Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strachey, sir Richard - Strachov, Nikolaj Nikolajevitj - Strachwitz, Moritz Karl Wilhelm Anton von - Strack, JUohann Heinrich - Strack, Hermann Leberecht - Strada, Giovanni della - Stradano, Giovanni - Stradella - Stradella, Alessandro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strachey [strä’tji], sir Richard, brittisk-indisk
officer och ingenjör, f. 1817 i Somersetshire,
d. 1908 i London, ingick 1836 i ingenjörkåren i
Indien och tjänstgjorde först vid bevattningsarbetena
i Nordvästprovinserna, 1858-65 i departementet för
allmänna arbeten, mest som departementssekreterare
åt indiska regeringen, 1867-71 som generaldirektör
för bevattningsarbetena med säte i indiska rådet
och med generalmajors rang sedan 1868. Sedan han
1871 lämnat Indien, satt han i indiska rådet. Han
medverkade vid inköpet för regeringens räkning af
järnvägar och deltog i kommittén för undersökning af
orsakerna till hungersnöden och medlen att förekomma
densamma. Han sysselsatte sig äfven med studiet
af Himalayas geologi, flora och fysiska geografi,
företog 1848 med botanisten Winterbottom en studiefärd
till Tibet, hvarunder han besökte de heliga sjöarna
Rakas-tal och Manasarowar, gjorde stora botaniska
samlingar samt konstaterade, att Himalaya, tvärtemot
hvad Humboldt påstod, hade glaciärer fullständigt
analoga med Alpernas. Mycken uppmärksamhet egnade
han åt meteorologien och lade grunden till det
vetenskapliga studiet af Indiens meteorologi,
organiserade ett särskildt departement för detta
ämbete, hvars arbete burit mycken frukt för landet,
samt konstruerade flera meteorologiska instrument.
Strachov, Nikolaj Nikolajevitj, rysk författare,
f. 1828, d. 1896, 1857 filos. doktor i Petersburg,
kallades till professor i Kazan, men lämnade
statstjänsten 1861 och började sin litterära
verksamhet i bröderna Dostojevskijs tidskrift "Vremja"
(1863). Under märket N. Kosits skref han i
slavofil anda polemiska artiklar mot Tjernysjevskij
och Pisarev och publicerade 1863 under märket
Russkij en studie om den ödesdigra polska frågan,
Rokovoj vopros, som gjorde, att tidskriften blef
förbjuden. Den blef dock åter tillåten 1864 och
utgafs under namnet "Epocha". För sitt uppehälle
egnade sig S. åt öfversättning af K. Fischer, Taine,
C. Bernard, Brehm, Strauss, Renan m. fl., tillhörde
redaktionen af tidskr. "Otetjestvennyja zapiski"
och "Zarja" och var 1873-85 chef för den juridiska
afdelningen i offentliga biblioteket. Hans förnämsta
arbete är Krititjeskija stati ob I. S. Turgenevje
i L. N. Tolstom (1885; 3:e uppl. 1895). Sin
filosofiska uppfattning sammanfattade han i
Borba s Zapadom v nasjej literaturje (Kampen
med Västerlandet i vår litteratur; 3 dlr,
1882-96). Dessutom skref han en studie om Pusjkin
(1888) och Iz istorii literaturnago nigilizma (1890).
A-d J.
Strachwitz, Moritz Karl Wilhelm Anton von,
grefve, tysk skald, f. 13 mars 1822 i Schlesien,
d. 11 dec. 1847 i Wien, hann under sin korta
lefnad göra sig känd som en skald af ungdomlig
hänförelse för Tysklands storhet och framtid, en
romantisk aristokrat, som hatade tidens litenhet,
men längtade efter dåd och handlingslif. Herwegh,
Platen och den gamla engelska balladen voro hans
läromästare. S. utgaf Lieder eines erwachenden (1842;
5:e uppl. 1854). Efter hans död utkommo Neue gedichte
(1848) och Gedichte (1850; 8:e uppl. med inledning af
Weinhold 1891). Se A. K. T. Tielos arbeten om S. 1902.
R-n B.
Strack, Johann Heinrich, tysk arkitekt, f. 1805 i
Bückeburg, d. 1880 i Berlin, var lärjunge
af Schinkel, blef 1839 lärare vid konstakademien
och senare vid byggnadsakademien i Berlin samt
öfverhofbyggnadsråd. Han byggde slottet Babelsberg
vid Potsdam (1845 ff.), Petrikyrkan (fullb. 1850) och
Andreaskyrkan (fullb. 1856), båda i Berlin, ombyggde
1856-58 Fredrik Vilhelm III:s palats vid Unter den
linden till bostad åt prins Fredrik (senare kejsar
Fredrik III), utförde 1866-76 Nationalgalleriet
(efter skisser af Stiller - byggnadens inre
konstnärliga gestaltning är h. o. h. Stracks verk -
och uppförde samtidigt Siegessäule på Königsplatz
(färdig 1873), af ganska klumpiga proportioner. Under
sin vistelse i Aten 1862 upptäckte S. Dionysosteatern
på Akropolis. Han var äfven författare i arkitektur
Bland hans skrifter framstår i synnerhet
Das altgriechische theatergebäude (1843).
G-g N.
Strack, Hermann Leberecht, tysk teolog och
orientalist, f. 6 maj 1848 i Berlin, vistades
1873-76 för vetenskapliga forskningar med offentligt
understöd i Petersburg och blef e. o. professor
i gamla testamentets exegetik och semitiska
språk vid universitetet i Berlin 1877. Bland
hans arbeten märkas: Prolegomena critica in Vetus
testamentum hebraicum (1873), Katalog der hebräischen
bibelhandschriften in St. Petersburg (tills. med
Harkavy, 1875), Prophetarum posteriorum codex
babylonicus petropolitanus (1876), Hebräische
grammatik (1883, ll:e uppl. 1911; öfv. till fr.,
eng. och da.), Einleitung in das alte testament (1883,
6:e uppl. 1906; öfv till da., no. och holl.), Lehrbuch
der neuhebräischen sprache und litteratur (tills.
med C. Siegfried, 1884), Einleitung in den talmud (i
"Realencyklopädie fur protestantische theologie und
kirche", 2:a uppl., bd XVIII; äfven separat 1887,
4:e uppl. 1908), Abriss des biblischen aramäisch
(1896; 5:e uppl. 1911), hvarjämte han utgett och
kommenterat "Pirqué aboth, die spruche der väter"
(1882; 4:e uppl. 1915); "Joma, der Mischnatraktat
’Versöhnungstag’" (1888; 3:e uppl. 1912); "’Aboda
zara, der Mischnatraktat ’Götzendienst’" (1888;
2:a uppl. 1909); "Schabbâth, der Mischnatraktat
’Sabbath’" (1890); "Die spruche Jesus’, des sohnes
Sirachs" (1903); "Berakhoth, der Misnatraktat
’Lobsagungen’" (1915); "Jesus, die häretiker und
die christen nach den ältesten jüdischen angaben"
(1910) och "Sanhedrin-Makkoth. Die Misnatraktate
über strafrecht und gerichtsverfahren. Nach
handschriften und alten drucken" (s. å.). Dessutom
var S. 1885-1901 redaktör för "Porta linguarum
orientalium" och har (1887 ff.) tills, med
O. Zöckler utgett "Kurzgefasster kommentar
zu den heiligen schriften alten und neuen
testamentes sowie zu den apokryphen", där han
själf bearbetat Genesis (1894, 2:a uppl. 1905),
Exodus, Leviticus, Numeri (1894) och Ordspråksboken
(2:a uppl. 1899). - Jfr Bibelkritik, sp. 236.
K.V.Z.
Strada, Giovanni della. Se Straet.
Stradano 1. Stradanus, Giovanni. Se Straet.
Stradella, stad i italienska prov. Pavia,
vid norra foten af Apenninerna och
järnvägen Alessandria-Piacenza. 8,307
inv. (som kommun 1911). Vinodling.
J. F. N.
Stradella, Alessandro, italiensk tonsättare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
