Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stilleben - Stillestånd - Stillicidium - Stilling, Heinrich - Stilling, Benedikt - Stilling, Harald Conrad - Stillingfleet, Eduard - Sillingia sebifera - Stillingska cellerna - Stillingsön - Stillman, William James
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1397
Stillestånd-Stillman
1398
ter, blommor i förening med marmorvaser), M. de
Hondekoeter (döda djur), de båda van Huysum, R
Ruysch, de båda de Heem (blomster- och fruktstycken),
W. Kalf, W. Heda, W. van Aelst ("frukoststycken",
pokaler, glas, matvaror). Flera af dessa målare äro
förträffligt representerade af stillebensmålningar
i Stockholms Nationalmuseum. På 1700-talet var
bl. a. Chardin en stillebensmålare af utsökt
smak. Från 1800-talet äro att nämna fransmännen
Ph. Rousseau, Vollon, Manet och Cézanne samt
tysken K. Schuch. Svenska representanter för denna
konstriktning äro Hilleström, Pilo, A. Jernberg,
fru A. Norstedt m. fl. G-g N.
Stillestånd, ett tillfälligt hejdande af krigiska
operationer. Man skiljer vanligen mellan kortvarigt
hejdande, vapenhvila (fr. suspension d’armes), som
gäller ett begränsadt område eller vissa stridskrafter
och åsyftar något bestämdt ändamål (begrafning
af döda, sårades och fångars utväxling e. d.),
och det varaktigare, för hela krigsskådeplatsen
gällande vapenstilleståndet (fr. armistice). Det
förra kan träffas genom enkel öfverenskommelse
mellan enskilda truppstyrkors chefer, det senare
förutsätter ett formligt stilleståndsfördrag,
slutet mellan behöriga högsta myndigheter. Det
verkliga vapenstilleståndet åsyftar i regel att
ge tid till underhandlingar och sålunda förbereda
den slutliga freden. Under detsamma skola alla
direkta krigiska företag hvila, såvida icke formliga
undantag angetts i fördraget, men det står eljest
parterna fritt att företaga förberedelser, som åsyfta
eventuellt fortsatta fientligheter. Vapenstillestånd
ingås vanligen på bestämd tid och upphör med
dennas utgång, därest icke dessförinnan fred
slutits eller öfverenskommelse träffats om
förlängning. - I den ordning om landtkrigets lagar
och bruk, som bifogades den 4:e af de på andra
Haagkonferensen (1907) aftalade konventionerna,
syssla art. 36-41 särskildt med vapenstilleståndet.
C. II. H.
Stillici’dium (lat., af sti’lla, droppe, och
cadcre, falla). 1) Servitut (se d. o.), som
innebar rätt att leda takdropp eller vattenflöde
öfver grannens tomt. 2) Hos Vitruvius (se
d. o.) benämning på takrännorna på det etruskiska
templet, alldeles liknande dem på det doriska.
J. C.
Stilling, Heinrich, tysk skriftställare. Se Jun s:,
J. H.
Stilling, Benedikt, tysk anatom, f. 22 febr. 1810 i
Kirchhain, Hessen, d. 28 jan. 1879 i Kassel, blef
1832 med. doktor i Marburg och bosatte sig sedan
i Kassel, enär den akademiska *banan på grund af
hans israelitiska religion var stängd för honom. Som
kirurg var han mycket framstående, och under åratal
var han i Tyskland den ende operatör, som utförde
ovariotomier; hans första hithörande operation
daterar sig från 1837. År 1840 offentliggjorde
S. sitt berömda arbete Physiologisch-pathologische
und medizinisch-prak-iische untersuchungen uber die
spinalirritation, där iör första gången talas om
"vasomotoriska" nerver. TSIest betydande äro dock
de inlägg, som S. gjorde i afseende på det centrala
nervsystemets anatomi, .ett studieområde, åt hvilket
han under nära 40 år med storartad framgång egnade
sina bästa krafter. De viktigaste af S:s arbeten åt
detta håll
äro Vber die textur des ruckenmarkes (med
Wal-lach, 1842); Die medulla oblongata (1843);
Vber den bau und die verrichtungen des gehirns
(1840); Neue untersuchungen uber den bau des
ruckenmarkes (1857-59) och Vber den bau des kleinen
gehirns (1864-78). Om de af S. först beskrifna
s. k. stillingska cellerna se Clarkeska pelarna.
R. T-dt.
Stilling, Harald Conrad, dansk arkitekt,
f. 9 febr. 1815 på Hirschholm, d. 29 nov. 1891,
studerade vid konstakademien i Köpenhamn och reste
som dess stipendiat i Italien, Grekland och Orienten
1849-54. Såväl före som efter resan utförde han
flera arkitektoniska anläggningar (byggnader i Tivoli
1843, Kasino 1847, Folketeatret), som utmärkas genom
friskhet och lätthet i anordningen. S. blef 1858
medlem af akademien och var 1871-87 stadsbyggmästare
i Köpenhamn. Han var en framstående akvarellmålare
och behandlade med förkärlek arkitektoniska utsikter
från Italien. Han utgaf Rejse i /Egypten (1869),
Smaa historier om store kunstnere (1872) m. m.
rh. W. (G-g N.)
Stillingfleet [sti’lin,fllt], E du ar d, engelsk
teolog, f. 1635, d. 1699, blef under sin studietid
i Cambridge påverkad af de arminianiserande
högkyrkoteologerna kring ärkebiskop Laud
(Chilling-worth m. fl.), med deras kraf på dogmatisk
vidhjärtenhet mot alla, som ville underordna sig
episkopalordningen "comprehension". S. gick ännu
längre och sökte i sin viktiga skrift Irenicum (1659)
åstadkomma en utjämning mellan presby-terianer,
independenter och episkopaler; han fäst-höll
episkopalordningen, men frånkände den gudomlig
rätt. Från 1657 var han kyrkoherde i Sutton och
vann genom sin ädla personlighet och sina skrifter
(bl. a. ett anti-jesuitiskt försvar för Lauds
statskyrka, 1664) sådant anseende, att han 1664
kallades till London, där han 1678 blef domprost i S:t
Paul. Tidtals sökte Karl II forma sin religionspolitik
efter S:s comprehension-ståndpunkt. Med Jakob
II:s katolska politik kom S. i strid; efter
Jakobs störtande (1688) upphöjdes han till biskop
i Worcester. Under de sista åren skadade han sitt
anseende genom ett angrepp i flera skrifter mot Locke
(1696-97). Genom att söka undvika dogmatismen och den
därur härrörande intoleransen och i stället betona
det väsentliga i kristendomen i arminiansk anda,
det förnuftiga och praktiska, blef han liksom
sin vän Tillotson väg-röjare för Broad church
och latitudinarismen. R. Bentley utgaf 1700-01
hans samlade skrifter, jämte en biografi. Jfr
Hj. Holmquist, "Engelsk högkyrka, lågkyrka,
frikyrka" (1916), där engelsk litt. är angifven.
Hj. H-t.
Stilli’ngia sebi’fera, bot. Se Sapium.
Stillingska cellerna, anat. Se Clarkeska pelarna och
Stilling, B.
Stiliingsön, poststation och badanstalt med kall-och
varnibadhus på östra sidan af ön Orust, i segelleden
Göteborg-Uddevalla, inom Myckleby socken, Göteborgs
och Bohus län.
Stillman fsti’im9n], William James, amerikansk
tidningskorrespondent och målare, f. 1828 i
Schenectady (New York), d. 1901, kom 1850 till
England, där han studerade konst, blef påverkad först
af Turner, sedan af Rossetti, Millais och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
