Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 51-52 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sås - Såsta - Såt - Såte - Såtenäs - Såvera - Såå skans - Säbrå - Säby

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

användas varma, må nämnas Colbertsås till kött och
fisk (smör, persilja, muskot, citron, köttglass);
korintsås till stekt fisk, i synnerhet stekt salt
lax (i enklaste form bestående af korinter, smör,
hvetemjöl, sirap och ättika); pikant sås till vildt
m. m. (smör, mjöl, morötter, selleri, lök, timjan,
nejlikor, kryddpeppar, muskot, ingefära, socker,
dragonättika, buljong), sardell- eller ansjovissås
(de nämnda fiskarna, macererade med smör, grädde
och spansk sås); currysås till ris m. m. (ljus sås
med curry; se d. o.); Robertsås (smör, mjöl, rödlök,
fransk senap, ättika, peppar, salt, socker, buljong
och hvitt bourgognevin eller sherry); senapssås,
pepparrotssås, kapris-, tomat-, gurk-, dillsåser,
persilje-, champinjon-, tryffelsåser. Till fisk och
grönsaker används smält, skirt eller brynt smör,
till sparris "rördt smör"; vidare har man maître
d’hôtelsås (se d. o.), "sauces aux fines herbes"
(smör, lök, tomatpuré, champinjoner, persilja,
citron, socker, kajennpeppar, buljong), holländsk sås
(smör, äggulor, salt, hvitpeppar, ättika, vatten),
matelotesås (chalottenlök, vanlig lök, lagerblad,
timjan, spansk sås, rödt vin); hummersås, kräftsås,
ostronsås m. m. Till efterrätter brukas ofta varma,
söta såser: chokoladsås, vaniljsås, arrakssås,
romsås, brinnande konjakssås till märg- eller
plumpudding, äppel-, päron-, plommon-, hallon-,
smultron-, vinbärs- och apelsinsåser. Kalla såser
till kött äro af mångfaldig art, såsom pepparrotssås,
Jacquins sås (socker, senap, salt, peppar, olja,
portvin, rödt vin), majonnäs (se d. o.), annan
oljesås, remoulade (se d. o.), gul skarpsås
(äggulor, potatismjöl, socker, hvitpeppar, fransk
senap, kapris, dragonättika, buljong, grädde). Till
fisk och grönsaker kunna användas åtskilliga af de
ofvannämnda kalla såserna, såsom oljesås, remoulade,
skarpsås. Till efterrätter finnas kalla söta såser,
såsom saftsås och konjakssås. Soja och de engelska
såserna (Battys m. fl. firmors) kunna här nämnas.

Hufvudbyggnaden på Såsta.

Såsta, landtegendom vid Vallentunasjön i Täby socken,
Stockholms län, 3/4 mantal skattehemman, med slottslik
manbyggnad och 44,4 har jordegendom,
hvaraf 34,4 har åker och 10 har skog, samt
park om 7,4 har och välförsedd fruktträdgård. Den
genom Svenska teaterförbundet (se d. o.) grundlagda
stiftelsen "Höstsol, Gustaf Fredriksons ålderdomshem"
inköpte i mars 1918 denna egendom af godsegaren
H. Nygren för 185,000 kr., för att den
må tjäna som ålderdoms- och hvilohem för sceniska
konstnärer. Stiftelsens fond, omkr. 280,000
kr., har kommit till genom intäkterna från en
cabaretfest och två lotterier (anordnade af Svenska
teaterförbundet) m. m., hvarjämte dir. Gustaf
Fredrikson genom testamente gjort hemmet till sin
universalarfvinge. Hvarje fripensionär i hemmet
får eget rum, fritt uppehälle, skjuts och biljetter
till stadsresor samt vid behof något fickpengar. —
S. egdes i slutet af 1700-talet af dir. J. Ackerman,
därefter af öfversten K. A. Ehrengranat, köptes
1828 af kontrollören A. Ekström, på 1840-talet af
kammarjunkaren Kr. V. v. Köhler och egdes 1863—1902
af plåtslagarmästaren K. Djurson, därefter
af grosshandlaren M. Sievert, som lät uppföra
nuv. manbyggnaden (se fig.; arkitekt G. Frumerie),
samt gick 1910 ff. genom flera händer.

Såt, jaktv., benämning på det område, som vid
klappjakt afjagas för hvarje dref. I allmänhet
används denna benämning vid mindre dref, såsom
på rådjur, hare och fasan, hvaremot vid större
dref- och klappjakter, såsom älgdref samt de
förr brukliga stora björn- och vargskallen,
områdena vanligen benämnas "jaktplats". Om man vid
klappjakt vintertid ringar eller "vänger" områden
för att sedan, om villebråd finnes inne, afklappa
desamma, benämnes ett sådant område äfven "vånge".
G. G.

Såte, landtbr. Se Höbärgning, sp. 199.

Såtenäs, gods i Tuns socken, Skaraborgs län,
nära Dettern, 8 mtl, tax. till 330,000 kr. (1917),
jämte tegelbruk, tax.-v. 15,000 kr. Satænæs, som
det skrefs under medeltiden, tillhörde i början af
1400-talet väpnaren H. Lake och tillföll sonen K. Lake
vid arfskiftet 1436, egdes längre fram på 1400-talet
af medlemmar af släkten Posse till 1603, då Lindorm
Posse flydde ur riket och hans gods förlänades till
öfverste H. Brand, samt tillhörde sedan medlemmar
af släkterna Horn, Stenbock och Lillie (frih. Klas
Lillie, d. 1786) samt från 1795 i nära 100 år af
släkten Kylberg. Nuv. egare är kammarjunkaren Peder
Andreas Lund.
Wbg.

Såvera (fr. sauver, af lat. salvare), rädda, frälsa. —
Såvera apparanserna. Se under Apparans.

Såå skans, i Åre socken i Jämtland, byggdes af
svenskarna under Karl X:s krig och iståndsattes 1675,
men fick sedan förfalla.
L. W:son M.

Säbrå, socken i Västernorrlands län, Ångermanlands
södra domsagas tingslag. 23,307 har. 5,561
inv. (1917). S. utgör ett pastorat i Härnösands stift,
Ångermanlands södra kontrakt.

Säby. 1. Socken i Jönköpings län, Norra Vedbo
härad. 21,770 har. 6,877 inv. (1917). Häri ingår
Tranås kvarns municipalsamhälle med 123 har, 1,257
inv. Däremot är Tranås köping med 35 har, 2,318 inv.,
som tillhör S. förs., men utgör egen kommun, ej
inräknad. S. utgör ett pastorat i Linköpings stift,
Norra Vedbo kontrakt. — 2. Socken i Malmöhus län,
Rönnebergs härad. 618 har. 446 inv. (1917). Annex
till Herslöf, Lunds stift, Rönnebergs kontrakt. —
3. Socken i Västmanlands län, Snefringe härad. 2,046
har. 804 inv. (1917). Annex till Kolbäck, Västerås
stift, Munktorps kontrakt. — 4. Ett numera styckadt
frälsesäteri i Berga socken, Vadsbo härad, Skaraborgs
län, vid Vänern, omfattade 1877 6 mtl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>