Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 1295-1296 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stephenson, Robert - Stepnjak - Stepper - Ster - Sterbhus - Stercorarius - Sterculia - Sterculiaceae - Stere - Stereid - Stereobat - Stereografi - Stereoisomeri - Stereokemi - Stereokromi - Stereom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grufbolags arbeten i Columbia biträdde S. sin fader
vid konstruktionen af "the Rocket" (se fig. 12 i
art. Lokomotiv) m. fl. maskiner, vid hvilka han själf
vidtog väsentliga förbättringar. Han erhöll därjämte i
uppdrag att bygga flera järnvägslinjer. Sitt egentliga
rykte förvärfvade han dock genom användning af rör-
eller tunnelsystemet vid brobyggnader, af hvilka de
förnämsta äro broarna vid Newcastle-on-Tyne och vid
Conway, den berömda Britanniabron (se d. o.) öfver
Menai-kanalen, mellan Wales och Anglesea, och bron
öfver S:t Lawrence vid Montreal. Såväl utomlands som
i England betraktade man honom som den förnämste
auktoriteten i järnvägsfrågor. S. invaldes i
underhuset 1847, men tog föga del i det politiska
lifvet. Han begrofs i Westminster abbey. Biogr.
af Jeaffreson (2 bd, 1864).

Stepnjak, eg. Sergjej Michajlovitj Kravtjinskij,
rysk revolutionär, författare, f. 1852, d. (genom
olyckshändelse) 23 dec. 1895 i London, blef 1871
medlem af "tjajkovtsernas" revolutionära grupp, gjorde
i förklädnad nitisk propaganda på ryska landsbygden
och deltog 1875–76 i resningen i Hercegovina. 4
aug. 1878 mördade han gendarmchefen Mezentsov i
Petersburg och publicerade i "Zemlja i Voljas"
hemliga tryckeri den polemiska skriften Smert za
smert (Död för död). Han lyckades fly till Genève,
där han s. å. uppsatte tidskr. "Obstjina", och
flyttade sedan till London, där han 1891 bildade
föreningen Free Russia (Fonda volnoj ruskoj pressy)
och under märket Stepnjak författade politiska
och skönlitterära skrifter på ryska, engelska,
franska och italienska. Stor uppmärksamhet väckte
på sin tid hans intima skildringar af den ryska
revolutionsrörelsen, Rossia sotterannea (1882;
"Det underjordiska Ryssland", 1883). Vidare Russia
under the tsars (1885; "Under tsarens spira",
1887). Kulturhistoriskt värde, om ock konstnärligt
föga betydande, ha hans på själfupplefvanden grundade
romaner Andrej Kozjuchov (1889), Sjtundist Pavel
Radenko (1895) och Domik na Volgje (1897). På
engelska utkom The russian peasantry (1888). På
ryska utgåfvos hans samlade verk i 4 dlr 1907.
A-d J.


Stepper (af eng. step, steg), sportv., en häst med
utprägladt höga knärörelser i traf; dylika vagnshästar
ha länge varit mycket eftersökta för
lyxekipaget, och i England omhuldas därför en
ädel vagnshästras, s. k. hackney (se d. o.),
som utmärkes för särskildt
höga trafrörelser (se fig.).
B. C-m.

Ster (fr. stère, franskt vedmått om 1 kbm., af
grek. stereos, fast), förk. s, ett af Mynt- och
justeringsstyrelsen 1916 föreslaget rymdmått som
enhetsmått för ved- och virkeshandeln = 1 kbm. = 10
decister (förk. ds = 1 hl.). 10 ster bilda 1 decaster
(förk. das.).

Sterbhus. Se Stärbhus.

Stercorarius, zool. SeLabbsläktet.

Sterculia, bot. Se Sterculiaceae.

Sterculiäceae, Sterkuliacéer, bot., en tropisk
växtfamilj af träd, buskar och örter, hörande
till serien Malvales och skild från Malvacece och
Bombacacece hufvudsakligen genom de tvårummiga
ståndarknapparna. Bladen sitta skiftevis och äro
enkla eller fingrade. Blommorna, som vanligen
sitta i komplicerade ställningar, äro en- eller
tvåkönade, aktinomorfa eller zygomorfa. Foderbladen
äro 5, vid basen sammanvuxna. Kronbladen äro 5
(eller inga), i knoppen hopvridna. Frukten är
en kapsel eller klyffrukt. Hos fiwMwenagruppen,
som betraktats som en egen familj, Biittneriacece,
äro kronbladen nedtill skedlikt konkava. Till denna
höra kakaoträden, Theobroma. Ett annat välbekant
till S. hörande släkte är Cola, hvars frön utgöra
kolanötterna. Andra hithörande gagnväxter äro
Triplochiton utile (Guldkusten), som lämnar ett
slags mahogny, Mansonia Gagei (Burma), som lämnar
det högt värderade, välluktande kalanut-träet, och
flera Siercwh’a-arter, af hvilka erhållas dels bast
till tågvirke och pappersberedning, dels ett slags
dragantgummi, dels ätliga frön. Hermannia m. fl. odlas
som prydnadsväxter. G- L-m.

Stére [stär], fr. Se Ster.

Stereid, bot. Se Stereom.

Stereobät. SeKrepidoma.

Stereografi (af grek. stereos, hård, och grafein,
skrifva), perspektivisk teckning af solida kroppar
eller figurer på en plan yta. – Stereografisk
projektion. Se Kartprojektion, sp. 1176 med fig. 6,
och Kristallografi, sp. 1340 med fig. 30. –
Stereogram. Se Grafisk framställning, sp. 77–78.

Stereoisomeri, kem. Se Isomeri, sp. 993- 994,
och Stereokemi.

Stereokemi (af grek. stereons, hård), kem.,
rymdkemi. Vid de vanliga kemiska strukturformlerna
tänkas de i en molekyl ingående atomerna
förlagda i ett plan, eller kanske rättare,
dessa formler äro att uppfatta som en plan
projektion af de i rymden eller på flera olika
plan fördelade atomerna. Men sedan man upptäckt,
att åtskilliga isomeriförhållanden, t. ex. mellan
de olika vinsyrorna, icke kunde tillfredsställande
återges genom formler i ett plan, ha Le Bel, van?t
Hoff, Hantzsch, Wislicenus, Werner m. fl. sökt
åstadkomma en förklaring genom att uppställa
rymdformler eller "stereokemiska" formler. Läran
om detta uppfattningssätt benämnes stereokemi. Jfr
J. H. v a n’t H of f och Isomeri, sp. 993-994.
K.A.V-g.

Stereokromi (af grek. stereo’s, hård, och chröma,
färg) 1. Stereokromatisk målning, konsth. Se F r e
sk o m å l e r i, sp. 1367, och Väggmålning.

Stereom [4m; af grek. stereo’s, hård],
bot.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>