- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
57-58

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms stads arbetsförmedling - Stockholms stads arbetsinrättning - Stockholms stads arkiv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lediga platser samt 33,634 tillsatta platser;
häraf kommo på manliga afdelningen resp. 42,832,
15,389 och 12,957 samt på den kvinnliga resp. 32,772,
24,649 och 15,250. Utgifterna för 1915 belöpte sig
till 65,748,90 kr. I statsbidrag (som ersättning för
postporto, abonnemang på rikstelefon, telegram och
interurbana telefonsamtal, tryckning af formulär och
blanketter o. s. v.) åtnjöt Stockholmsanstalten 1917
3,999 kr. Utom föreståndaren voro vid 1917 års början
anställda 7 manliga och 4 kvinnliga tjänstinnehaivare.
O. Jte.

Stockholms stads arbetsinrättning (Maria
bangata), en under fattigvården i Stockholm
lydande anstalt, i hvilken intagas "personer,
som stå under fattigvårdsstyrelsens i Stockholm
husbondevälde och hvilkas arbetskraft styrelsen vill
å arbetsinrättningen använda, samt nödställda,
Stockholms fattigvårdssamhälle tillhörande
arbetsföra personer, hvilka, saknande stadig
hemvist, åstunda att såsom hjon å inrättningen
varda inskrifna eller hvilka, efter det de blifvit å
försörjningsinrättningen intagna, af denna inrättnings
styrelse pröfvas böra till arbetsinrättningen
öfverflyttas". Den nuvarande arbetsinrättningen är en
omgestaltning af ett 1844 upprättadt arbetshus, som
var beläget inom fastigheten n:r 25 Glasbruksgatan i
Katarina församling, där förut den kända Dihlströmska
klädesfabriken varit inrymd. Till en början
skulle arbetshuset bereda 100 män och 50 kvinnor,
"som beträddes med bettlande i hus och på gator",
nödtorftigt uppehälle genom att på stället hålla dem
till passande arbete och nyttig sysselsättning. Men
med tiden förmåddes inrättningen på grund af växlande
lagstadganden och än mer af tilltagande nöd bland
stadens befolkning att mottaga icke blott allt
större antal arbetslösa, utan äfven till allmänt
arbete förfallna fattighjon. Äfven åt de södra
församlingarnas försörjningshjon förskaffades
skydd inom inrättningen, sedan därstädes för
dem 1855 uppförts en särskild byggnad. Därefter
benämndes arbetshuset "Stockholms stads södra
arbets- och försörjningsinrättning". Visserligen
flyttades 1864 försörjningsafdelningen till den
några år förut upprättade fattigvårdsanstalten
på Kungsholmen, hvarefter den södra inrättningen
förändrades till uteslutande en arbetsanstalt med
den benämning, som den ännu i dag har, nämligen
"Stockholms stads arbetsinrättning". Men bristen på
utrymme var därmed icke afhjälpt. Arbetslokaler och
arbetsgårdar förblefro otillräckliga, boningshus och
logement trånga och osunda, arbetslust och ordning
otillfredsställande. Dessa missförhållanden kunde
endast undanröjas genom inrättningens förflyttning,
ett önskemål, som förverkligades först den dag, då
staden behöfde inrättningens tomt för framdragning af
en östlig uppfartsväg till Södermalm. I följd häraf
beslöto stadsfullmäktige 1902, att i kr. Skarpskytten
och
Musköten inom Maria församling skulle uppföras
en ny arbetsinrättning, beräknad för 1,425 hjon
och en kostnad af 2,349,280 kr. Tre år senare
öppnades den vackra och rymliga arbetsanstalten
(se fig.). - Reglemente för inrättningen
utfärdades 1886, ändrades till någon del 1898
och 1900 af fattigvårdsnämnden, och instruktion
för dess tjänstemän och betjänte utfärdades 1905
af inrättningens styrelse. Styrelsen består af 7
ledamöter, som årligen utses af fattigvårdsnämnden. I
den för 1918 föreslagna staten beräknas inrättningens
utgifter till 796,000 kr. och inkomster till 433,000
kr. - Se J. Müller, "Fattigvården i Stockholm
från äldre till nyare tid" etc. (1906 -08).
J. M-r.
illustration placeholder
Stockholms stads arbetsinrättning.


Stockholms stads arkiv leder sin uppkomst från det
samlande och ordnande af drätselnämndens arkiv, som
1880 igångsattes i samband med efterforskandet af
den 1778 för stadens räkning inköpta, men sedermera
förkomna s. k. Ekholmska samlingen af kartor och
skrifter rörande hufvudstaden.
Från 1885 började drätselnämndens arkivalier
inrymmas i en del af den forna pantlåneinrättningens
lokaler på Riddarholmen, hvilka förenas af ett stort
rundt torn, en kvarlefva af Riddarholmens forna
befästningar. Nämnden upptog i sitt statsförslag för
1890 och stadsfullmäktige biföllo ett anslag till ett
"stadens arkiv", omfattande arkivalier af kommunalt
intresse. Från detta år har man att räkna tillkomsten
af Stockholms stads arkiv. Sedan under hand från
olika håll arkivalier sammanförts till arkivets
lokaler på Riddarholmen, blef det 1897 officiellt
upplåtet för allmänheten. På förslag af J. Flodmark
(se denne), som 1896-1915 var arkivets föreståndare,
beslöto stadsfullmäktige 1900 att upprätta
Stockholms stads bibliotek, omfattande samlingar
rörande hufvudstadens topografi och historia. Detta
förenades med arkivet under den gemensamma benämningen
Stockholms stads arkiv och bibliotek. Biblioteket
erhöll 1915 en betydande tillväxt därigenom, att
med detsamma införlifvades den stora samling af
s. k. Stockholmiana, som kamrer K. F. Werner (se
denne) 1900 donerade till staden. Arkivet innehåller
f. n. hufvudsakligast arkivalier, härrörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:03:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcg/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free