Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - System - Systema naturae - Systematik - Système de la nature - Syster - Systerbäck - Systerkölsvin - Systole - Systrarna af vår kära frus tio dygder - Systyl - Sytertoppen - Sytjovka - Sytning - Syttande mai - Syttende mai - Sütterlin, Ludwig - Syv, Peder Pedersen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yttrar sig genom större eller mindre öfverensstämmelse
i organisationen vare sig i embryoniskt eller
fullt utveckladt tillstånd, får sitt uttryck i
det biologiska systemet. Detta blir sålunda —
om ej alltid i praxis, så dock till sin princip —
tillika ett uttryck för vår totaluppfattning af
de organiska varelsernas genetiska förhållande till
hvarandra. — 3. Geol., alla de bildningar, formationer,
som uppkommit under en och samma period af jordens
utvecklingshistoria. Hvarje system består sålunda
af ett antal formationer; silursystemet t. ex. af
konglomerat-, sandstens-, alunskiffer-, kalkstens-,
lerskiffer- och märgelformationer, kritsystemet
likaså af konglomerat-, sandstens-, märgel- och
kalkstensformationer o. s. v. (Se Era, Formation,
Period.) — 4. Mus. Se Linjesystem och
Notsystem. 5. Planmässigt tillvägagångssätt efter
vissa ledande grundsatser (t. ex. regeringssystem).
1. S—e. 2. L—e. 3. A. Hng.
Systema naturæ, lat., titel på Linnés berömdaste
arbete. Se Linné, sp. 703.
Systematik (se System), läran om vetenskapligt
ordnad framställning; biol., läran om organismernas
vetenskapliga klassificering; kännedom om de för
en vetenskap uppställda systemen. — Systematiker,
uppställare af ett system; vetenskapsidkare, som
fäster mycken vikt vid system. — Systematisk, som har
formen af ett system eller en lärobyggnad; förenad
till en välordnad helhet; planmässig, sammanhängande;
vetenskaplig. Till åtskillnad från den exegetiska,
historiska och praktiska teologien benämnes ofta
dogmatiken "systematisk teologi". — Systematisk katalog.
Se Katalog, sp. 1257. — Systematisera, framställa
systematiskt, bringa i vetenskapligt sammanhang.
Système de la nature [sistǟm də la natȳr], fr., titel
på ett ryktbart verk af Holbach (se d. o.).
Syster, kvinnligt syskon; medlem af ett gille
(t. ex. Knutsgillen), af en nunneorden eller
annan organiserad förening för välgörande ändamål,
t. ex. sjukvård (se Sjuksköterskor).
Systerbäck (ry. Rajajoki l. Siestarjoki), gränså
mellan Finland och Ryssland, uppstår ur Kuurikka
mosse på Äyräpäänselkä och utrinner, efter ett lopp
af 64 km., i Kronstadtska viken vid Systerbäcks
gevärsfaktori, som tillhör ryska kronan. I början
af juli 1703 tvangs general Abr. Cronhjort (se
d. o. 1), som intagit ställning vid S., att för
en öfverlägsen rysk styrka draga sig tillbaka.
A. G. F. L. W:son M.
Systerkölsvin l. Sidokölsvin, skpsb. Se
Kölsvin.
Systole (grek. systole,
sammandragning). 1. Fysiol. Sammandragning af ett
ihåligt organ, hvarvid innehållet utdrifves. I fråga
om hjärtat betecknar man med systole vanligen den del
af hjärtperioden, som ligger mellan 1:a hjärttonens
början och 2:a hjärttonen. Systole i denna bemärkelse
omfattar: anspänningstiden, d. v. s. tiden från
kammarkontraktionens början, tills trycket i kammaren
uppnått samma värde som i aorta resp. lungartären, då
de halfmånformiga klaffarna öppnas, utdrifningstiden,
samt afslappningstiden, under hvilken trycket i
kammaren sjunker till utgångsvärdet. — 2. Metr., den
af den metriska accenten stundom verkade förkortningen
af en lång stafvelse. Motsats: diastole.
1. J. E. J-n.
Systrarna af vår kära frus tio dygder. Se Annunciater 3.
Systyl, bygnk. Se Diastyl.
Sytertoppen. Se Stuoravare.
Sytjovka, kretsstad i ryska guv. Smolensk, vid
Vasusa. 5,610 inv. (1900). Utförsel af lin och blånor.
J. F. N.
Sytning (af fsv. och ännu i dialekter lefvande syta,
vårda, sköta), i finskt lagspråk uttryck för det
rättsförhållande, som i Sverige vanligen benämnes
undantag (se d. o.), någon gång födoråd l. förgånga.
Syttande mai (Den 17:e mai), norsk tidning, uppsatt
1894 af Rasmus Olai Steinsvik (se d. o.), ett af
landets inflytelserikaste vänsterorgan, utgafs till
1898 och 1900—15 3 ggr i veckan, 1898—1900 och
fr. o. m. 1916 hvarje söckendag.
K. V. H.
Syttende mai, no., "den 17 maj", Norges nationaldag
till åminnelse af den norska grundlagens antagande
och valet af egen konung den dagen 1814. 1824 firades
den första gången som nationell festdag. Karl XIV
Johan såg häri uttryck af fientlighet mot Unionen och
sökte 1829 med vapenmakt ("Torvslaget" i Kristiania)
hindra de offentliga demonstrationerna. Till följd
af konungens motstånd samlades norrmännen dess mer
om dagens minnen, och framför allt Wergelands dikter
och tal på 1830-talet gåfvo dagen dess prägel. På
1870-talet åstadkom Bj. Björnson, att skolbarnen
högtidlighöllo dagen med flaggtåg. Efter 1900 har
dagen allt mer blifvit allmän fridag.
K. V. H.
Sütterlin [ṡy’tt-], Ludwig, tysk språkvetenskapsman,
f. 16 nov. 1863 i Heidelberg, professor i jämförande
språkvetenskap vid universitetet i Freiburg, har
skrifvit Geschichte der nomina agentis im germanischen
(1887), Zur geschichte der verba denominativa im
altgriechischen (1891), Die deutsche sprache
der gegenwart (1900, 3:e uppl. 1910), den mot
Wundts språkpsykologi kritiska Das wesen der
sprachlichen gebilde (1902), de mycket brukade
Deutsche sprachlehre für höhere lehranstalten (med
A. Waag, 1905, 5:e uppl. 1912), Die lehre von der
lautbildung (1908; 2:a uppl. 1916) och Grundriss
der deutschen sprachlehre (med K. Martin, 1908, 6:e
uppl. 1916) samt Werden und wesen der sprache (1913).
R—n B.
Syv, Peder Pedersen, dansk språkforskare, f. 22
febr. 1631 i byn Syv vid Roskilde, d. 17 febr. 1702,
bondson, blef student 1653, var en tid lärare
vid Köpenhamns latinskola samt blef 1658 rektor i
Næstved, 1663 pastor i Hellested. S. var en lärd och
flitig forskare i danska språket samt torde med skäl
kunna betecknas som danska språkforskningens fader,
liksom han 1683 fick titeln "Philologus regius
linguæ danicæ". Han utgaf 1663 Betænkninger
om det cimbriske (d. v. s. germanska) sprog, i
hvilket arbete han behandlade både detta språks
släktskap med och ställning till andra språk och
rättskrifningsspörsmål. 1685 följde Den danske
sprogkunst eller grammatica (den första på danska
utgifna danska språkläran). S. inlade dessutom stor
förtjänst genom sin samling af Danske ordsprog (2
dlr, 1682—88) och genom en ny upplaga af A. S. Vedels
"Hundrede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
