Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjälksöm - Stjälkål - Stjälpläst - Stjärn - Stjärna - Stjärnandar - Stjärnanis - Stjärnans elektrohomeopatiska läkemedel - Stjärnarp - Stjärnaskidierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1413
Stjälksöm-Stjärnaskidierna
1414
Stjälksöm, en sorts kastsöm, som används vid
broderier. Se Sömnad.
Stjälkål, zool. Se Helminthocecidier.
Stjälpläst. Se K o l m å 11.
St järn, veter., en hvit fläck i pannan hos hästar
och nötkreatur; är den helt obetydlig, benämnes den
stjärnämne. Med afseende på formen skiljes emellan
regelbunden och oregelbunden, hjärtformig och rund
st järn; "skjuten st järn" betecknar, att den hvita
näcken är utdragen i långa spetsar uppåt och nedåt;
"ring-stjärn" kallas den, då den mörkare bottenfärgen
framträder i midten och den hvita färgen bildar
en ring. E. T. M.
St järn, sulfatfabrik vid St järnsfors station på
Nordmark-Klarälfvens järnväg inom N. Råda socken,
Värmlands län, tillhör St järns a.-b. (hvars hela
aktiekapital, 950,000 kr., tillhör Uddeholms a.-b.),
som äfven egde Åras 1914 nedbrunna sulfitfabrik
inom samma socken. Fabriken anlades 1888 och har en
årstillverkning af omkr. 7,000 ton blekt och oblekt
sulfatcellulosa. Taxeringsvärde 350,000 kr. (1916).
Stjärna, astron. Se Stjärnor.
Stjärnandar. Se Astralandar.
Stjärnanis, Anisum stellatum, bot., f arm., en
krydda med starkt anisliknande lukt, bestående af
baljkapslarna af Illicium verum, ett
Illicium verum: a blomma, b sammansatt frukt,
c fruktfäste jämte baljkapsel och frö i
längdsnitt, d frukten mognad (stjärnanis).
i Annam inhemskt lägre träd af magnoliacéernas familj,
som äfven odlas där liksom i Kina, på Filippinerna och
Jamaica. Frukterna, Sv. f arma -kopéns Fructus Anisi
stellati, skördas från trädets 12:e till 30:e eller
35:e år under juni till aug. månader och exporteras
öfver Hong-kong till England eller från Tonkin till
Frankrike. Stjärnanis är en sammansatt frukt, bildad
af 6-12 (vanligen 8) baljkapslar, ställda i krans,
i början upprätta, men senare hjulekerlikt utbredda
från fästet vid det gemensamma skaftet, bildande en
stjärna (däraf namnet). De torkade baljkapslarna,
som utgöra drogen stjärnanis, äro l-2 cm. långa och
intill l cm. höga, plattade, trubbigt afsmalnande mot
de fria ändarna. De äro bruna och skrynkliga af det
hoptorkade fruktköttet, hvari anträffas oljerum för
flyktig olja. Innanför fruktköttet märkes ett hårdt
stenskal. Hvarje kapsel innehåller ett plattadt ovalt,
brunt, glänsande frö. Ofta har kapselns öfre kant
spruckit upp, så att fröet synes; kapseln har då ett
båtliknande utseende. Drogens viktigaste beståndsdel
är den i mängd af 4-5
proc. förekommande flyktiga oljan, som till största
delen består af anetol (se d. o. och Anis); dess
medicinska verkan och användning öfverensstämma
med anis. Bl. a. ingår stjärnanis i beska kryddor
(so T e), bröstkryddor (se S p e c i e s) och i
kolokvintdroppar (se Kolo k vin t). - I stjärnanis
har stundom förekommit en farlig inblandning af
japansk giftig stjärnanis 1. sik-kimi (sikkimi noki,
"skadlig frukt"), frukter af Illicium religiosum
(se Illicium). Sikkimi äro mindre, spensligare än
äkta stjärnanis och sakna anetol, men innehålla jämte
aromatiska produkter s i k k i m i n, en kväfvefri,
kristalliserande, i sprit lättlöslig kropp, som
i likhet med pikrotoxin är ett häftigt krampgift.
G- L-m. C. G. S.
Stjärnans elektrohomeopatiska läkemedel. Se Hemliga
medel.
Stjärnarp. 1. Herresäte i Eldsberga socken,
Hallands län, omfattande i Eldsberga 13Vie mtl
och i Tönnersjö 3J/4 mtl, jämte kvarn och såg
taxeradt till 1,184,700 kr. (1914). Grundläggaren
af S. var drottning Kristinas gunstling, hof rådet
Joh. Silfverstierna, som 1651 köpte Clastrup för
17,500 rdr sp. af Metta Eosencrantz och kallade det
Stjärne-rup. Hans dotter Helena sålde egendomen
1686 till sin svåger sedermera landshöfdingen
M. Lind-hjelm. Genom gifte öfvergick gården 1738 till
släkten Cedercrantz, som 1806 sålde S., då 451/* mtl,
hvarefter det gick genom flera händer och slutligen
såldes 1841, sedan säteriet Alslöf (1844) och omkr. 11
mtl i mindre lotter frånsålts, för 525,000 rdr till
frih. D. E. Stierncrona. Denne erhöll 1852 kunglig
tillåtelse att till S. öfverflytta det 1721 stiftade
majoratet Åkeshof m. m. i fem socknar af Stockholms
och Skaraborgs län. Efter D. E. Stierncronas död
(1900) innehafves fideikommisset S. af hans son hof
jägmästaren frih. D. A. Stierncrona. På S. förvaras en
synnerligen framstående porträttsamling samt dyrbara
och intressanta delar af det forna Stierneldska
biblioteket och arkivet, hvaraf i enlighet med
den siste Stiern-elds (D. E. Stierncronas svärfar)
testamente öfverlämnades öfver 1,500 arbeten och 500
handskrifter till Uppsala universitetsbibliotek. -
2. Se Stjärnorp 2.
Stjärnaskidierna, Ascidice compositce, zool.,
en grupp tillhörande klassen Tunicata (se d. o.),
äro små sjöpungar, som äro förenade till kolonier
och bilda gelélika massor, hvilka sitta fästa
på hvarjehanda föremål i hafvet, såsom alger,
stenar o. d. Individerna, som sammansätta kolonien,
äro vanligtvis ordnade i regelmässiga, st järnlika
grupper kring en gemensam utförings-gång (kloak, A),
medan hvarje individ har sin särskilda munöppning
(O). Botryllus är ett vid Sveriges västkust vanligt
släkte, tillhörande denna djurgrupp. L-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
