Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 1243-1244 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Steninge - Stenisk - Stenius, Jakob d.ä. - Stenius, Jakob d.y. - Stenius, Julia - Stenjetée - Stenka Rasin - Stenkil - Stenkista

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Axel v. Fersen d. y., det olyckliga offret
för pöbelupploppet 1810, åt hvilken ett monument
(af E.G. Göthe) uppsatts i parken på S. Grefve
August Gyldenstolpe, som genom gifte med Louise
v. Fersen efter en långvarig process blef egare
af S., måste afträda det till deras gemensamme
fordringsegare. Det inköptes 1867 af major Klas
Adelsköld, och denne sålde det 1873 till friherre
O. von Otter, som uppförde nya ekonomibyggnader och
storartad ladugård. 1888 köptes S. af grosshandlaren
J. Bäckström och tillhörde sedan sonen R. Bäckström,
som 1905 sålde S. till Alb. Lindström, under hvars
tid egovidden genom försäljningar minskades från
2,784 till 948 har. Så förminskadt, köptes S. 1907 af
v. häradshövding G.B.A. Holm, som genom I.G. Clason
lät slott och flyglar undergå grundlig reparation,
hvarvid alla bevarade rester af den ursprungliga
inredningen tillvaratogos. Hans son, ryttmästaren
B. Holm, sålde S. 1915 till godsegaren K. Östen
Schauman, som där 1916 gjort början med anläggning af
grönsaksdrifverier i stor skala, hvilka fullbordade
skola omfatta ett 60-tal 50 m. långa och 9 m. breda
växthus (se fig. 2), försedda med de bästa anordningar för
uppvärmning, bevattning och belysning.

Fig. 2. Ett af växthusen på Steninge. (Spritärter.)

– Slottet, från slutet af 1600-talet, är, särskildt hvad det
yttre och anordningen i dess helhet angår, ett af de bäst
bibehållna från detta tidehvarf. Hufvudbyggnaden
ligger på en hög terrass, försedd med en bred
trappa och balustrad samt flankerad af två små
kvadratiska flyglar. Nedanför terrassen utbreder
sig ned mot sjön en öppen plan med planteringar,
och på ömse sidor därom ligga symmetriskt två par
flyglar af trä. Bakom slottet ligger den vidsträckta,
samtidigt med slottet under medverkan af J. Hårleman
anlagda parken.                                  Wbg.

Stenisk (af grek. sthenos, kraft), gammal term för
sjukdom, som visar ett öfvermått af kraft. Motsats:
asteni (se d. o.).

Stenius. 1. Jakob S. d. ä., finsk präst och agronom,
f. 1704 i Ulfsby socken, d. 1766 som kyrkoherde i
Pielisjärvi i Karelen, vann stort rykte genom sina
vidsträckta kärruttorkningar och odlingar, hvilket
hos allmogen förvärfvade honom binamnet Korpi-Jaakko
(Kärr-Jakob). S. framträdde äfven som agronomisk
författare med Kort underrättelse om kjärr och mossar
samt deras nyttiande (1742). Som A. Ehrensvärds
biträde deltog han ock någon tid i ledningen af
strömrensningsarbetena i Björneborgs län. S. verkade
jämväl för åtgärders vidtagande till gränsernas
försvar i östra Finland, till beskattningens
lämpligare ordnande och till församlingarnas
sönderdelning i nämnda landsdel. Af ett häftigt
och egensinnigt lynne, låg han ständigt i tvist med
sitt domkapitel.

2. Jakob S. d. y., kallad Koski-Jaakko
(Fors-Jakob), den föregåendes son, präst och
ingenjör, f. 1732, d. 1809, gjorde sig 1757,
genom sin gradualafh. om forsbyggnader, så bemärkt,
att han kort därefter kallades till ledare af de i
Finland pågående forsrensningsarbetena. Prästvigd
1767, blef han faderns efterträdare som kyrkoherde
i Pielisjärvi. På denna plats verkade han ifrigt
för aftappning och sänkning af sjöar inom den stora
socknen, så att vidsträckta landytor vunnos för
odling. Vet. akad. gaf honom 1761 guldmedalj för en
skrift om bästa sättet att befria ängar från mossa. I
Pielisjärvi sockens försvar under 1788-90 års krig
hade S. väsentlig del. En tid förevitades honom,
ehuru med orätt, att han stått i hemligt förbund
med fienden.                         1-2. A. G. F.

Stenius, Julia. Se Håkansson 2, sp. 47.

Stenjetée [-sete], Se Jetée.

Stenkalm, arkeol. Se Stenröse.

Stenka Razin. Se Razin.

Stenkil, konung i Sverige och stiftare af en
konungaätt, den stenkilska (omkr. 1060–omkr. 1130),
var antagligen af västgötsk härstamning och gift
med Emund den gamles dotter. Han uppsteg på tronen
efter sin svärfaders död i slutet af 1050-talet och
regerade till omkr. 1066. Af samtida källor skildras
S. som en from man, hvilken med nit och klokhet
främjade kristendomens utbredning i vårt land. I sin
fädernebygd bevarades han i troget minne såsom den,
som "älskade västgötar framför alla de män i hans
rike voro", och han berömdes som en väldig bågskytt,
hvars skottmärken länge visades med beundran. En
gammal folksägen förtäljer, att S. efter sin död
begrofs i den s. k. Kungskullen i Levene socken i
Västergötland. Af S:s efterkommande blefvo hans båda
söner Hallsten och Inge sedermera konungar i Sverige.
                                S. T-g.

Stenkista, bygnk., en af starkt bjälkvirke hoptimrad
kista, som består af fyra väggar, men saknar botten
och ofvansida. Väggarna förbindas väl med hvarandra
mellan gaflarna genom liggande bjälkar, som inplaceras
så, att fyllnadsrum för sten eller s. k. stenfickor
erhållas. En dylik kista bygges färdig ofvan vatten,
transporteras till sin blifvande plats och sänkes
genom stenfyllning i fickorna. Stenkistor, som
användas vid vattenbyggnader i öppet vatten,
såsom för kajer, vågbrytare, landfästen och
stöd för broar samt landningsbryggor o. d.,
lämpa sig endast vid fast och säker undergrund,
dock icke till arbeten i hafsvatten, där trämask
finnes. Virket bör ej räcka öfver vattendragets
lågvattensyta, där ofvanvarande murverk bör taga
vid. På dylika stenkistor äro bl. a. åtskilliga
kajer af äldre datum byggda i Stockholm och
Göteborg, hvarjämte Vasabrons och Kungsbrons
landfästen och bropelare äro uppförda å sådana.
                                P. Ax. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>