Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svartskäck - Svartsmide - Svartsoppa - Svartspettar - Svart starr - Svart strålning - Svart temperatur - Svarttorp - Svartvatten - Svartvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svartskäck. Se Skäck.
Svartsmide. Se Finsmide och Järnkontoret, sp. 404.
Svartsoppa, kokk. Redan spartanerna använde en
svart soppa, beredd af svinblod och bittra örter,
det senare för att gossarna ej skulle äta för mycket
och bli feta, hvilket var det värsta, som kunde hända
den för krig och sport benägne spartanen. Nu för tiden
är svartsoppa en i södra Sverige mycket omtyckt rätt,
som ätes i synnerhet vid Mårtensgåstiden. Den göres
af gåsens krås och blod, hvetemjöl, katrinplommon,
äpplen, portvin, lagerblad, nejlikor, starkpeppar,
ingefära, socker och salt. Gåskorf hör till. Vill
man ha svartsoppan billigare och ändå ganska god,
tages svinblod i st. f. gåsblod.
Svartspettar, zool. Se Hackspettsläktet.
Svart starr, oftalm. Se Starr.
Svart strålning, fys. Se Strålning.
Svart temperatur, fys. Se Pyrometer, sp. 671.
Svarttorp, socken i Jönköpings län, Tveta härad. 0,249
har. 884 inv. (1916). S. bildar med Lekeryd ett
pastorat i Växjö stift, Tveta kontrakt.
Svartvatten, Aqua hydrargyri 1. mercurialis
l. phagedænica nigra (af grek. fagein, äta, fräta)
eller endast Aqua nigra, med., benämndes en förr å
syfilitiska sår använd blandning af 4-8 gr. kalomel
(kvicksilfverklorur) och 480 gr. kalkvatten.
Svartvatten innehöll klorkalcium i lösning, hvarjämte
en blandning af kalomel och kvicksilfveroxidul var
uppslammad i vätskan, hvaraf den svartaktiga färgen
uppkom. Vid användningen måste detta svartvatten
omskakas. Ett annat aqua phagedænica, utan epitetet
nigra, men ofta med tillägget aurea eller lutea,
bereddes af ungefär 10-15 cg. kvicksilfverklorid
(sublimat) på 30 gr. kalkvatten. Detta "vatten" var
grumligt med en genom utfälld gul kvicksilfveroxid
gulaktig färg och innehöll upplöst klorkalcium jämte
en ringa mängd
sublimat. Om endast 10 cg. eller därunder af
kvicksilfverkloriden användes, utföll hela
kvicksilfvermängden, och i lösningen fanns
endast klorkalcium. Med namnet a. phagedænica
decolor 1. liquor mercurialis betecknades en
lösning af sublimat (1 d.) och salmiak (2 dlr)
i 1,000 dlr vatten. Användningen var densamma
som af svartvattnet. Intet af dessa preparat
är numera i bruk eller har plats i Svenska
farmakopén. Äfven namnet svartvatten är obrukligt.
O. T. S. (C. G. S.)
 |
| Svartviks sågverk och fabriker. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
