolets atomvikt jämförd med
syrets. Berzelius hade funnit förhållandetalet
76,2 till 100. S. och Dumas funno 75:100,
d. v. s. 3:4. Detta enkla förhållande föranledde
S. att tro på den af Prout upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
