Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Szamos - Szamosujvar - Szapary, Gyula (Julius) - Szapolyai - Szarvady, W. - Szarvas - Szarvas, Gabor (Gabriel) - Szarzynski, Miklaj Sep. - Szasz - Szasz, Karoly (Karl) - Szaszka - Szatmar - Szczawnica - Szczewo - Sze - Szechenyi - Szechenyi, Istvan (Stefan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ut i Theiss. Längd 500 km., nederbördsområde 21,240 kvkm.
(J. F. N.)
Szamosújvár [sa’måʃo’jvār; rum. Gherla], stad i
ungerska komitatet Szolnok-Doboka (Siebenbürgen),
vid Kis Szamos och järnvägen Klausenburg—Dés. 6,857
inv. (1910; rumäner, ungrare och armenier). Grekisk
katolsk biskop (1853), gymnasium, lärarseminarium,
armeniskt museum. Liflig spannmåls- och
boskapshandel, läderindustri. Centralpunkt
för de siebenbürgske armenierna.
J. F. N.
Szápáry [sā’pāri], Gyula (Julius), grefve, ungersk
statsman, f. 1 nov. 1832 i Pest, d. 21 jan. 1905
i Abbazia, blef 1861 medlem af landtdagen, där
han slöt sig till Deáks anhängare, tog 1865—67
verksam del i underhandlingarna med Österrike,
var 1873—78 inrikes-, 1878—87 finans- och 1887—90
jordbruksminister samt efter Tisza konseljpresident
från mars 1890 till nov. 1892, då han afgick till
följd af meningsskiljaktigheter inom ministären
ang. de nya kyrkolagarna, hvilka han motarbetade.
K. B. W.
Szapolyai [sa’påjai]. Se Zapolya.
Szárvady [sā’rvadi], W., pianist. Se Clauss-Szárvady.
Szarvas [sa’rvaʃ], kommun i ungerska komitatet
Békés, i en bördig trakt, vid Körös. 25,879
inv. (1910; slovaker och ungrare). Protestantiskt
gymnasium. Hästafvel. Stora marknader.
(J. F. N.)
Szarvas [sa’rvaʃ], Gábor (Gabriel), ungersk
språkforskare, f. 22 mars 1832 i Ada, d. 12 okt. 1895
i Budapest, utöfvade en utomordentligt omfattande
och fruktbringande verksamhet som forskare inom
det ungerska språkets alla områden och särskildt
som förfäktare af språkriktighetens principer
gentemot "neologernas" ovetenskaplighet och
nybildningsraseri. Tills. med S. Simonyi utgaf
han en språkhistorisk ungersk ordbok, Magyar
nyelvtörténeti szótár (3 bd, 1890—93). Sedan 1872
utgaf han tidskr. "Magyar nyelvör" (Den ungerska
språkväktaren), efter hans död fortsatt af Simonyi.
K. B. W.
Szarzyński [ʃarsy’ñski], Mikołaj Sęp. Se Polska
litteraturen, sp. 1269—70.
Szász [sās], sachsare, sachsisk, ingår i många
ungerska ortnamn, bl. a. S.-Hermany
(ty. Honigberg), kommun i komitatet Brassó,
omkr. 2,200 inv., S. Medgyes (se Medgyes),
S.-Nados, by i komitatet Kis-Küküllö, omkr. 2,000
inv., S.-Régen, stad i komitatet Maros-Torda,
7,310 inv. (1910), S.-Sebes [ʃä’bäʃ; se
Mühlbach], S.-Szent-György (ty. S:t Georgen], kommun
i kom. Besztercze-Naszód, omkr. 1.200 inv., S.-város
[vāråʃ; se Broos].
Szász [sās], Károly (Karl), ungersk skald och
reformert präst, f. 15 juni 1829 i Nagy-Enyed
(Siebenbürgen), d. 16 okt. 1905 i Budapest, 1867
tjänsteman i kultusministeriet, 1876 ministerialråd,
1884 biskop i Budapest, publicerade en stor mängd
utmärkta öfversättningar af världslitteraturens
förnämsta verk, såsom Nibelungenlied, Dante, åtta
dramer af Shakspere, sju komedier af Molière,
lyriska dikter och ballader af Goethe, Schiller,
Burns, Byron m. fl. S. utgaf äfven flera samlingar
af egna lyriska och episka (Salamon, 1874) dikter
och skådespel (Heródes, 1866) m. m.
K. B. W.
Szászka [sā’ska], två ungerska kommuner: 1.
Szászkabánya (ty. Deutsch-Szászka),
"Sachsiska bergverket", kommun i komitatet
Krassó-Szörény. Omkr. 2,700 inv. Bergsbruk (koppar,
svafvelkis, järn, bly m. m., kopparverk, brunkols-
och marmorbrott). — 2. Román-S. ("Rumänska S."),
by bredvid föregående. Omkr. 1,500 inv.
Szatmár [sa’t-]. 1. Komitat i nordöstra Ungern,
på östra sidan af Theiss. 6,104 kvkm. 361,740
inv. (1910), däraf 65,1 proc. ungrare och
32,8 proc. rumäner; 16,6 proc. rom.-, 44,8
proc. grek.-katoliker, 31,4 proc. reformerta och 6,1
proc. israeliter. Landet är i ö. och s. bergigt,
men f ö. en delvis sumpig, förr ofta öfversvämmad
slätt omkring Theiss, Szamos, Kraszna och Tur. —
2. (Szatmár-Némety) Hufvudstad i nämnda komitat,
vid Szamos. 34,892 inv. (1910). Romersk-katolsk
biskop. Teologiskt seminarium samt ett katolskt och
ett reformert gymnasium.
Szczawnica [ʃtjavni’tsa], badort i Galizien, på
Karpaternas nordsluttning, 500 m. ö. h., har sju
starka alkalisk-muriatiska källor, som tillhöra
Krakaus vetenskapsakademi, jämte flera bad- och
kallvattenkuranstalter, hvarjämte används vassle-
och mjölkkur, och orten besökes äfven som luftkurort.
Szczewo [ʃtje’vå], det polska namnet på staden
Dirschau.
Sze. kinesisk vikt. Se Kina, sp. 43.
Szeben [sä’bän], ungerskt komitat. Se Hermannstadt 1.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
