Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steenstrup, Knud - Steenstrup, Johannes Christoffer Hagemann Reinhardt - Steenwijck, Hendrik van - Steenwinkel - Steeple-chase - Steepler - Steer, Philipp Wilson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ren O. Heer i "Flora fossilis arctica", VII,
1883). S. bevisade 1875, att de stora järnblock,
som Nordenskiöld funnit på ön Disko och betecknat som
meteorstenar, tvärtom voro telluriskt nickelhaltigt
järn i basalten, och blef därigenom ryktbar i vida
kretsar. 1883 författade han Bidrag til kendskab til
bræerne og bræ-isen i Nord-Grönland. 1889 blef han
anställd vid Danmarks geologiske undersögelse, men
skildes 1897 från sin befattning, närmast därför att
hans vetenskapliga rastlöshet förledde honom att slå
in på bivägar, hvilket försinkade det regelrätta
arbetet; dock lyckades han påvisa "klitternes
vandring" (i ett arbete härom 1894). S. å. blef
S. hedersdoktor, 1896 led. af Kommissionen for
Grönlands geologiske och geografiske undersögelse
och 1902 led. af Videnskabernes selskab.
4. Johannes Christoffer Hagemann Reinhardt S.,
son till S. l, historiker, f. 5 dec. 1844 i Sorö,
blef juris kandidat 1869 och juris doktor 1882 samt
var 1882-1916 professor i historia vid Köpenhamns
universitet. Han har i synnerhet slagit sig på
studiet af den äldre medeltiden och danska folkets
inre utveckling. Han har utgett Studier over kong
Valdemars jordebog (1873, med upplysningar om landets
förvaltning på 1200-talet), det omfattande verket
Normannerne (4 bd, 1873-82), Den danske bonde og
friheden (1888; 3:e uppl. 1912), Historieskrivningen
i Danmark i det 19. aarh. (1889) och Vore folkeviser
fra middelalderen (1891) samt har skildrat forntiden
och den äldre medeltiden (till 1241) i "Danmarks
riges historie" (I, 1904). Men dessutom har han
författat en serie viktiga uppsatser, ang. Danmarks
inre förhållanden, i "Hist. tidsskr.": Vornedskabet
hos den danske bonde, Fæstebondens retsforhold i
ældre tid, Nogle undersögelser om guders navne i de
nordiske stedsnavne, Nogle bidrag til vore landsbyers
og bebyggelsens historie m. fl., vidare Danmarks
sydgrænse og herredömmet over Holsten 800-1100 (1900)
och Venderne og de danske för Valdemar den stores
tid (s. å.). Några spridda uppsatser har han samlat
i Fra fortid og nutid (1892), hvarjämte han utgett
öfversikten Etnografien (1902), Navnebog (s. å.; 2:a
uppl. 1903, jämte V. Dahlerup), De danske stednavne
(1908), Indledende studier over de ældste danske
stednavnes bygning (1909) och Statsrettens udvikling
gjennem tiderne og nutidens statsforfatninger (1916)
m. m. S. blef 1882 led. af Videnskabernes selskab
och af Selskabet for fsedrelandets historie samt
är led. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1898), af
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1900), af Vet. soc. i
Uppsala (1902), af Fysiogr. sällsk. i Lund (1905)
och af Vet. akad. (1913). 1900 blef han hedersdoktor
i Lund. Sedan 1897 är han ordf. i Dansk historisk
förening. S. har nitälskat mycket för närmare
samarbete mellan de nordiska universiteten samt
för förbindelsen med de franska universiteten,
l-4. E. Ebg.
Steenwijck [stenvejk], Hendrik van S. d. ä.,
flamsk arkitekturmålare, f. omkr. 1550 i Steenwijk,
d. omkr. 1603 i Frankfurt a. M., elev af Hans Vredeman
de Vries i Antwerpen, lämnade tidigt fosterlandet och
begaf sig till Tyskland. Han var en mycket produktiv
konstnär och målade med förkärlek interiörer af
gotiska kyrkor. - Hans son, Hendrik van S. d. y.,
likaledes arkitekturmålare, f. 1588 i Frankfurt
a. M., flyttade tidigt till Antwerpen, men begaf
sig 1629 till London, där han förmodligen dog.
O. G-g.
Steenwijk [stenvejk], stad och förr fästning i
nederländska prov. Overijssel, vid järnvägen
Zwolle-Leeuwarden och genom en kanaliserad å
förenad med Blakzijl (14,5 km.) vid Zuiderzee. 6,090
inv. (1909). Treklassig borgarskola. J. F. N.
Steenwinkel [sten-], dansk, från Belgien härstammande
konstnärssläkt, hvars medlemmar under ett helt
århundrade utöfvade inflytande på Danmarks konst
i olika riktningar. Hans S. l. Johannes de Embde,
byggmästare, f. i Antwerpen, d. 1601 i Halmstad,
inkallades 1576 till Danmark af Tyko Brahe för att
på Hven uppföra Uranienborg, som han fullbordade
1580. Från 1581 var han kungl. byggmästare, och
från 1592 ledde han uppförandet af fästningsverk
i de danska landskapen ö. om Öresund. Han var en
ansedd och duktig byggmästare. - Hans son Hans S.,
f. 1587 i Köpenhamn, d. 1639, var faderns lärjunge
och från 1619 kungl. byggmästare. Han var äfven
målare och bildhuggare. Bland hans byggnadsarbeten må
nämnas Börsen och Trinitatiskyrkan i Köpenhamn.
-Af hans bröder var Morten S., f. 1595 i Varberg,
d. 1646 i Köpenhamn, porträttmålare, och Lorens S.,
d. 1619, stenhuggare (bildhuggare). - Till denna
släkt hör säkerligen äfven ingenjören Ole S., som
med Gerner, Rostgaard och Tuxen deltog i planen
till Kronborgs återeröfring i kriget med Sverige,
men blef, då planen röjdes, fängslad af svenskarna
och afrättad (1659). Vidare en tredje byggmästare,
Hans S., som säkert var son eller brorson till
Hans S. d. y. och dog omkr. 1700. Han byggde den
vackra, numera nedrifna Nörreport i Köpenhamn
och arbetade på det hela mycket för Kristian
V. Samma släktled tillhör målaren Anton S., som
från 1670 var kungl. konterfejare och dog 1688.
Ph. W.*
Steeple-chase [sti’pltʃéis],
eng. (eg. "kyrktornslöpning"), sportv.,
kapplöpning öfver omväxlande slag af hinder. Om
hinderridt se Kapplöpning (där upphofvet till
benämningen steeple-chase anges å sp. 877). Om
hinderlöpning till fots se Löpning.
B. C-m.
Steepler [sti’plə] 1. Steeple-chaser [sti’pl-tʃéisə],
eng., sportv., en kapplöpningshäst, som är
afsedd särskildt för täflingar på hinderbana (se
Kapplöpning).
B. C-m.
Steer [stiə’], Philipp Wilson, engelsk målare,
f. 1860 i Birkenhead nära Liverpool, studerade vid
akademien i Gloucester och i Paris för Cabanel och
har sedan varit verksam i London. Han målar såväl
landskap och stadsbilder som porträtt och figurer i
interiörer med skickligt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
