Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strejk - Strejkbrytare - Strejkförsäkring - Strela - Strelasundet - Strelbitsky, Ivan Afanasjevitj - Streling, Johan - Strelitser - Strelitz - Strelitzia - Strelna - Strelno - Strelow, Hans Nielsen - Streltser - Stremayr, Karl Edler von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1911), därefter utg. af Socialstyrelsen i
serien "Socialstatistik" af "Sveriges officiella
statistik". - Preliminära kvartalsredogörelser
för arbetsinställelserna i Sverige ha influtit i
"Meddelanden från K. Kommerskollegii afdelning
för arbetsstatistik" fr. o. m. 1903, fortsatta i
"Sociala meddelanden", utg. af Socialstyrelsen,
sedan 1912. Dessa publikationer inta redogörelser
för strejker och strejkstatistik i främmande länder,
för medlings- och förlikningsförfaranden m. m. - Af
intresse för bedömande af principiella och praktiska
spörsmål, som framställa sig i samband med strejker,
bland den i ämnet rikhaltiga utländska litteraturen,
som med lätthet återfinnes i socialpolitiska
bibliografier, äro bl. a. E. Bernstein, "Der
streik, sein wesen und wirken" (1906), och
Ch. Gide m. fl., "Le droit de grève" (1909).
E. F. K. S-n.
Strejkbrytare. Se Strejk, sp. 318.
Strejkförsäkring, försäkring mot ekonomiska
förluster, som tillskyndas arbetsgifvare i följd af
strejk, har, trots försäkringstekniska svårigheter,
organiserats genom lokala andels- och bolagsföretag
med återförsäkring i riksomfattande bolag, t. ex. i
Tyskland. Förslag till strejkförsäkringsbolag
framställdes i Sverige 1898. Där har emellertid saken,
liksom flerstädes i utlandet och bl. a. äfven i
Tyskland, omhändertagits af arbetsgifvarföreningar
(se d. o.), som mot bestämda afgifter utbetala
ersättningar till medlemmar, hvilkas arbetare
gått i strejk (se d. o.). Litt.: G. Kessler,
"Die deutschen arbeitgeberverbände" (1907).
E. F. K. S-n.
Strela. Se Dänho1m.
Strelasundet. Se Stralsund 2.
Strelbitsky, Ivan Afanasjevitj, rysk general,
kartograf och statistiker, f. 1825 i Golenka,
guv. Poltava, d. 1900 i Petersburg, ledde utgifningen
af stora generalstabens karta öfver Ryssland (170
bl. i skalan 1:420,000, 1863-76). Han utarbetade
bl. a. en karta öfver bondelandet, på hvilken anges de
länderier, som skulle tillhöra de lifegne, karta öfver
stenkolsbäckenet vid Donets (1869), som gaf första
väckelsen till en mängd grufföretag där, beräkning
af Ryska rikets areal (1874) jämte specialkarta öfver
Europ. Ryssland (prisbelönt), Possessions des turcs
sur le continent européen 1700-1879 (15 kartor),
"Rysslands landtillväxt 1855-80" och La superficie de
l’Europe (1882), som intar hög rang i den geografiska
litteraturen.
Streling, Johan, lärd, f. 1693, d. 1773, blef
1725 filos. magister i Lund och 1731 rektor i
Växjö. Prästvigd 1741, fick han till prebende
Vederslöfs pastorat och blef prost i Norrvidinge
kontrakt samt erhöll 1771 professors titel. S. är
bekant genom Grammatica latina (1754, flera uppl.,
den senaste 1850), den första på svenska författade
latinska grammatikan.
Strelitser, ofta förekommande namnform för streltser
(se d. o.).
Strelitz. 1. Hertigdöme, äfven kalladt herrskapet
Stargard (jfr Mecklenburg, sp. 1367), den del af
storhertigdömet Mecklenburg-Strelitz, som ligger
ö. om Mecklenburg-Schwerin. 2,548 kvkm. - 2.
(Altstrelitz) Stad i ofvannämnda hertigdöme,
s. om Neu-Strelitz. 4,778 inv.
(1910). Gammalt slott (nu fängelse),
hospital. Tillverkning af läder och
tobaksvaror. 1-2. J. F. N.
Strelitzia Ait., bot., växtsläkte af
fam. Musaceæ med 4 arter i Syd-Afrika. Bladen likna
bananens. Blommorna, som äro stora och praktfulla,
träda fram ur ett båtformigt hölster och pollineras
af fåglar. De tre foderbladen äro fria, af de tre
kronbladen äro två sammanvuxna med ena kanten och
omsluta de fem ståndarna. Hos S. reginæ, som ofta
odlas i växthus, äro foderbladen orangefärgade
och de pillikt sammanvuxna kronbladen blå.
G. L-m.
Strelna. Se Strjelnja
Strelino [-nå], kretsstad i preussiska
reg.-omr. Bromberg (Posen). 5,094 inv. (1910).
Strelow, Hans Nielssön, superintendent,
krönikeförfattare, f. 1587 i Visby, d. 1656,
blef 1607 pastor i Vall och Hogräns församlingar
på Gottland, 1628 prost i Norra tredingen och
1630 prost i Medeltredingen. Vid Gottlands
afträdande till Sverige 1645 hade han en tid förvaltat
superintendentsämbetet och blef då utnämnd till svensk
superintendent. Mest bekant är S. genom sin 1633
tryckta Cronica guthilandorum ("Den guthilandiske
cronica"), som är den äldsta bearbetningen af
Gottlands historia. Arbetet, som till största
delen är en fantastisk dikt öfver gutarnas äldre
historia och deras beröring med forntidens greker,
innehåller dock äfven skildringar, som måste vara
byggda på tillförlitliga källor. Använd med stor
kritik kan krönikan vara af värde äfven för vår tids
forskning, då flera af S:s källor nu äro förkomna.
H. Rn.
Streltser (ry. strjeltsy, skyttar) kallades den
stående hären i det moskovitiska tsardömet. Den
organiserades omkr. 1550 under Ivan Vasiljevitjs
regering som ett fotfolk af värfvade bösseskyttar
med en numerär af 12,000 man, hvaraf 5,000 voro
förlagda i Moskva och närmast tjänade som ett
tsariskt lifgarde. Tjänsten var på lifstid och
ärftlig. Hvarje strelts måste ställa borgen för sig
i händelse af desertering eller försnillning. På
grund af sin privilegierade ställning fick
denna här stort inflytande i hufvudstaden,
särskildt under partistrider (se därom Ryssland,
sp. 1450-60). Streltsernas sista revolt 1698 kväfdes
energiskt af tsar Peter, och deltagarna blefvo dels
afrättade, dels skingrade i förvisning. Härmed
upplöstes denna militärorganisation.
A-d J.
Stremayr, Karl Edler von, österrikisk statsman,
f. 1823 i Graz, d. 1904 i Pottschach, deltog
som medlem af stortyska partiet i 1848 års tyska
nationalparlament och var därefter verksam i Graz
som advokat och docent i juridik. 1861 invald
i Steiermarks landtdag, kallades han 1868 till
ministerialråd i inrikesministeriet. 1870-79
bekläddo han (med kortare afbrott) posten som
undervisningsminister. I denna egenskap genomförde
han upphäfvandet af konkordatet mellan Österrike och
påfvestolen (1870) och åstadkom åtskilliga reformer
i kyrko- och skollagstiftning. Febr.-aug. 1879
var S. ministerpresident och ingick därefter som
justitieminister i Taaffes första kabinett, som han
emellertid jämte öfriga "tyskliberala" ministrar
lämnade redan 1880. Han öfvergick då till högsta
domstolen, hvars president han 1891-99 var. I det
politiska lifvet deltog han icke vidare. N. H-tz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
