Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 545-546 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stürgkh, Karl - Styrgördel - Styrhand - Styrhylsa - Styrhytt - Styria - Styrinrättning - Styrkebesked - Styrkekurva - Styrknappar - Styrkompass - Styrlander, Andreas Vilhelm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och regeringens många ingrepp i yttrandefriheten
åsamkade honom många politiska fiender. En
bland dessa, den exalterade socialdemokratiske
skriftställaren Friedrich Adler, nedsköt honom på
en Wienrestaurang, närmast med anledning af ett från
regeringen utgånget förbud mot hållande af en radikal
vänsterkongress.

V. S-g.

Styrgördel, artill., gördel af mjuk metall, som
omger bakre delen af en projektil och tjänar till att
bibringa denna erforderlig rotation. Jfr Projektil,
sp. 345.

G. af Wdt.

Styrhand i bajonettfäktning. Se Fäktkonst, sp. 216.

Styrhylsa, krigsv. Se Handeldvapen, pl. III, fig. 19.

Styrhytt, skpsb. Se Hytt.

Styria, lat., Steiermark.

Styrinrättning, skpsb., den apparat, hvarmed
rodret manövreras på fartyg, då detta icke kan ske
med styrtaljor eller direkt med handen. Om endast
måttligt vattenmotstånd skall öfvervinnas vid rodrets
vridande, d. v. s. på segelfartyg och flertalet
smärre ångfartyg, består styrinrättningen af en för
hand drifven ratt l. drill, som medelst ett drilltåg
verkar på rorpinnen l. roroket (se Ratt). Är däremot
vattenmotståndet så betydande, att rodret icke kan
tillräckligt snabbt manövreras medelst handratt,
t. ex. å större, äfvensom å mycket snabbgående mindre
ångfartyg, används för rodrets vridande en särskild
styrmaskin, som i sin ordning manövreras genom ror-
l. styrledningen från en mindre ratt. Med tillhjälp af
styrmaskin kan, äfven på största fartyg under gång med
full fart, rodret vridas från sitt ena till sitt andra
ytterläge på en tid, understigande 30 sek., hvarvid
endast en man erfordras vid ratten. Styrmaskinen är i
regel en ångmaskin, dock förekomma äfven hydrauliska
styrmaskiner; den arbetar på rodret endast under den
tid, då styrratten vrides, samt stannar, så snart
denna vridning upphör. Den vanliga ångstyrmaskinen
är en tvillingmaskin med 90° vinkel mellan vefvarna,
hvilken kan arbeta båda vägarna. För att trygga
igångsättning vid hvilket läge som helst ha sliderna
nästan hel fyllning. Ångtilloppet till ifrågavarande
slider och därigenom äfven startriktningen regleras
genom en särskild fördelningsslid, som manövreras
med styrledningen från ratten. Då fördelningssliden
genom vridning af ratten påsläpper ånga, igångsättes
styrmaskinen, men återför tillika fördelningssliden
till nolläge, hvarvid ångtilloppet afstänges
och rörelsen upphör; rodrets ytterligare vridning
erfordrar förnyad impuls från ratten. –

På större
örlogsfartyg öfverföres vanligen styrmaskinens arbete till
rodret sålunda (se fig.), att rodret har ett rorok (A) jämte
två till detta fästa dragstänger (B), hvilka i sin förliga del
afslutas med hvar sin kloss (C), försedd med två hål,
det ena, ogängadt, för styraxeln (D) och det andra,
gängadt, för den höger- och vänstergängade spindeln
(E). Vid styrmaskinens gång kringvrides spindeln,
hvarvid klossarna, som af styraxlarna hindras vrida
sig, förskjutas längs spindeln närmare till eller
längre från hvarandra och rodret genom dragstängerna
vrides endera vägen. Styrledningen utgöres å smärre
fartyg af kätting, ståltross eller stänger, å större
fartyg vanligen af roterande, af kullager uppburna
axelledningar, sinsemellan förbundna med kugghjul,
Polhemsknutar eller Gallska kedjor. Föreningen
mellan styrledning, styrmaskin och roder måste
vara så beskaffad, att, i händelse af skada på de
förra, dessa hastigt kunna frånkopplas, oafsedt
rodrets läge, och styrningen vid behof kan ske
för hand. Genom en roderbroms låses rodret, så
att det ej kan slå under omkopplingen. Roderbroms
(hydraulisk eller friktions-) användes äfven för
att under sjögång upptaga rodrets stötar. Oberoende
af styrledningens inkoppling utvisas rodrets exakta
läge af en i närheten af rodret placerad rodervisare;
med ledning af denna inkopplas styrledningen, så
att den för rorgängaren synliga roderskvallran, i
likhet med rodervisaren bestående af en visare, som
vrider sig öfver en graderad båge, äfven kommer att
ange rodrets läge. Vid reservhandratten i närheten
af rodret finnes vanligen äfven en motsvarande,
till styrledningen kopplad roderskvallra, och till
följd häraf kan, i händelse af haveri på styrmaskinen,
order om styrning ges från bryggan till reservratten
medelst styrledningen och roderskvallrorna, hvilka
i detta fall tjänstgöra som rodertelegraf. Jfr
Reservstyrinrättning och Roder. C. K. S.

Styrkebesked, krigsv. Se Besked.

Styrkekurva, artill., kurva, som grafiskt anger det
högsta inre gastryck, som ett eldrör i olika punkter
af sin längdriktning tål, utan att godset frestas,
så att permanent formförändring riskeras. Då
trycket ej är lika i alla punkter och eldröret
af viktbesparings- och kostnadsskäl ej bör göras
starkare än nödigt, måste dess konstruktion grunda
sig på en noggrant utförd styrkeberäkning, efter
hvilken sedermera styrkekurvan uppgöres. Nämnda
kurva måste öfverallt ligga öfver den för vapnet
gällande tryckkurvan. Jfr Tryck och Tryckkurva.

G. af Wdt.

Styrknappar, artill., de knappar, som
anbragtes å äldre, för knappstyrning afsedda
projektiler och tjänade till att bibringa denna
erforderlig rotation. Jfr Projektil, sp. 345.
G. af Wdt.

Styrkompass. Se Kompass, sp. 692.

Styrlander, Andreas Vilhelm, riksdagsman, f. 14
dec. 1854 i Häradshammar, Östergötland, d. 4 mars
1906, studerade i Uppsala teologi, men afbröt
sina studier och inträdde som e. o. tjänsteman i
Härnösands landskontor, blef 1880 e. o. och 1885
ord. polisuppsyningsman i Sollefteå. Han idkade
dessutom vidsträckt privat verksamhet som advokat,
hvilket jämte andra göromål föranledde honom att afgå
från uppsyningsmansplatsen. S. kastade sig med ifver
in i den då alltmera tillväxande nykterhetsrörelsen och
blef 1889 efter E. Wawrinsky chef för I. O. G. T. i
Sverige. 1895 valdes han till led. för Ångermanlands

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>