- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
751-752

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sunnanväder, Peder - Sunnbiarsteinur - Sunne - Sunnelven - Sunnelvsfjorden - Sunnemo - Sunne, Ovikens och Hallens tingslag - Sunnerbo - Sunnerdahl, Magna Charlotta Katarina - Sunnerdahls hemskolor på landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sunnanväder, Peder. Se Peder Sunnanväder.

Sunnbiarsteinur ("Sumböstenen"), klippa. Se Munken.

Sunne. 1. Socken i Jämtlands län, Sunne,
Ovikens och Hallens tingslag. 17,610 har. 1,479
inv. (1916). S. bildar med Norderön ett pastorat
i Härnösands stift, Jämtlands östra kontrakt. —
2. F. d. tingslag i Jämtlands län. Se Sunne,
Ovikens och Hallens tingslag
. — 3.
Socken (förr benämnd Sund) i Värmlands län,
Fryksdals härad. 57,273 har. 10,256 inv. (1916).
S. utgör ett pastorat i Karlstads stift, Fryksdals
kontrakt. — 4. Municipalsamhälle i S. 3 (jämlikt
k. br. 16 dec. 1904 och 30 dec. 1905) omkring
kyrkan och vid det sund, som förenar Öfre
Fryken med Mellan-Fryken, samt vid S. station på
Kil—Fryksdalens järnväg. 108 har. 1,231 inv.
(1916). Taxeringsvärdet å bevillningsskyldig fast
egendom 1,755,900 kr. (1916), tax. inkomst af
kapital och arbete 849,309 kr. (s. å.);
municipalskatt 1 kr. per 100 kr. inkomst (förutom
kommunalskatt kr. 7,64 1914). Samhällets inkomster
1914 uppgingo till kr. 14,767, dess utgifter till
kr. 13,205; dess tillgångar upptogos till kr.
133,082, dess skulder till kr. 129,500. Samhället
har provinsialläkare, distriktsveterinär, apotek
(sedan 1891), sparbank (st. 1856), afdelningskontor
af Värmlands ensk. bank, ångbåtsstation, högre
folkskola (sedan 1860). Tidningspressen representeras
af "Fryksdalens tidning" och "Fryksdals-bygden"
(3 ggr i veckan) samt "Fryksdalen" (2
ggr). I S. finnas ett 50-tal handlande och ett 50-tal
handtverkare samt flera industriella anläggningar:
kvarn och elektricitetsverk, mejeri, snickeri
och vagnfabrik, tegelbruk, ångsåg och hyfleri m. m.
1917 uttalade sig kommunal- och kyrkostämmorna
för, att S. skulle bilda egen köping.

Sunnelven, härad och pastorat i Romsdals amt,
Norge, kring Storfjordens sydligaste förgreningar,
Sunnelvsfjorden (ung. 25 km. lång) och
Geirangerfjorden (se d. o.). 566,32 kvkm. 1,684
inv. (1910). S. är ett söndersplittradt alpland.
Den stora turisttrafikens knutpunkt är Hellesylt
med 140 inv. (1910). K. V. H.

Sunnelvsfjorden. Se Sunnelven.

Sunnemo, socken i Värmlands län, Älfdals
härad. 25,053 har (inräknade två lägenheter,
som 1896 öfverflyttats från S. till Färnebo socken).
1,600 inv. (1916). Annex till Norra Råda, Karlstads
stift, Älfdals kontrakt.

Sunne, Ovikens och Hallens tingslag i
Jämtlands län, bildadt 1916 genom sammanslagning af
förutvarande Sunne, Ovikens och Hallens särskilda
tingslag, ingår i Jämtlands västra domsaga och
fögderi samt omfattar socknarna Sunne, Frösön,
Oviken, Myssjö, Hallen, Norderön, Marby. 2,424
kvkm. 10,223 inv. (1916).

Sunnerbo. 1. Härad, domsaga och fögderi i
Kronobergs län, omfattar socknarna (kommunerna)
Hvittaryd, Berga, Dörarp, Ryssby, Tutaryd,
Agunnaryd, Pjätteryd, Göteryd, Traryd, Hallaryd,
Markaryd, Markaryds köping, Hinneryd, Odensjö,
Lidhult, Vrå, Annerstad, Torpa, Nöttja, Angelstad,
Ljungby (med Ljungby köping), Kånna,
Södra Ljunga, Hamneda. 2,814 kvkm. 38,448
inv. (1916). Om folkdräkten se Folkdräkt,
pl. I. – 2. Kontrakt i Växjö stift, omfattar de
tretton pastoraten Agunnaryd, Pjätteryd, Hallaryd,
Göteryd, Traryd, Markaryd, Hinneryd, Hvittaryd
med Berga och Dörarp, Ryssby med Tutaryd, Södra
Ljunga med Hamneda, Annerstad med Nöttja och Torpa,
Angelstad med Ljungby och Kanna, Odensjö med Lidhult
och Vrå. 2,814 kvkm. 38,448 inv. (1916). - 3. Revir
af Smålands öfverjägmästardistrikt, omfattar Allbo och
Sunnerbo härad och är indeladt i 4 bevakningstrakter,
20,532 har allmänna skogar (1910), hvaraf femton
kronoparker med en sammanlagd areal af 8,514 har.
3. S-r.

Sunnerdahl, Magna Charlotta Katarina, donator, f. 26
maj 1863 i Stockholm, dotter till grosshandlaren där
A. P. Emil S. (f. 7 juni 1826, d. 14 aug. 1908),
ärfde vid faderns död en för svenska förhållanden
mycket stor förmögenhet. Af denna anslog hon genast
1908 omkr. 4 mill. kr. till upprättande af hemskolor
på landet (se Sunnerdahls hemskolor på landet). 1913
skänkte hon Svenska akad. 500,000 kr. för att af
Stockholms stad för sina sammankomster förvärfva
lokaler i Börshuset. S. å. gaf hon Stockholms
stad 400,000 kr. till att i kvarteret Kristallen
i Katarina församling uppföra tre bostadshus för
att lämna fattiga och barnrika familjer billiga
bostäder; hyresafkastningen skall användas för
att skaffa hyresgästerna arbetsstugor, kindergarten,
sommarvistelse på landet m. m. Hon har vidare bekostat
det på Kungsholmstorg resta (af O. Strandman
modellerade) skulpturverket "Vesslan" (1912) samt
lämnat Cancerföreningen, Nordiska museet och andra
institutioner understöd för deras verksamhet.

Sunnerdahls hemskolor på landet, Stiftelsen,
grundad 1908 genom donation på omkr. 4 mill. kr.
af fröken Magna Sunnerdahl (se denna).
Enligt stiftelsens grundstadgar, som stadfästs af
K. M:t, har den till ändamål att åt gossar och
flickor från företrädesvis till Sveriges större städer
förlagda folkskolor bereda ett hem på landet, där
barnen, omgifna af en frisk natur och under i
öfrigt för deras utveckling i fysiskt och moraliskt
afseende gynnsamma förhållanden, få åtnjuta ett
landthems förmåner samt inhämta kunskaper och
färdigheter dels i olika slag af jordbrukssysslor
och trädgårdsarbete, dels ock i andra lämpliga
praktiska arbeten.
illustration placeholder
Fig. 1. Säbyholms hemskola, själfva skolbyggnaden.

Undervisningen skall anordnas med tanke på en utbildningstid af intill fyra år.
– 1909 inköpte stiftelsen Säbyholms vid Mälaren
belägna gods, i Lossa socken, Uppsala län, där
Säbyholms hemskola (fig. 1) upprättades
och började sin verksamhet 1911. Eleverna bo i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:03:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcg/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free