Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ström, Israel Adolf af - Ström, Elma Charlotta - Ström, Johan - Ström, Karl Mattias - Ström, Otto Fredrik - Ström, Hans - Ström, Ole - Ström, Boye Christian Riis - Ström, Hagbarth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1824 i uppdrag att biträda landshöfdingarna med
reglerandet af hushållningen vid kronoparker och
allmänningar och var därmed sysselsatt till 1832.
Sedan han 1825 på egen bekostnad inrättat en
läroanstalt för skogshushållare, förordnades han
1828 till direktör för det statens Skogsinstitut, som
då stiftades på hans förslag; 1830 blef han tillika
styresman öfver ekplanteringarna i riket. Han tog
1850 afsked från intendentsbefattningen, och 1854
lämnade han direktörsplatsen vid Skogsinstitutet.
Han erhöll hofjägmästartitel 1820, adelskap (af S.)
1833 och kallelse till led. af Vet. akad. 1838. S.,
som kraftigt verkade för allmänt väl genom sitt
ordnande af skogshushållningen, gjorde sig särskildt
värd tacksam hågkomst genom sina förtjänster om
Stockholms Djurgård, hvilken han omdanade från
en vildmark till en storartad och välvårdad park.
Af S:s värderika skrifter i skogs- och jaktväsendet
må nämnas Förslag till en förbättrad skogshushållning
i Sverige (1822; 4:e uppl., med titel: Handbok
för skogshushållare, 1846), Skogs- och
jagtarkiv för Sverge (1832), Enkla reglor för skogars
skötsel (1839) och Svenska foglarna ... ett
repertorium för jägare och jagtälskare (s. å.).
(H. Szs)
Ström, Elma Charlotta, sångerska. Se Billing, L. T.
Ström, Johan, riksdagsman, f. 30 mars 1848
i Transtrand, Kopparbergs län, där fadern var
hemmansegare, var 1870–1904 ord. folkskollärare
i sin hemsocken, sedan 1876 tillika klockare och
organist. S., som i 25 år tillhörde landstinget,
var 1903–17 medlem i Andra kammaren, vald
först af Näs-Malungs domsaga, sedan af Kopparbergs
läns västra valkrets. Han slöt sig genast
till liberala samlingspartiet, af hvars förtroenderåd
han i flera år var led., samt var vid 1905
års riksdag led. af särskilda utskottet ang.
väghållningsbesvärets ordnande och 1908 af
särskilda utskottet ang. ecklesiastik boställsordning
och prästerskapets lönereglering. Fr. o. m. 1909
års riksdag var han led. af statsutskottet. S. var
motståndare till det 1907 genomdrifna sättet för
rösträttsfrågans lösning.
T–s.
Ström, Karl Mattias, ämbetsman, f. 28
maj 1849 i Ljusdal, Gäfleborgs län, aflade 1878
hofrättsexamen i Uppsala, blef 1880 vice
häradshöfding, 1887 landskamrer i Gäfleborgs län, där
han 1908 förordnades till landshöfding, samt
utnämndes 1911 till landshöfding i Västernorrlands
län.
Ström, Otto Fredrik, tidningsman och
politiker, f. 10 juli 1880 i Breared, Halland, aflade
1902 studentexamen i Halmstad, var sedan
medarbetare i flera socialdemokratiska tidningar,
redigerade "Folket" i Eskilstuna 1906–08, vardt
1910 chef för bokförlaget "Fram" och redaktör
för tidningen med samma namn. 1908 utsågs han
till led. af Soc.-dem. arbetarpartiets styrelse,
utsågs 1911 till dess sekreterare, men afgick 1916
från dessa platser, sedan hans opposition mot
partiets majoritet ledt till öppen brytning. I det 1917
bildade Soc.-dem. vänsterpartiet vardt S. sekreterare
s. å. 1911–16 var S. en af de svenske
representanterna och är sedan 1917 svensk delegerad i
den s. k. Zimmerwald-internationalens internationella
konferens. 1912–17 var S. stadsfullmäktig i
Stockholm och tog där initiativ till ett naturminnes- och
skönhetsråd. 1915 invaldes han i Första kammaren
för Stockholms stad; af hans motioner där ha de
om lagstadgad arbetarsemester, statsunderstöd
till barnbespisningen i folkskolorna och
skollofskolonierna föranledt riksdagsskrifvelse
till K. M:t om utredning. S. har vidare erkat
för konsten åt folket, allmänt rusdrycksförbud,
afrustning m. fl. ytterliga sociala och
politiska önskemål samt lifligt deltagit i
striden mot smutslitteraturen. S. har gett ut
flera agitatoriska skrifter, den af Selma Lagerlöf
påverkade hembygdsromanen Folket i Simlångsdalen
(1903) och Mosaik (1907). Hösten 1917 vardt
S. medredaktör af "Politiken" i Stockholm.
R–n B.
Ström. 1. Hans S., norsk naturforskare, präst, f. 25
jan. 1726 i Borgund (Romsdalen), d. 1 febr. 1797 i
Eker vid Drammen, präst i sin födelsebygd 1750–64,
i Volden (äfven Söndmör) 1764-78, senare i Eker. Han
blef 1779 titulärprofessor i teologi och 1790
teol. doktor. S. utgaf de i norsk topografisk
litteratur klassiska verken Physisk og oeconomisk
beskrivelse över Söndmörs fogderie (2 bd, Sorö
1762–69, dåligt omtr. 1906–08) och Physisk og
oeconomisk beskrivelse över Eger (1784). Dessutom
författade han många, i det norska och danska
Videnskabsselskabs skrifter intagna afh. och utgaf
1775–76 ett slags tidskrift, "Tilskueren paa landet",
ett af de första försöken att sprida folkupplysning
och skapa folklig lektyr i Norge. Äfven hans 1792
utgifna predikosamling är den första i sitt slag
i Norge. Sin boksamling testamenterade han till
"Deichmanske bibliotek" i Kristiania.
2. Ole S., den föregåendes tvillingbroder,
lexikograf, f. 1726, d. 16 april 1782, stiftsskriver
och förvaltare vid Roskilde domkyrkas gods
1763. justitieråd 1775, etatsråd 1780, redigerade
sedan 1777 af Dansk ordbog bokstäfverna A–B (den
förra tr. 1780, den senare färdig blott i manuskript).
1–2. K. V. H.
Ström, norsk släkt. 1. Boye Christian Riis S.,
statistiker, topograf, f. 18 juni 1847 i Grue (Solör),
juris kandidat 1870, byråchef ("fuldmægtig") i
civildepartementet 1877, direktör för statistiska
centralbyrån 1882–86, stiftsamtman i Tromsö
1889–1915. Han fortsatte efter A. N. Kiær (1886)
utgifningen af "Norges land og folk", utarbetade
en ny plan för verkets utgifning och lämnade
själf beskrifningen af "Stavanger amt" (1888),
seriens 2:a band, hvarmed utgifningen tills vidare
afstannade. S. redigerade de 8 första årgångarna
af "Statistisk aarbok" 1880–88 och sedan perioden
1886–90 femårsberättelserna om Tromsö amt intill
1905–10. S. var bl. a. medlem af 1885 års "stora"
arbetarkommitté.
2. Hagbarth S., den föregåendes broder, kirurg, f. 26
sept. 1854 i Vinger, d. 8 april 1912 i Kristiania,
med. doktor 1889 på afh. Knæledstuberkulosen og
dens kirurgiske behandling samt 1896 professor i
klinisk-kirurgisk propedeutik och sedan 1902 i klinisk
kirurgi och operationslära. S. var bl. a. sedan
1898 led. af den permanenta farmakopékommissionen,
sedan 1900 led. och 1906 ordf. i den rättsmedicinska
kommissionen samt 1890–95 generalsekreterare för norska
läkarföreningen och redaktör af dess tidskrift,
"Norsk magazin for lægevidenskaben". I detta o. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
