Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundbärg, Axel Gustav - Sundbärg, Johan Fredrik - Sunde - Sunde, Elias - Sundecic, Jovan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
international de statistique" bd XII), ha tillika
med framdragandet af Eilert Sundts lag "om
födelsernas ebb och flod;" - verkat i hög grad
befruktande på den moderna befolkningsstatistiken,
för hvars deskriptiva (historiska) riktning
S. torde kunna anses vara en af de allra förnämste
representanterna på ett sätt, som till fullo visat,
att dess vetenskapliga resultat ingalunda i värde stå
tillbaka för den matematiska riktningens. Bland S:s
befolkningsstatistiska arbeten märkas vidare Bidrag
till utvandringsfrågan från befolkningsstatistisk
synpunkt (i "Uppsala universitets årsskrift"
1885–86, delvis på grundval af norskt material,
som resultat af hans stipendiatvistelse i Norge),
Befolkningsläran (i "Det ekonomiska samhällslifvet",
1894, den första mera fylliga sammanfattningen
af hans "system"), Dödstalen som kulturmätare (i
"Nationalekonomiska föreningens förhandlingar",
1895), Maisons souveraines de l’Europe (i "Ekonomisk
tidskr.", 1909) samt Emigrationsutredningens 1910
utkomna bilagor IV, Utvandringsstatistik, och V,
Bygdestatistik (en enastående fyllig uppslagsbok för
hvarje läns, härads och stads både ekonomiska och
demografiska data). Bland S:s jordbruksstatistiska
afhandlingar märkas, utom i det ofvan nämnda verket
Sveriges jordbruk vid 1900-talets början och i
Emigrationsutredningen, Om Sveriges uppodling, dess
relativa åkervidd och kreatursantal (i "Statistisk
tidskr.", 1883), Jordens fruktbarhet i olika länder
(ibid. 1889) och Om produktionen och konsumtionen
af våra viktigaste sädesslag (i "Landtbruksakad:s
handlingar", 1895). F. ö. gaf han sammanfattande
framställningar af Sveriges ekonomiska ställning,
så i emigrationsutredningens betänkande (1913) och
dess bilaga XIII, Allmänna ekonomiska data rörande
Sverige (1912), och behandlade tidigare särskildt
Norrlands ekonomiska förhållanden, delvis i samband
med planerade järnvägsföretag (åren 1882-97). Så har
ock järnvägsstatistiken varit föremål för behandling
(1892 och 1898), social- och arbetsstatistiken
(1888 och 1893 samt 1894), t. ex. Underdånigt
utlåtande rörande en svensk arbetsstatistik (i
"Statistisk tidskr.", grundläggande för upprättandet
af Kommerskollegii arbetsstatistiska afdelnings
verksamhet, sedermera förlagd till Socialstyrelsen);
särskildt bostadsstatistiken, i samband därmed ock
Stockholms kommunalstatistik (1893 och 1894, 1900
och 1901). Också alkoholfrågan var S. inne på (1888
och 1891). – Som en biprodukt af hans skolverksamhet
kan antecknas Den svenska skolordningen af år 1649
(i Realläroverkets i Stockholm program 1885-86).
I utlandet är S. utom som författare af
"Bevölkerungsstatistik Schwedens" (och som redaktör
af "Sveriges land och folk") mest känd som utgifvare
af Aperçus statistiques internationaux (årg. 1906 och
1908), med nio föregångare på svenska (Statistiska
öfversiktstabeller för olika länder, i "Statistisk
tidskr.", årg. 1895-1904), hvilka han kommenterat i
åtskilliga uppsatser, i "Statistisk tidskr." och i
"Ekonomisk tidskr." (1898, 1905 och 1906). S. var
emellertid en mästare icke blott i det statistiska
materialets vetenskapliga behandling och de olika
talens tolkning, han utvecklade sig också till en
verklig
språkkonstnär, som icke nöjde sig med att ge statistikens
siffror en plastisk bakgrund. I och med Det svenska
folklynnet (Emigrationsutredningens bilaga XVI, 1911),
en högst märklig, af brinnande patriotism genomandad
folkpsykologisk analys, blef han med ett slag en
af Sveriges mest lästa och beundrade författare,
en sanningssägare, hvars ord under de följande åren
citerats mer än de fleste af våra större författares.
2. Johan Fredrik S., den föregåendes broder,
arkitekt, f. 18 febr. 1860 i Leksand, Dalarna,
d. 29 april 1913, studerade vid Tekniska högskolan
i Stockholm och vid Konstakademien 1878–87,
var stadsarkitekt i Jönköping, där han byggde
bl. a. polis- och brandstation, och därefter i
Landskrona, där hans verksamhet blef af betydelse för
stadens utseende. Bland hans arbeten utanför dessa
båda städer intages första rummet af Akademiska
föreningens i Lund om- och nybyggnad (se fig. 7 å
pl. I till art. Lund). S. var en af de förste, som i
Sverige beredde mark för de moderna sträfvandena inom
stadsplanekonsten. Se hans uppsats härom i "Ord och
bild" 1897 och resebref i "Teknisk tidskrift" 1900.
1. K. A. E-n. 2. G-g N.
Sunde, en samling hus i Nes härad, Lister og Mandal
amt, Norge. 207 inv. (1910).
Sunde, Elias, norsk politiker, f. 2 okt. 1851 i
Flekkefjord, d. 2 juli 1910 i Bad Nauheim, uppsatte
och egde en rörläggar- och maskinaffär 1877–98 i
Kristiania, var led. af Kristiania stadsfullmäktige
1888–98 och 1904–10 samt dessas ordf. 1894–98,
medlem af 1889 års konsulatkommitté, Kristianias
representant i stortinget 1895–97 och återvald för
den följande 3-årsperioden, men deltog denna gång
som medlem af nationalförsamlingen blott en kort
tid, då han 17 febr. 1898 blef statsråd och chef för
finansdepartementet i Steens 2:a ministär, medföljde
härifrån till Blehrs ministär och afgick med denna 22
okt. 1903, hvarefter han senare var generaldirektör
för statsbanorna. Medan han var finansminister,
inträffade i juni 1899 den plötsliga kraschen efter
en flerårig jobbartid. S:s försök att mildra krisens
verkningar och sätta en damm för dess ytterligare
landvinningar, genom att låta Norges bank förmedla en
långsam och hänsynsfull afveckling, väckte på vissa
håll kritik. K. V. H.
Sundecic [-detjitj], Jovan, serbisk skald, f.
1825 i Bosnien, d. 1900 i Cattaro, studerade
teologi i Zara, där han blef professor och 1855
uppsatte tidskr. "Glasnik Dalmatinski". 1848
utgaf han den religiösa lärodikten Amanijaf a
Safira och 1850 den patriotiska diktsamlingen
Srce (Hjärta), som 1862 följdes af diktcykeln
Vjencic domoljubnih pjesama. Till furst Nikolas
af Montenegro ära skref han den lyriska hjältedikten
Krvava kosulja (Den blodiga skjortan; 1863),
blef sekreterare vid hofvet och uppsatte 1871
Montenegros första tidning, "Crnogorac". I Cetinje
utgaf han den poetiska kalendern "Orlic" (6 dlr).
Hans lyriska diktning är företrädesvis idyllisk-erotisk
med varm, nationell grundton. Till erinran
om sina båda tidigt bortgångna söner Velimir och
Pero, af hvilka den senare (d. 1884) var en lofvande
poet, författare af diktsamlingen Srce i ljubar
(Hjärta och kärlek), skref han den elegiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
