Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 55-56 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säbylund - Säck - Säckbaggar - Säckdalar - Säckestad - Säckfjärilar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Säby namnes första gången i skrift 1380. En
del af gården bortbyttes 1435 till riddaren och
Närkeslagmannen Bengt Stensson (Natt och Dag), hvars
son Måns, Engelbrekts mördare, genom köp och
rättegång på 1450-talet kom i besittning af
hela gården. Genom dotterns gifte kom den till
Sparreätten, som den tillhörde till 1672, hvarefter
den gick genom arf i flera händer och köptes 1768 af
majoren T. Gyllenspetz, hvars änka, Hedvig Marg. de
Frietzcky, 1786 gjorde Säby l. Säbylund, som det
nu kallades, till fideikommiss. Det innehas nu
af bibliotekarien grefve Eugène Lewenhaupt. På
S. förvaras ett äldre bibliotek, omkr. 4,000
bd, bildadt af K. de Frietzcky, samt ett nyare,
sammanfördt af den nuv. innehafvaren.

Manbyggnaden på Säbylund.

Säck, ett ännu i flera fall begagnadt rymdmått för
torra varor. 1 säck spannmål eller mjöl = 100 kg.,
1 säck potatis likaså (stor säck förr = 150 kg.),
en säck ved = en viss mindre del af en famn (vanligen
1 hl. ved).

Säckbaggar, Clytra, zool.., släkte af bladbaggarnas
grupp (se Chrysomelidæ). Hithörande skalbaggar ha
långsträckt cylindrisk kropp med stort hufvud, som
ända till ögonen är insänkt i halsskölden. En vanlig
art är den 7—11 mm. långa C. quadripunctata (se fig. å
sp. 56), som är svart med gulröda täckvingar, prydda
af två svarta fläckar, en vid skuldran och en bakom
midten. Honorna ha på sista bukleden en rund grop,
i hvilken hvarje ägg bäres en tid för att omges
med exkrement, hvarefter det fastklibbas vid någon
växtdel. Larverna, som sålunda kläckas omgifna af
ett exkrementhölje, förfärdiga sedermera af sina
egna exkrement ett säckformigt, framtill smalare
fodral, ur hvilket de blott sträcka ut framkroppen,
då de krypa omkring på sin näringsväxt. Hos den
ofvannämnda arten är fodralet fast och hårdt,
försedt med regelbundna, upphöjda lister, som ge
det en viss likhet med en fjärilspuppa. Dess larv
uppsöker mot slutet af sin utvecklingstid någon
myrstack, där den lefver af myrornas ägg, hvarefter
den tillsluter fodralet och förpuppas därinom. —
Ett närstående släkte är Cryptocephalus, med
kort cylindriska arter, af hvilka två vackert
guldgröna äro vanliga på korgväxternas blommor.
G. A—z.

Säckdalar, geol. Se Sækkedale.

Säckestad, gods i Trästena socken, Vadsbo härad,
Skaraborgs län, vid östra stranden af sjön Ymsen,
omfattar 5 3/4 mtl; tax.-v. något öfver
200,000 kr. S. tillhörde under medeltiden
(Sækkistadha) biskopsstolen i Skara, indrogs af
Gustaf Vasa till kronan och blef kungsgård, men
donerades 1580 åt hertig Karls furstliga råd Filip
Bonde, hvars ättlingar (se Bonde, sp. 1095) innehade
S., som 1681 reducerats, men strax därefter utbytts,
ända till 1776. Det gick sedan medelst köp genom många
händer och såldes 1918 till godsegaren K. Jonsson för
ett pris af 1 mill. kr.

1 säckbaggen Clytra quadripunctata, 2 dess larv (förstorad) i sitt fodral, här längsskuret. (Till art. Säckbaggar, sp. 55.)

Säckfjärilar l. Säckspinnare,
Psychidæ, zool., underordning af fjärilarnas grupp,
stundom blott betraktad som en familj. Blott små
arter tillhöra denna märkvärdiga fjärilsgrupp, inom hvilken
hannarna ensamma likna fjärilar. De ha breda, rundade,
tunt fjällbeklädda vingar, förkrympt sugtunga och
antenner, som äro försedda med två rader kamtänder. De
flyga om dagen och uppges ha helt kort lifstid:
2 timmar — 2 dagar. Honorna däremot ha ingen likhet
med fjärilar, utan förbli masklika, utan antenner,
ögon, vingar eller ben. De stanna hela sitt lif inom
den af larven spunna säcken. Somliga komma ej ens
fram ur pupphuden, utan afsätta efter parningen sina
ägg inuti densamma. Larverna, som lefva på gräs och
lågväxta örter eller buskar, spinna kring sig en
framtill öppen silkeshylsa, som de utvändigt bekläda
med växtaffall och ständigt släpa med sig. De äro
utrustade med både bröst- och bukfötter, de senare
mycket små. Med de tre bröstfotlederna framsträckta
ur säcken krypa de omkring på bladen. Då de äro
fullvuxna, spinna de fast säckens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>