Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stoppage in transitu - Stoppande medel - Stoppare - Stoppa upp för ankaret - Stoppbockar - Stoppen - Stoppenberg - Stoppklackar - Stoppning - Stoppningsmaterial - Stoppningsrätt - Stoppton - Stoppvax - Stor - Stora - Storaa - Stora Admiralitetsön - Storaaen - Storaaga - Stora Antillerna - Stora Ararat - Stora arkliet - Stora armadan - Stora armpipan - Stora aspbocken - Stora Aspholmen - Stora Atlas - Stora barnhuset - Stora Belt - Stora Bispberg - Stora Bjurum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stoppningsrätt, säljares åtgärd att vid köparens
inträdda obestånd behålla en vara, som sålts på
kredit, men som, när obeståndet inträffar, ännu
befinner sig under transport till köparen. Allmänt
erkännes att, om säljaren har varan i sin besittning,
han icke är pliktig att utan kontant betalning
aflämna den till den insolvente köparen. Men äfven
om varan blifvit för köparens räkning afsänd,
anses säljaren ega rätt att behålla varan, så länge
den ännu befinner sig under transport. Har varan
däremot redan kommit i köparens besittning, kan den
i allmänhet icke återfordras. Om köparen erhållit
konossement å varan, kunde det synas, som borde
"stoppningsrätt" icke vidare medges, då konossementet
i allmänhet har betydelse af att representera varan
och innehafvande af konossement därför likställes med
besittning af varan. De flesta länders lagar medge
emellertid dylik rätt äfven i detta fall, såvida icke
konossementet var löpande och genom öfverlåtelse
från köparen kommit i tredje mans hand och denne
därvid varit i god tro. Äfven enligt svensk rätt är
stoppningsrätten erkänd i nu angifna utsträckning.
I. Afz.
Stoppande medel, farm. Se Obstruentia.
Stoppare. 1. Metall. Se Göt, sp. 881. - 2. Sjöv.,
en 1-2 m. lång tågända eller kätting (med sliphake)
med ena ändan fäst vid en bult e. d. och den andra
vid ett tåg eller en kätting, som skall hindras från
att uppgå eller utlöpa, under det man belägger tåget,
kastar kättingen från spelet eller betar densamma
o. s. v. Kättingstoppare, fäst vid en beting,
kallas vanligen, ehuru oegentligt, betingstoppare.
Jfr Klys. -3. Se Bollspel, sp. 1022. 2. R. N.*
Stoppa upp för ankaret, sjöv. Se Se upp.
Stoppbockar, järnv., inrättningar, som uppsättas för
ändarna af stickspår för att hindra järnvägsfordon
att löpa ut längre, än spåret räcker. De göras
oftast af gamla skenor, men kunna utföras äfven af
andra material, t. ex. beton, naturlig sten eller
helt enkelt en grushög. Hydrauliska och pneumatiska
stoppbockar finnas, vid hvilka fordonets första
stöt upptas af ett par kolfvar, hvilkas rörelse
sedan regleras af lämplig vätska eller luft.
H. O.
Stoppen, dansk. Se Skåningen.
Stoppenberg, landskommun i preussiska
reg.-omr. Düsseldorf, kretsen Essen,
emellan Ruhr och Emscher vid järnvägen
Essen-Herne. 12,020 inv. (1910). Förberedande
bergsskola, stenkolsgrufvor, järnverk
J. F. N.
Stoppklackar, skpsb. Se Roder, sp. 586.
Stoppning, tekn. Se Stos.
Stoppningsmaterial, till dynor, madrasser, möbler
etc., bör vara elastiskt, mjukt och ej alltför sprödt
för att ej söndersmulas vid tryck. Värdefullast till
kuddar m. m. är fjäderdun, särskildt af sjöfåglar
(mera elastiskt), såsom af ejder, svan, gås, pelikan
m. fl. Man beräknar i medeltal 30 à 40 gr. dun af en
gås. Äfven s. k. spritad (från pennan eller stammen
befriad) fjäder samt ospritad, men huggen eller
klippt i småbitar, används till sängkläder. Till
madrasser, möbler etc. används tagel, som undergått en
krusningsprocedur för att erhålla elasticitet. Stundom
uppblandas tagel med nöthår. Mindre
värdefulla äro de vegetabiliska
stoppningsmaterialen. Hit höra: krollsplint
(se d. o.), antingen enbart eller i blandning med
tagel; träull, långa, fina, ur trä med maskin
skurna remsor; växtdun (fröhår), dels inhemskt,
af Typha (rörkolf), Eriophorum (ängsdun), Salix,
Populus m. fl., dels från tropiska växter, s. k. kapok
af Bombax, Ochroma, m. fl. samt s. k. växtsilke,
af Asclepias, Beaumontia, m. fl.; hvitmossa
(Sphagnum-arter), gräs, tränsadt, hafstång, preparerad
m. m. G. S-n.
Stoppningsrätt, svensk term för stoppage in transitu
(se denna rubrik).
Stoppton, mus. Se Horn 2 och Mässingsinstrument.
Stoppvax. Se Bi, sp. 214.
Stor, sjöv., nyttjas i sammansättningar med alla
segel, tåg, rundhult o. s. v., som höra till
stormasten. Se Segel och Tackling, R. N.*
Stora [ståra’], hamn. Se Philippeville 2.
Storaa [stwrå] l. Holstebroaa [-å], Jyllands näst
längsta å, rinner upp på Alheden, ö. om Herning,
och flyter mot v. förbi Holstebro samt faller ut
i Nissumfjord. S. är 105 km. lång, tämligen bred,
men grund och har ett uppland af omkr. 1,100 kvkm.
B. Ebg.
Stora Admiralitetsön. Se Admiralitetsöarna och Manus.
Storaaen [stwråen], annan benämning på
Aardalselven. Se Norge, sp. 1386.
Storaaga [stwråga] 1. Beierelven, en
omkr. 50 km. lång älf, som har sin källa på övre
Bogfjeld vid nordöstra hörnet af Svartisen, flyter
åt n. v. och utfaller i Beierfjordens innersta
del, Nordlands amt, Norge. Från s. v. mottager den
bifloden Grataa, som rinner upp på själfva Svartisen.
K. V. H.
Stora Antillerna. Se Antillerna.
Stora Ararat. Se Ararat 2.
Stora arkliet. Se Arkli.
Stora armadan. Se Armada.
Stora armpipan, anat. Se Arm, sp. 1505.
Stora aspbocken, zool. Se Lamiinæ.
Stora Aspholmen. Se Aspholmen.
Stora Atlas. Se Atlas, sp. 341.
Stora barnhuset, äldre namn för Allmänna
barnhusinrättningen (se d. o.). Jfr Barnhus.
Stora Belt. Se Belt 1.
Stora Bispberg. Se Bispberg.
Stora Bjurum, gods i Bjurums socken, Skaraborgs län,
vid en å, som ett stycke längre i n. faller ut i
Hornborgasjön. Den gamla herrgården bestod af fyra,
en borggård omslutande, men ej sammanbyggda hus,
af hvilka på 1750-talet endast hufvudbyggnaden
kvarstod, som efter en eldsvåda blef om- och
tillbyggd af majoren K. G. Lillie och 1870 undergick
en genomgripande restaurering genom H. Zettervall,
då taket försågs med torn och hörntoureller. Den är
omgifven af trädgård och park. Godset omfattar nästan
hela Bjurums socken (de forna Hånger och Mårby, hvilka
förenades 1768, då egaren till S. uppförde Bjurums
kyrka), 14 5/8 mtl, samt 2 23/25 mtl i Hornborga socken,
med en egovidd af omkr. 3,000 har (1,500 har åker),
tax. till 577,700 kr. (1915) samt bränneri vid Bjurum,
tax.-v. 5,000 kr. S. är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
