Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 775-776 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Surinam - Surinamin - Surinampaddan - Surinamska lyktbäraren - Surintendent des finances - Suris, Georgios - Surklöfverrofva - Sur kolsyrad ammoniumoxid - Surkål - Surkörsbärsträd - Sur le champ - Surlet de Chokier, Erasme Louis - Surmin - Surmjölk - Surmjölksost - Surna - Surnia - Surnumerär - Surporte - Surprenera - Surprise - Surra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Surinam. Se Guyana 3.

Surinamin, farm. Se Geoffroyabark.

Surinampaddan. Asterodactylus pipa Wygler
(Pipa americana Laur.), zool. Se Amfibier, sp. 833.

Surinamska lyktbäraren, zool. Se Lyktstritar.

Surintendent des finances [syrätãdã’ dä finã’s],
"finansöfverintendent", var i Frankrike från
1300-talet till 1661, då ämbetet upphäfdes och
ersattes med en "contrôleur général des finances", titel
på en ämbetsman, som närmast motsvarade finansminister.

Suris, Georgios, nygrekisk skald, f. 1852,
mest känd som utgifvare af skämttidningen "Romios"
(Greken) på vers från början till slut, är en stor
begåfning, stundom i Kiplings och Albert Engströms art,
men har ibland för brådt med nedskrifvandet af sin
poesi. 1907 föreslogs han till erhållande af det
litterära Nobelpriset.

^{J. C.}

Surklöfverrofva, bot., namn på Oxalis Deppei (se Oxalis).

Sur kolsyrad ammoniumoxid. Se Hjorthornssalt.

Surkål, kokk., germansk nationalrätt, som ofta
används äfven i Sverige som birätt till vissa
köttsorter m. m. Den beredes af vanlig hvitkål,
som hackas smått och nedlägges i en väl rengjord
tunna eller bytta, som i bottnen och mellan
laggarna bestrykes med surdeg eller en deg af
rågmjöl och ättika. Här lägges kålen hvarftals,
stänkes med vinättika, beströs med salt och packas
hårdt. Med en tyngd ofvanpå får den jäsa och surna,
hvarvid den i allmänhet för matsmältningen nyttiga
mjölksyran bildas. Frusen, håller surkålen sig
hela vintern. Med ännu större omsorg beredes den
s. k. Magdeburgersurkålen. Vid all surkål måste
inläggningen ske noggrant; annars blir den så, att man
tänker på det gamla ordspråket: "tålamod öfvervinner
allt, t. o. m. surkål". Surkålen kan brynas, stufvas
med eller utan grädde o. s. v. Den ätes till anka,
hare, stekt gås, stundom till fläskrätter och kan
äfven beredas till soppa. – Numera lagas den mera
sällan i hemmen, utan köpes färdig i konservhandeln.

Surkörsbärsträd, trädg. Se Körsbär.

Sur le champ [syrləʃã’], fr. Se Champ.


Surlet de Chokier [syrlä də ʃåkie], Erasme
Louis, baron de S., belgisk statsman,
f. 27 nov. 1769 i Liège, d. 7 aug. 1839
i Gingelom, blef 1797, sedan fransmännen eröfrat
Belgien, administratör för dep. Meuse-inférieure och
1812 medlem af lagstiftande kåren. Sedan konungariket
Nederländerna upprättats, var han 1815–18 och från
1828 medlem af generalstaternas andra kammare, där
han slöt sig till den moderata oppositionen. I den
belgiska nationalkongress, som nov. 1830

proklamerade Belgiens oberoende, valdes han till
president och utsågs 24 febr. 1831 till landets
regent, till dess konung kunde väljas. Misströstande
om Belgiens möjlighet att upprätthålla sin fulla
själfständighet, hade S. helst önskat valet af en
fransk prins (hertigen af Nemours) och en intim
förbindelse med Frankrike. Sedan kongressens val, i
strid mot hans önskningar, fallit på Leopold af Koburg
och denne 21 juli s. å. öfvertagit regeringen, drog
sig S. tillbaka till privatlifvet. Biogr. af Juste
(1867–81).

^{N. H–tz.}

Šurmin [ʃu’r-]. Se Serbokroatiska litteraturen, sp. 159.

Surmjölk. Se Mjölk, sp. 729.

Surmjölksost. Se Ost, sp. 1043.

Surna (fno. Súrn), en 50 km. lång älf i Nordmör,
Romsdals amt, Norge, genomströmmar Rindalen och Surendalen.
S. bildas genom sammanflöde af de från Troldheimen kommande
älfvarna Rinna, Folla, Vindöla m. fl. och utfaller vid
Surendalsören i Surendalsfjorden.

^{K. V. H.}

Surnia, zool. Se Ugglesläktet.

Surnumerär [oftast utt.: syr-] l. Syrnumerär
(fr. surnuméraire, senlat. supernumerarius),
öfvertalig, öfvertalig tjänsteman, öfver stat,
särskildt i fråga om tjänstemännen vid ett regemente.

Surporte [syrpå’rt] l. Superporte, vanligare
Dessus de porte, fr., bygnk.,
dörrstycke, används i barocken och rokokon ofta till
dekoration af de invändiga väggfälten emellan
dörromfattningarnas krön och rummets taklist.
Dörrstycket (i relief eller målning och med figur
eller landskap) är vanligen försedt med en omramning
i trä eller stuck. Dessus de glace är en
likartad dekoration af den öfre delen af en rikare
spegelomfattning.

Dörrstycke (surporte) i Drottningens gemak i Versailles’ slott.

^{C. G–m.}

Surprenera l. Syrprenera, fr. surprendre,
öfverraska. – Surprenant [-na’ŋt], öfverraskande. –
Surpris l. (oftare) Syrpris (fr. surprise), öfverraskning.

Surprise [syrpriṡ], fr. Se Surprenera.

Surra, sjöv., att med flera slag af tåg eiler
kätting säkert fastbinda två föremål till
hvarandra. Tåg, afsedt för surrningar, kallas
surrtåg. Jfr Fånga och Naja.

^{R. N.}*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>