- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
1169-1170

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stegeholm (Stäkeholm) - Stegemann, Hermann - Stehjul - Stegling - Steglitsa - Steglitz - Stegman - Stegmata - Stegocarpae - Stegocefaler - Stegodon - Stegomyia - Stegplan - Stegreif - Stegring - Stegräknare - Stehag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sverige öfvertogos af Bo Jonsson, hvars arfvingar
innehade det till 1419. Det innehades därefter
af Erik af Pommern, eröfrades 1434 af Engelbrekts
underbefälhafvare Jösse Nilsson och 1436 af Tjustborna
under Bo Knutsson (griphufvud) och förstördes,
men iståndsattes senare. Sedan hade det ömsom
svensk- och dansksinnade hof vitsmän. S., hvars län
under unionstiden bestod af Kinda, Ydre och Tjusts
härader, brändes 1517 jämte den dit 1433 flyttade
staden Västervik af Kristian II:s danska flotta,
men påbyggdes och förbättrades samt återtogs för
svensk räkning 1521. Danskarna höllo det en del
af 1612 åter besatt. S. gafs jämte Västervik och
tillhörande gårdar, som räntade 700 mark, 11 juni
1562 som grefskap (Västervik) åt Stureätten, 1570
förbättradt af Johan III till förmån för hans moster,
Svante Stures änka ("kung Märta"), med flera socknar i
nordvästra Småland och gods i Västergötland, i samband
hvarmed grefskapet fick namnet S. och Västervik.
1651, sedan Stureätten 1616 utslocknat på
manssidan, gafs Västervik och S. som grefskap, 2431/2
hemman (dock ej af samma omfattning som Stureättens),
åt fältmarskalken H. K. von Königsmarck, men indrogs
genom den stora reduktionen. Königsmarckarna läto
i det gamla förfallna slottets ställe uppföra ett
präktigt palats, som l-2 sept. 1677 förstördes jämte
staden af den dansk-holländska flottan. Slottet
och holmen fingo förfalla, och det förra är nu en
obetydlig ruin, men holmen har på 1880-talet genom
ett planteringssällskap i Västervik blifvit afröjd,
ordnad och förskönad med planteringar, buskar och
blommor, som nu omge de grå, mot förstöring skyddade
medeltidsmurarna. På holmen ligga en sommarrestaurang
och ett kallbadhus. Öfver den vid sidan af holmen
gående farleden upp till Gamleby, Stegeholms kanal
(farledens hela längd 21,4 km., den bearbetade delen
O,7 km.), som upprensades 1846-47 och 1899-1904,
går en svängbro af järn till den långa halfö, som
skiljer Gamlebyviken från Gudingefjärden. Kanalen
trafikerades 1913 af 443 fartyg och pråmar. Se
Ada Rydström, "Stäkeholms slott och län"
(1914). Wbg. L. W:son M.

Stegemann, Herm a n n, tysk författare, f. 30 maj
1870 i Koblenz, har efter studier i München och
Zürich varit redaktör för "Basler nachrichten",
"Gartenlaube", "Konstanzer abendzeitung" och
"Der bund". S. har gjort sig känd som en modern
hembygdsförfattare med karakteristisk prägel. Af
hans berättelser må nämnas Mein Elsass (1891;
2:a uppl. 1896), Stille wasser (1899), SöJine des
reichslandes (1903), Die als opfer fallen (1907;
4:e uppl. 1914), Theresle (1910; 3:e uppl. 1912),
Die Krafft von Illzach (1913), Der gefesselte
ström (1914; 5:e uppl. 1916) och Vber-winder (6
uppl. 1916). S. började 1917 en Geschichte des
krieges. R-n B.

Steghjul, mek. Se Pendel, sp. 391.

Stegling (Stegel och hjul). Se Rådbråkning.

Steglitsa, zool. Se Sisksläktet.

Steglitz (Berlin-S.), förstad (landskommun)
till Berlin, s. v. om denna stad, i preussiska
reg.-omr. Potsdam, vid Teltowkanalen och järnvägen
Berlin–Potsdam. 62,954 inv. (1910). Gymnasium,
realgymnasium med realskola, högre realskola,
blindinstitut (jfr Picht, O.) o. a. filantropiska
anstalter. Betydande trädgårdsodling.
J. F. N.

Stegman, 0. Se Jacobsen, K. K. H., sp. 1144.

Ste’gmata, bot. Se K i s e l k r o p p a r.

StegocaYpae, bot. Se A k r o k a r p a mossor.

Stegocefäler, Stegoce’phali (af grek. stekeln,
täcka, och kefalo’s, hufvud), uramfibier (se A
m-f i b i e r, sp. 827). Några stegocefaler,
tillhörande släktet Branchiosaurus (se
d. o.), höra till de minsta ryggradsdjuren
(de äro 15 mm. långa), andra (Mastodonsaurus,
se d. o.) ega en skalle af öfver l m. längd.
L-e

Ste’godon, paleont. SeElefantdjuren,sp. 198.

Stegomyla, zool. Se Stickmyggor.

Stegplan, krigsv., en sådan lätt fältspång eller
flytande fältspångdel, som består af 2 på minst 0,6
m. afstånd från hvarandra liggande långsparrar, öfver
hvilka på 1 m. afstånd fästs tvärträn, hvarpå
längsgående plankor eller bräder sedan utläggas
och fästas. När ett ensamt stegplan ej räcker öfver
vattendraget, hopfästas 2 eller flera dylika. Vid
behof böra svagare stegplan på något sätt understödjas
för bärighetens ökande. Lättare stegplan kunna äfven
användas för vissa stormhinders öfvergående (jfr
Stormhinder).
L. W:son M.

Stegreif [-rajf; ty., stigbygel], ofta i
uttrycket aus dem s., eg. utan att stiga af hästen;
öfverfördt = utan förberedelse (lat. stante pede). –
Stegreifdichtung, improvisation.

Stegring, en yttring af okynne hos hästen, då den
reser sig på bakbenen. Orsaken är vanligen för hård
handföring, oriktig betsling eller istadighet. Märker
man, att hästen ärnar stegra sig, skall den drifvas
framåt och hindras att stanna, enär han svårligen
kan resa sig på bakbenen, så länge dessa äro i
rörelse. Har hästen lyckats resa sig på bakbenen,
skall man undvika att hänga tyglarna, och man bör ej
söka straffa honom under själfva stegringen, men när
hästen åter sänker sig, skall han energiskt drifvas
framåt. I den högre skolridningen ingår en konstgjord
stegring, s. k. pesad (se d. o.).
B. C-m.

Stegräknare, Hodometer (se d. o.) l.
Pedometer (se d. o.), mek., en apparat, med hvars
tillhjälp en fotgängare kan beräkna den väg han
tillryggalagt, i det att stegräknaren anger, hur
många steg, som tagits. Sådana apparater, vanligen
med formen af ett fickur, äro inuti verket försedda
med en liten rörlig kropp, hvilken vid den stöt, som
uppkommer för hvarje steg fotgängaren tar, rör sig upp
och ned. Denna rörelse meddelas genom en hjulutväxling
till en visare, anbragt på stegräknarens framsida,
så att denna för hvarje steg flyttar sig ett steg
framåt. Det antal hvarf kring hela urtaflan, som
denna visare beskrifvit, anges af en andra visare,
som flyttas ett steg för hvarje hvarf, som den första
visaren gör. Den andra visaren står på samma sätt i
förbindelse med en tredje, den tredje med en fjärde
o. s. v., hvarigenom en högst betydlig vägsträcka
kan af en stegräknare anges.

Stehag (Stödhaf), socken i Malmöhus län,
delad å Onsjö härad med 3,408 har, 1,249 inv., och
Harjagers härad med 413 har, 158 inv., tillsammans
3,821 har, 1,407 inv. (1916). S. utgör ett till
egaren af Rönneholm patronellt pastorat i Lunds stift,
Onsjö kontrakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free