Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska nykterhetssällskapet - Svenska operan - Swenska ordinarie Post-Tijender - Svenska ostindiska kompaniet - Svenska pansarbåtsföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begränsades till 50, och möjlighet bereddes att kalla
korresponderande medlemmar (f. n. 72 inländska och
23 utländska). Tack vare två större donationer af
O. Ekman kunde sällskapet, som då antog namnet Svenska
sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, det 1837
stiftade Svenska nykterhetssällskapet, upptaga flera
nya verksamhetsgrenar. Sålunda har det kunnat (till
1918) bekosta inemot 900 föreläsningar för skolungdom
och värnpliktiga; det har genom sin till Stockholm
(Vasagatan 9) förlagda byrå förmedlat inköp af böcker
till folkbibliotek och studiecirklar till ett värde
af omkr. 330,000 kr., anordnat 260 skolkökskurser med
inemot 4,000 elever, tryckt och till öfvervägande
del gratis spridt ett hundratal folkskrifter i
öfver 1 1/2 mill. exemplar samt tillhandahållit ett
nittiotal vandringsbibliotek. – Före Socialstyrelsens
tillkomst hade sällskapet att årligen afge utlåtanden
i nykterhetsanslags- och undervisningsfrågor. Det
utger sedan 1910 tidskr. "Från arbetsfältet"
samt sedan 1913 månadsskr. "Illustrerad tidskrift
för ung och gammal". Litt.: N. Sandell, "Svenska
sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, det 1837
stiftade Svenska nykterhetssällskapet. En återblick"
(1907), och O. Mannström, "Bilder och blad ur
svenska nykterhetsrörelsens historia" (1912).
O. M–m.
Svenska operan. Se Stockholms teatrar, sp. 71.
Swenska Ordinarie Post-Tijender. Se Post- och Inrikes
tidningar, sp. 23.
Svenska ostasiatiska kompaniet. Se Ångfartygslinjer.
Svenska pansarbåtsföreningen, en 1912 bildad förening
med uppgift att genom frivillig beskattning åstadkomma
medel till en pansarbåts byggande. Sedan ministären
Staaff hösten 1911 aflöst ministären Lindman,
hemställde sjöministern Jakob Larsson 15 dec. s. å.,
att K. M:t ville, i afbidan på de resultat, som
kunde framgå af en anbefalld utredning af frågan om
försvarsväsendet, låta anstå med verkställigheten af
1911 års riksdags på K. M:ts förslag fattade beslut om
byggande af en pansarbåt. Detta förslag, som konungen,
med hänsyn till den ställning statsrådet förklarat sig
inta till frågans afgörande, fann sig böra bifalla,
väckte hos många tanken på en frivillig insamling
af medel till ett pansarbåtsbygge. Tanken omsattes
i handling ungefär samtidigt på två skilda håll.
14 jan. 1912 utfärdade rektor Manfred Björkqvist
ett upprop för insamling af medel till en ny
pansarbåt. I febr. bildades i Uppsala en kommitté,
hvars arbetsutskott med grosshandlaren J. E. Frykberg
som verkställande direktör på Björkqvists
uppfordran öfvertog funktionen som centralbyrå för
"Nationalinsamlingen för pansarbåt".
Några veckor tidigare hade emellertid civilingenjören
David Bergman uppgjort en plan, som han 2 jan. 1912
delgaf öfveringenjören A. Decker. I samråd med
direktören R. Dahlander, civilingenjören Sv. Lübeck,
direktören K. Meurling och professorn J. G. Richert
utarbetades förslag till bildande af en förening,
som under namn af Svenska pansarbåtsföreningen
konstituerade sig 26 jan. och samma dag utfärdade
sitt af 38 personer undertecknade upprop.
Endast en af dem, som undertecknat uppropet,
tillhörde riksdagen, där han icke anslutit sig till
något parti. I uppropet angafs föreningens uppgift
vara att genom frivillig beskattning åstadkomma
medel till byggande af en pansarbåt, för hvilken,
därest byggandet skulle kunna omedelbart igångsättas,
någon annan typ ansågs ej kunna ifrågakomma än den
af 1911 års riksdag godkända "F-typen". Som norm
för beskattningen hemställdes, att hvar medlem af
föreningen skulle förbinda sig att, om byggande af en
dylik båt komme att påbörjas 1912, under hvart och
ett af åren 1912–14 därtill bidraga med ett belopp
motsvarande minst tredjedelen af sina kronoutskylder
för 1911. I uppropet uttalades vidare den förhoppning,
att åtminstone under den tid, som åtginge för de nya
utredningarna, försvarsfrågan måtte bli frigjord från
de partipolitiska synpunkternas inflytande och att
den nationella rörelse, som man ville väcka, måtte
bli en försöksmobilisering af det svenska folkets
försvarsvilja. Föreningens beslutanderätt uppdrogs
åt fullmäktige, minst 40, högst 200. Till deras
ordf. utsågs f. d. riksmarskalken frih. Fr. von
Essen. Till ledamöter i föreningens styrelse valdes
justitierådet A. Borgström, ordf., professor Richert,
vice ordf., direktören Kl. Virgin, verkställande
direktör, ingenjör Bergman, sekreterare,
Häradshöfdingen O. Berger, bankiren K. Cervin,
vice häradshöfdingen K. Herlitz och häradshöfdingen
G. Ribbing. Öfverallt i landet likasom ock bland
svenskar i utlandet rönte företaget en enastående
anslutning. Redan 10 febr., innan arbetet hunnit
organiseras, uppgick det tecknade beloppet till
öfver 800,000 kr. Emellertid vidtog oförtöfvadt
organisationsarbetet under Virgins ledning. I
landsorten anordnades lokalkommittéer och anställdes
ombud; dessas antal uppgick till 3,049. Från
regerings- och andra ledande vänsterkretsar mötte
föreningen till en början misstroende eller motvilja,
som dock väsentligt minskades, sedan styrelsen låtit
genom föredrag, som af Herlitz höllos i Stockholm 18
febr. och i Göteborg 11 mars, klarlägga föreningens
från alla partiintressen fria planer och syftemål. Det
tecknade eller inbetalda beloppet växte med öfver
1,150,000 kr. i veckan och uppgick 4 maj, hundrade
dagen af föreningens tillvaro, till 15,021,530 kr. Då
kostnaden för en pansarbåt i fullbordadt skick af
1911 års riksdag beräknats till 11,636,000 kr.,
ingick styrelsen, enligt fullmäktiges berörda 4 maj
fattade beslut, den 7 i samma månad till K. M:t, med
erbjudande att tillhandahålla statsverket det belopp,
som erfordrades för båtens byggande, bestyckning och
utrustning; och erbjudandet åtföljdes af en af 12
banker utfärdad garantiförbindelse för ett belopp af
12 mill. kr. Efter riksdagens hörande antog K. M:t,
enligt skrifvelse 22 maj, föreningens erbjudande;
och i skrifvelsen gafs uttryck åt statsmakternas höga
uppskattning af den fosterländska offervillighet,
som tagit sig uttryck i den storartade gåfvan. Kort
därefter lämnade konungen och det kungliga huset
ett bidrag af 100,000 kr. för att härmed om möjligt
ytterligare höja pansarbåtens stridsvärde och
försvarskraft. Sedan anbud å pansarbåtens byggande
infordrats och ingått, visade det sig, att kostnaden
kommo att betydligt öfverstiga den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
