Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 21-22 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sådd - Såddfiol - Såddkanna - Såfötter - Såg - Sågaln - Sågangel - Sågbockar - Sågegrenermaskin - Sågfil - Sågfisksläktet - Såghorningar - Såglaxsläktet - Sågljuster - Sågmyra - Sågning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till lagom sådjup, de senare draga sig af
sig själfva ned i jorden, djupare i ju mindre
vinkel mot billarmen de inställas. Dibbel- eller
gruppsådd sker med radsåningsmaskiner försedda med
dibblingsapparat (se Dibbla), som regelbundet
afbryter och framsläpper sädesströmmen, så att
säden nedkommer i jorden i grupper med bestämda
afstånd. Radsåningsmaskiner äro ofta försedda med en
förställare med två hjul och styrstång, hvarigenom
vinnes, att maskinen kan köras fullt radrätt, hvilket
är af vikt, när man sedan skall köra mellan raderna
med hästhacka. Drillsåningsmaskiner, som nedlägga
utsädet i oafbrutna rader eller i grupper på upphöjda
drillar, äro vanligen skopmaskiner för 1—3 drillar. —
2. Skogsh. Se Skogssådd, där de hit hänvisade orden
gropsådd och rutsådd förklaras. — 3. Trädg. Se
Frösådd.
1. H. J. Dft.

Såddfiol, skogsh. Se Skogssådd, sp. 1080.

Såddkanna, Såddflaska, skogsh. Se Skogssådd.

Såfötter, landtbr. Se Sådd, sp. 20.

Såg. Se Sågning och Sågverk.

Sågaln, ett vid flottans varfsstationer förr
användt ytmått = 300 kvadratdecimaltum = 2,645
kvadratcentimeter.

Sågangel, skogsv., ett järn, som fasthåller sågbladet
i låsramen. Flera konstruktioner finnas. Vanligen
sker fastspänningen genom en excenter, men stundom
används äfven skrufanordning.
W. E—n.

Sågbockar, zool. Se Prioninæ.

Sågegrenermaskin, text. Se Egrenermaskin.

Sågfil, mek. tekn. Se Fil, sp. 190.

Sågfisksläktet, Pristis, zool., tillhör
fam. Pristidæ, underordn. rockor, Rajæ,
ordn. bredmunnar (Plagiostomi) inom fiskklassen. Det
kännetecknas därigenom, att nosen är utdragen i
ett långt, flatt blad, i hvilket på ömse sidor
är inkilad en rad starka tänder. Käktänderna äro
mycket små. Kroppen är platt, men långsträckt,
stjärten är väl utbildad, och bröstfenorna ha en
fri framkant. Genom sistnämnda egenskaper närmar
detta släkte sig underordn. hajar (Squalidæ),
medan bl. a. de på kroppens undre sida belägna
gälöppningarna tala för deras släktskap med
rockorna. Hithörande fem arter förekomma i de
tropiska hafven i stort antal, en art (P. antiquorum) se fig.),
som uppnår en längd af öfver 1 m., äfven i
Medelhafvet. Det uppges, att de med sin såg slita
köttstycken ur andra större hafsdjurs kropp.
L—e.

Sågfisken Pristis antiquorum.

Såghorningar, zool., annan benämning på sågbockar,
skalbaggar af långhorningarnas familj och
underfam. Prioninæ (se d. o.), hvilket namn äfven
skrifves Prionini.

Såglaxsläktet, Serrasalmo (mindre riktigt
Serrosalmo), zool., tillhör fam. Characinidæ,
ordn. blåsmunnar (Physostomi) inom fiskklassen. Det
kännetecknas genom lång, hoptryckt kroppsform och
hvass, såglikt tandad buk. Tänderna äro synnerligen
starkt utbildade; med de i en eller flera rader
stående framtänderna förmår såglaxen med största
lätthet skära ut köttstycken ur lefvande eller döda
djur. De anfalla ock badande människor. Såglaxarna
förekomma i stor mängd i flera af det tropiska
Amerikas floder. Bland arterna må nämnas den ej
öfver 30 cm. långa, för sin glupskhet beryktade
karibfisken l. pirayan (Serrasalmo piraya Cuv.),
som lefver i Brasiliens och Guyanas floder.
L—e.

Sågljuster, fisk. Se Fiskredskap, sp. 449.

Sågmyra, järnvägsstation på linjen Falun—Orsa
af Falun—Rättvik—Mora järnväg, 26 km. från Falun
inom Bjursås socken, Kopparbergs län. vackert
belägen vid Årbosjön och vägen mellan Bjursås
och Leksand. Yid stationen finnas en ganska stor
yllefabrik (Falu yllefabrik), anlagd 1896 och under
normala förhållanden sysselsättande omkr. 100 pers.,
en snickerifabrik, ett par liefabriker, såg och
hyfleri och omkr. 2,5 km. därifrån, vid sjön Gopen,
ett pensionat och ett numera nedlagdt nickelbruk.

Sågning, skärning af trä m. m. medelst såg. Sågen
består af en tunn skifva af stål (sågblad, sågklinga,
sågband), i kanten försedd med skärande, mejselartade
tänder. För att skäret skall bli bredare än sågbladets
tjocklek, går man tillväga på olika sätt. Dels används
skränkning, hvarvid
hvarannan tandspets är böjd åt ena, hvarannan
åt andra hållet, då tänderna äfven äro skärpta i
öfverensstämmelse härmed (a, fig. 1), dels

Fig. 1. Olika former af sågtänder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>