Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 1163-1164 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steffen, Gustaf Fredrik - Steffens, Henrik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1883–85 kemi och mineralogi i Aachen och vid
Bergsakademien i Berlin, där han var anställd
som assistent 1885–87, studerade samtidigt äfven
nationalekonomi vid Berlins universitet. Han
var korrespondent till skandinaviska tidningar
(bl. a. "Göteborgs handels- och sjöfartstidn.") i
London 1887–97 och i Italien 1897–1932. Under tiden

studerade han med anslag af Lorénska stiftelsen
från 1890 de engelska arbetarförhållandena
m. m. och höll populära föreläsningar i ämnet
i England 1892–96 samt bearbetade materialet
vetenskapligt under universitetsvistelser i
München och Rostock 1900–02, där han utnämndes
till filos. doktor 1902. S. blef s. å. t. f. och
1903 ord. professor i nationalekonomi och sociologi
vid Göteborgs högskola. 1914 erbjöds honom professur
i engelska samhällsförhållanden vid universitetet i
Berlin. S. invaldes 1910 af Stockholms läns landsting
i Första kammaren, där han representerade länet
till 1916 och var en uppmärksammad talare. Han
var led. af 1912 års bostadskommitté och är sedan
1913 led. af Sociala rådet. S:s journalistiska
skriftställarverksamhet tilldrog sig på 1890-talet
stor uppmärksamhet. Bland hans samhällsvetenskapliga
skrifter i populär form utmärka sig i synnerhet
Sociala studier (1–7, 1905–12) genom ett med
stilistiskt mästerskap återgifvet rikt idéinnehåll;
han företräder i dem den socialpolitiska riktning,
som haft sina främsta representanter i Tyskland
(se Katedersocialister) och som i våra dagar synes
vinna ett visst inflytande i den socialdemokratiska
politiken från engelska utgångspunkter (se
Revisionism): socialism som växande ingrediens
i en ekonomisk samhällsordning, hvilken i öfrigt
förblir ett slags legalt reglerad privatkapitalism,
en inkomstfördelning med stora skillnader mellan
inkomstklasserna, men samhällelig garanti för
lefnadsminima samt på basis af denna allmänna sociala
lefnadsstandard full individuell frihet att utveckla
olika personlig förmåga och njuta frukterna af
dess ekonomiska resultat, särskildt full frihet för
all lojal enskild företagarverksamhet. Med detta
program inträdde S. 1910 i Sveriges socialdemokratiska
parti och mottogs som den främste intellektuelle
representanten för dess åskådningar, men misstänkt
för deltagande i den s. k. aktivistagitationen
(för uppslutning på Tysklands sida i Världskriget),
uteslöts han 1915 ur detsamma. Sociologiens metoder,
uppgifter och system ha under det sista årtiondet
utgjort hufvudföremålet för S:s vetenskapliga
forskning, och han har därvid med utgångspunkter
i Bergsons filosofi anslutit sig till den
psykologiska skolan. I strid mot den materialistiska
historieuppfattningen, som han gjort till föremål
för omfattande undersökning och kritik, ser han i
samhällslifvets yttre materiella förutsättningar
hinder och verktyg, som människoanden bekämpar och
använder i sin sträfvan att

uppbygga en allt högre samhällskultur, hvars
ursprung och utveckling sålunda äro ideella. Hans
vetenskapliga produktion har vunnit stort erkännande,
i synnerhet i Tyskland, hvars kultur han äfven
förhärligat i stridsskrifter mot det imperialistiska
England. –
Skrifter utom ofvan nämnda, "Sociala studier",
Den industriella arbetarfrågan (1889),
Färgernas betydelse i djur- och växtvärlden (1890),
Normalarbetsdagen (1891),
samtliga i "Verdandis småskrifter",
Från det moderna England (1893; tysk uppl. 1895),
Brittiska ströftåg (1895; tysk uppl. 1896),
Studier öfver lönsystemets historia i England (2 dlr, 1895, 1899; i Lorénska stiftelsens skrifter, 16),
England som världsmakt och kulturstat (1898; tysk uppl. 1899),
Lönarbetaren och samhället (1900),
omarbet. på ty.: Geschichte der englischen lohnarbeiter, I 1250–1760 (1901),
II 1760–1830 (1904),
III 1830–1890 (1905),
Ueber die kaufkraft erwachsener männlicher arbeiter in England 1760–1830 (doktorsafh. 1902),
England och demokratismen (1909; tysk bearbetning 1911),
Lagstiftningen om smärre jordbruk och jordlotter i England, Skottland och Irland (1909; emigrationsutredningen),
Utvandringen och de ekonomiska konjunkturerna i Sverige och Italien (1909; därst.),
Lebensbedingungen moderner kultur (1909),
Das problem der demokratie (1912),
Samhällets kamp mot fattigdomen. I. Den lagstadgade minimilönen (1913),
Sociologien, dess föremål och problemer (1907; tre uppl.),
Sociologi (I–IV, 1910–11),
Der weg zu sozialer erkenntniss (1911),
Die grundlagen der soziologie (1912),
Die irrwege sozialer erkenntniss (1913),
Den materialistiska samhällsuppfattningens historia före Karl Marx (1914),
Marx och materialismen (s. å.),
Krig och kultur (4 dlr, 1914–17, d. 1 i 3:e uppl. 1915; flera tyska uppl.).
S. är led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1904).

^{E. F. K. S–n.}

Steffens, Henrik, dansk-tysk naturforskare,
filosof och skald, f. 2 maj 1773 i Stavanger, d. 13
febr. 1845 i Berlin, vardt 1779 bosatt i Danmark,

blef 1790 student i Köpenhamn, aflade där 1794
examen i zoologi, botanik och mineralogi och företog
därefter som stipendiat en resa för mineralogiska
undersökningar till Norge. Därmed började hans
oroliga vandringsår, hvarunder han besökte Bergen,
Hamburg och Rendsborg samt slutligen någon längre
tid verkade som docent i Kiel. Där förvärfvade
han filos. doktorsgraden. Gripen af Schellings
naturfilosofi, blef han, genom offentligt understöd,
satt i tillfälle att 1798 bege sig till Jena, där
Schelling då verkade som lärare. Där kom han äfven
i beröring med Fichte, A. W. Schlegel, Wieland, Herder,
Schiller och Goethe. Efter att 1801 ha utgett sin
uppseendeväckande, till den sistnämnde dedicerade skrift
Beiträge zur inneren naturgeschichte der erde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>