Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska jordbrukets dag - Svenska journalistföreningen - Svenska juridiska föreningen - Svenska jägareförbundet - Svenska jägareförbundets tidskrift - Svenska järn- och metallarbetareförbundet - Svenska järnvägars arbetsgifvareförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En vid samtliga möten antagen resolution kräfde
vidsynt och medveten jordbrukspolitik från statens
sida, lättnad i inskränkningarna i jordbrukarnas
förfoganderätt öfver sin produktion och skyndsam
prisreglering till jordbrukets förmån af de för
jordbruket nödiga industrivarorna.
Svenska journalistföreningen. Se Pressföreningar.
Svenska juridiska föreningen bildades i Stockholm
24 aug. 1849 med syfte "att bereda förbindelse,
emellan lagfarenhetens idkare inom fäderneslandet
och att genom ömsesidiga meddelanden af åsikter och
erfarenhet befrämja såväl vetenskaplighet som praktisk
skicklighet". Föreningen bestod af en centralafdelning
i Stockholm och länsafdelningar i landsorten samt
räknade som mest 800 led. Årligen hölls ett allmänt
möte i Stockholm eller någon landsortsstad; dessutom
höllos sammankomster inom afdelningarna. Föreningen
utvecklade först liflig verksamhet och utgaf
1850-61 "Juridiska föreningens tidskrift" (se
d. o.). Men sedan tidskriften upphört, aftynade
föreningen, och 1865 beslöt den att upplösa sig.
C. G. Bj.
Svenska jägareförbundet stiftades i Stockholm 3 april
1830 af professor Sv. Nilsson, bergsrådet K. M. af
Robson och bankokommissarien B. von Hofsten. Sin
medelpunkt skulle förbundet ega i hufvudstaden samt
tillika förgreningar i rikets alla delar, hvartill
början redan var gjord genom några tidigare inrättade
jakt- och skjutsällskap. Föreningens ändamål var att
främja jaktyrkets anseende, jaktlagens efterlefnad
och ändamålsenlig jakthushållning samt därjämte att
verka för skjutfärdighetens uppöfvande. Föreningens
förste ordf. var frih. J. V. Sprengtporten. Föreningen
vann genast stor tillslutning, så att den 1832
räknade något öfver 1,000 medlemmar. På föreningens
föranstaltande ha utgetts tvenne för vårt lands
jaktvård betydelsefulla tidskrifter (se Svenska
jägareförbundets tidskrift), hvarjämte förbundet
verksamt bidragit till reformeringen af vår
jaktlagstiftning. Under slutet af 1830-talet, hela
1840-talet samt början af 1850-talet tyckes emellertid
verksamheten på det egentliga jaktvårdsområdet ha
legat tämligen nere och det hufvudsakliga intresset
egnats åt målskjutningsöfningar. Efter 1857 inträdde
en större lifaktighet i samband med förarbetena för
den nya, 1864 antagna jaktstadgan. Under årens lopp
bildades i olika delar af landet underafdelningar af
förbundet, för hvilka moderföreningen i hufvudstaden
fungerade som "centralafdelning", förbundet och
centralafdelningen hade gemensam styrelse. Sedan
1904 utgör emellertid Stockholmsafdelningen en med
öfriga lokalafdelningar jämställd förening. Enligt
1904 års stadgar har förbundet till uppgift "att
utgöra ett föreningsband mellan inom landet befintliga
jaktvårdsföreningar till främjande medelst gemensamma
sträfvanden af jakthushållningen, jaktkunskapen
och skjutskickligheten". Medlem i förbundet är
hvarje ledamot i jaktvårdsförening, som inträdt
i förbundet. Allmänt sammanträde hålles hvarje år
i Stockholm i april. Närmaste vården af förbundets
angelägenheter handhas af en kommitté (ordf., vice
ordf. och sekreteraren i förbundet samt delegerade
för de olika
lokalföreningarna), som förbereder de ärenden, som
föreläggas årsmötet. Efter 1904 års omorganisation
fungerade först kronprins Gustaf som ordf. samt efter
hans tronbestigning (1907) prins Vilhelm. Förbundet
räknar nu (1918) 30 lokalafdelningar med
sammanlagdt något öfver 6,000 medlemmar.
G. G.
Svenska jägareförbundets tidskrift, en sedan 1863
på initiativ af Svenska jägareförbundet utgifven
tidskrift för behandling af jaktliga spörsmål. Redan
tidigare hade på förbundets föranstaltande i samma
syfte utgetts Tidskrift för jägare och naturforskare
(ofta kallad "Jägareförbundets gamla tidskrift"),
hvaraf tre årgångar utkommo (1832-34). Denna i
vår jaktlitteratur klassiska publikation har sitt
största värde genom ett antal af prosten C. U. Ekström
författade villebrådsmonografier samt de ypperliga
djurafbildningarna af W. von Wright. Ett urval af
de tre årgångarnas värdefullaste uppsatser, dock
utan planscher, utgafs 1894 af R. Bergström. Den
1863 uppsatta tidskriften, som till skillnad från
den äldre kallades Svenska jägareförbundets nya
tidskrift, utgafs till en början ej af förbundet,
utan var ett enskildt företag, ehuru i samarbete med
förbundet. Tidskriften egdes och redigerades 1863-94
af J. V. Lindblad samt efter dennes död af A. Wahlgren
till 1907, då förbundet öfvertog tidskriften som
sitt eget organ. Fr. o. m. 1908 är titeln "Svenska
jägareförbundets tidskrift". Den utges med 6 hftn
årligen (före 1910 4 hftn) och kostar 6 kr. pr årgång.
G. G.
Svenska järn- och metallarbetareförbundet. Se
Fackförbund.
Svenska järnvägarnas arbetsgifvareförening har
till ändamål att gentemot personalen tillvarataga
järnvägsförvaltningarnas intressen. Det öfvervägande
antalet (1918 112 st.) af landets enskilda järnvägar
tillhör föreningen, som bildades i nov. 1906
genom sammanslagning af tre under s. å. tillkomna
lokalföreningar för resp. södra, mellersta och norra
Sverige. Föreningen var dock fortfarande uppdelad i
tre distriktsföreningar med skilda distriktsstyrelser,
men gemensam centralstyrelse till april 1908,
då tredelningen bortföll. Styrelsen utgöres sedan
dess af 9 led. och 18 suppleanter; 3 ord. led. och 6
suppleanter väljas af hvardera norra, mellersta och
södra distriktet. Föreningen, som eger en garantifond
på omkr. 2 mill. kr., hvaraf omkr. 1,250,000
kr. bestå af icke räntebärande reverser från
de olika järnvägarna, har med personalens
huvudorganisation, Svenska järnvägsmannaförbundet
(se Järnvägstjänstemannaföreningar), ingått en
mängd kollektiva aftal. Särskildt märkligt är det
s. k. "hufvudaftal n:r 1", ingånget 1908 (uppsagdt
1918), innehållande regler för lösning af tvister
mellan förvaltningarna och personalen. Enligt
detta aftal skola tvister först hänskjutas till
förlikningsnämnd (en sådan finnes för hvarje af de
tre distrikten). Om enighet dock ej vinnes, afgöres
frågan bindande för båda parter af en permanent för
hela landet gemensam skiljedomstol. Detta gäller
äfven löne- och andra intressefrågor. Strejk
och lockout äro genom aftalet förbjudna.
Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
