Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömstad - Strömstad-Skee järnväg - Strömstaresläktet - Strömstierna, Olof - Strömstyrka - Strömställare - Strömstöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När Bohuslän 1658 afträddes till Sverige, fanns på det
nuv. S:s plats ett fiskeläge, kalladt "Strömmen". Karl
XI:s förmyndarregering gaf 1667 samhället
köpingsrättigheter under Göteborg, Marstrand och
Uddevalla, och troligen mellan 1672 och 1676 erhöll
det stadsrättigheter. Till dess underhåll donerade
staten hemmanet Österröd, hvartill 1756 lades hemmanet
Bojar. Stadens uppblomstring hämmades af de ständiga
krigen med Danmark-Norge samt konkurrensen med
Uddevalla och de närliggande norska städerna. Under
Karl XI:s danska krig uppförde Gyldenlöve i juni
1676 ett blockhus på en klippholme nära S., men
dess befälhafvare kapitulerade, då svenskarna under
öfverste Breitholtz anföllo 5 jan. 1677. I juni
s. å., intogs S. af Gyldenlöve, men återlämnades
vid freden 1679. 1716 framlades en dessein till
"Strömsborgs fästning", och 1717 uppgjordes förslag
dels till stadens befästande, dels till en befästning
på Killingholmen. I juni 1717 byggdes en redutt på
kyrkbacken, hvarjämte batterier anlades på Laholmen,
på berget ofvan denna, på torget nere vid stranden
och på Killingholmen. Som staden var en hufvuddepå
för armén, anföll Tordenskjold 8 juli, men blef
efter svår förlust tillbakaslagen af svenskarna
under J. Hiertta (om den heta striden se vidare
Tordenskjold); 3 aug. afslogs ett nytt anfall af
danska flottan. Fästningsarbetena fortsattes, och 1718
utgjordes hufvudverken på landsidan af Mörnersborg,
Hierttasborg, Buddenbrocksborg, Leijonsparresborg
samt Strömstiernas och Rosenstiernas redutter. Från
S. transporterade öfverste v. Dahlheim sommaren
s. å. 5 mindre skärgårdsfartyg och 2 galärer öfver
land till Idefjorden. Vid svenska härens återtåg
från Fredriksten lämnades S. åt sitt öde. 1719
iståndsattes fästningen dock, men 3 juli borrade
svenskarna själfva i sank sina i hamnen liggande 18
transportskepp, och natten till den 5 utrymdes S.,
som sedan den 2 blockerats af en dansk eskader. Staden
besattes af fienden, som upptog de sänkta skeppen,
raserade befästningarna och 13 aug. drog sin kos. I
sept. 1788 hade S. besatts af en svensk styrka
under öfverste Tranefelt, som dock vid norrmännens
annalkande 24 s. m. utrymde staden, hvarefter en norsk
styrka kvarlåg i S. till i nov. s. å. Ett norskt
anfall 1808 tillbakaslogs efter en skarp strid i
sundet mellan Killingholmen och Furholmen (omkr. 1
km. från staden). 21 sept. (2 okt.) 1751 afslöts
i S. en svensk-dansk traktat ang. riksgränsen.
P. G. B. Ln. L. W:son M.
Strömstad–Skee järnväg. Se Statsbanan genom Bohuslän.
Strömstaresläktet, Cinclus, zool., tillhör
fam. trastar (Turdidæ), ordn. tättingar
(Passeriformes) inom fågelklassen. Näbben är rak,
starkt hoptryckt. Vingarna äro korta och kupiga,
stjärten kort, i spetsen tvär. Ehuru strömstaren
till hela sin organisation står de egentlige
trastarna mycket nära, öfverensstämmer dock hans
lefnadssätt med vattenfåglarnas. Den vistas ständigt
vid vatten, simmar och dyker med utmärkt färdighet
och hämtar sin föda (allehanda små vattendjur) ur
samma element. Flera arter äro kända. Strömstaren
l. vattenstaren (C. aquaticus; se fig.) är svartaktig
med framhalsen och bröstet hvita. Kroppslängden uppgår
till 20 cm. Strömstaren, som förekommer
i större delen af Europa och i nordvästra Asien,
bebor i Sverige under sommaren företrädesvis de
nordliga provinserna, medan den om vintern träffas
spridd öfver hela landet. Den tillhör egentligen
bergstrakterna, där den uppehåller sig vid klara
strömmar och forsar. Sannolikt är det denna fågel,
som gett upphof till den oriktiga föreställningen, att
svalorna skulle hålla sin vintersömn på sjöbottnen. De
s. k. svalor, som vintertid blifvit uppfiskade, lära
nämligen ej vara annat än strömstarar, hvilka af
en eller annan orsak funnit sin död i vattnet. Boet
bygges vid vatten emellan stenklyftor, under broar
o. s. v.; det är af rund form och har en liten
öppning på ena sidan. Äggen (4-6, rent hvita)
rufvas, och ungarna uppfödas af båda makarna.
 |
| Strömstare |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
