Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundberg, Anton Niklas - Sundberg, Kristian Fredrik - Sundberg, Karl Jonas Gustaf - Sundberg, Gustaf Emil - Sundblad, Johan - Sundblad, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utmärkelser och blef led. af ett flertal akademier och
lärda samfund: Vet. soc. i Uppsala (1871; hedersled.),
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (s. å.; hedersled.),
Vitt. hist. o. ant. akad. (1874; hedersled.),
Svenska akad. (s. å.), Vet. akad. (1877) och
Fysiogr. sällsk. i Lund (1878). Till teol. doktor
promoverades han 1860, juris hedersdoktor blef han
1879 vid Köpenhamns universitets jubelfest. Bland
S:s skrifter märkas från äldre tid De schola quadam
theologica Antiochena saec. III-IV ab Alexandrina
diversa och De paedobaptismo: commentatio biblica,
historica, dogmatica, specimina för teol. adjunktur
och professur. Till S:s mera betydande bidrag i
"Svensk kyrkotidning" höra Statskyrka och frikyrka
(1855), Tidningen "Evangelisk kyrkovän" och
Augsburgiska bekännelsens XIV artikel (1855), Om den
inre missionen (1856), Hvad är kyrkan och hvad den
kristna församlingen? (1858), Kan man tillerkänna
utlandets nu vanliga omdömen om svenska kyrkan något
verkligt värde eller af dem draga någon nytta? (1858)
och Om dop, kyrka och predikoembete (1860). Från
professorstiden stammar ock skriften Om införandet af
uniformitet med svenska kyrkan i Skåne och Blekinge
efter freden i Roeskilde 1658 (1862). Från senare
tid märkas främst S:s afhandlingar vid de båda
jubelfesterna: Jakob Ulfsson, Svea rikes erkebiskop
1470-1515 (1877) och Om den svenska kyrkoreformationen
och Upsala möte 1593 (1893). I samband med prästmöten
stå skrifterna Om två af vår tids farligheter: moral
utan religion och religion utan moral (1873), Om
den kyrkliga bekännelsens vigt och betydelse (1880)
samt Om den moderna socialdemokratien och hennes
förhållande till det kristliga samhället (1891). Hans
Inträdestal i Svenska akad. (öfver företrädaren
grefve L. Manderström) är tryckt i "Svenska akad:s
handl. ifrån år 1796", bd 50 (1875). Efter S:s
död utgafs en samling Tal vid kyrkliga tillfällen
(1901). - Litt.: Minnesteckning öfver S. af hans
efterträdare i Svenska akad. A. G. L. Billing (i
"Svenska akad:s handl. ifrån år 1886", bd XV, 1900).
G. A-n.
Sundberg, Kristian Fredrik, ingenjör, ämbetsman,
f. 17 okt. 1839 i Göteborg, utexaminerades 1858 från
Chalmersska slöjdskolan, erhöll 1859 anställning som
elev vid Statens järnvägsbyggnader och befordrades
1860 till nivellör. Sedermera inträdde han i
Statens järnvägstrafiks tjänst, utnämndes 1866
till baningenjör och 1878 till bandirektör. Då
Gällivarebanan öfvertogs af staten, utsågs S. (1891)
att i egenskap af intendent utöfva chefskapet
öfver banan, såväl hvad kompletteringsarbetena
som ock hvad trafiken angick. Detta kräfvande
uppdrag utförde han med sådan framgång, att han
1895 befordrades till öfverdirektör och chef
för banafdelningen samt som sådan blef led. af
Järnvägsstyrelsen. 1898-1906 var han öfveringenjör
vid Statens järnvägsbyggnader. Bland de under denna
tid utförda storartade nybyggnadsarbetena må nämnas
Örebro-Krylbobanan, längdbanan genom Bohuslän,
banan Gällivare-Riksgränsen och de 1902 beslutade
bangårdsanordningarna i och invid Stockholm.
H. O.
Sundberg, Karl Jonas Gustaf, läkare,
akademisk lärare, f. 24 juli 1859 i Bjuråker,
Gäflebors län, blef student i Uppsala 1879, med.
kandidat 1885. med licentiat 1890 samt med. doktor
1892, sedan han offentligen försvarat en
afh. Undersökningar öfver möjligheten af mikrobers
inträngande genom den oskadade tarmslemhinnans
yta. S. å. förordnades han till docent och laborator
i experimentell patologi och patologisk anatomi i
Uppsala samt utnämndes 1896 till ord. professor i
patologi där och 1900 till professor i patologisk
anatomi vid Karolinska institutet. Bland
S:s vetenskapliga skrifter märkas Bidrag till
puerperaleklampsiens patologiska anatomi (1897),
Zur frage von der aetiologie und pathoge-nese der
angeborenen herzkrankheiten (1905), äfvensom läroboken
Mikroorganismerna från läkarens synpunkt (1895-97; i
fullständigt ny bearbetning 1915 med titeln Medicinsk
bakteriologi och immunitetslära). Sedan 1904 redigerar
S. Svenska läkarsällskapets tidskrift "Hygiea".
R. T-dt.
Sundberg, Gustaf Emil, jurist, ledamot af Högsta
domstolen, f. 4 okt. 1863 i By, Värmland, blef
efter universitetsstudier i Uppsala 1880-86
och tingstjänstgöring under Svea hofrätt
vice häradshöfding 1889, tjänstgjorde sedan
i nämnda hofrätt och blef assessor där 1898,
expeditionschef i Ecklesiastikdepartementet
1900, häradshöfding i Årstads m. fl. härad
1903 samt justitieråd 1906, S. har därjämte som
kommittéledamot nedlagt förtjänstfullt arbete på dels
maltdryckslagstiftningen, hvarom han 1900 publicerat
en utförlig redogörelse, dels ock stiftsstyrelsens
organisation, i hvilket ämne han har medverkat till
det 1907 tryckta kommittébetänkandet och författat
den detta åtföljande ingående redogörelsen för
de ecklesiastika konsistoriernas verksamhet.
C. G. Bj.
Sundblad, Johan, riksdagsfullmäktig, bördig från
Askersund, d 1774, var från 1760 borgmästare i
Sigtuna. Fr. o. m. 1760 års riksdag till frihetstidens
slut var S. medlem af borgarståndet och utöfvade
inom detsamma mycket stort inflytande. Måg till
den bekante hattchefen i borgarståndet borgmästaren
Renhorn, slöt han sig först till hattpartiet. Vid
riksdagen 1765-66 uppträdde S. modigt till försvar
för de hatade bolagsmännen i växelkontoren. Ifrig
vän af frihetstidens författning samt myndig och
själfklok, tillhörde han de hattar, som 1769 i
förening med mössorna arbetade mot det bekanta
reformförsöket, den s. k. säkerhetsakten. Han
blef vid samma riksdag utsedd till medlem af
tulldirektionen. Vid riksdagen 1771 räknades
S. till mössornas främsta män i borgarståndet. Han
var en af ledarna vid stormlöpningen mot adelns
privilegier samt utarbetade själf och lät trycka
ett förslag till privilegier för borgarståndet i
den mest trångbröstade skråanda. I ett förslag till
instruktion för justitiekanslern ville S. åt denne
af ständerna vid hvar riksdag nyvalde förtroendeman
ge diktatorisk makt öfver ämbetsmännen mellan
riksdagarna. S. ansågs tillgänglig för mutor och
misstänktes icke utan grund att ha tagit franska
pengar på våren 1772 för att uppträda till försvar för
de hotade hattmedlemmarna af rådet. Vid revolutionen
1772 sökte S. fly, men ertappades i Solnaskogen
och arresterades. Han lösgafs dock inom kort.
L. S.
Sundblad, Johannes, författare, f. 25 febr.
1826 i Alingsås, d. 17 febr. 1896 i Herrljunga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
