Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 91-92 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sällskapet De nödlidandes vänner - Sällskapet för bildande af småbarnsskolor i Göteborg - Sällskapet för Finlands geografi - Sällskapet för folkundervisningens befrämjande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sällskapet De nödlidandes vänner, med stadgar
fastställda af K. M:t 3 april 1816, stiftades
egentligen af språkmästaren Louis Paban (f. 1777 i
Provence, d. 1823), som genom skrifter om välgörenhet
och outtröttligt personligt arbete lyckades samla
333 rdr b:ko till grundplåt för sällskapet. Snart
tillkommo större och mindre donationer af en mängd
framstående personer, i främsta rummet konung Karl
XIV Johan, sällskapets beskyddare, som skänkte
15,000 rdr. Sällskapet räknade inom kort öfver 500
medlemmar. Behöfvande ståndspersoner af bägge könen,
yngre eller äldre, hvilkas nöd är för allmänheten
mindre uppenbar, skola enligt stadgarna egentligen
bispringas. Således bör välgärningen snarare
uppsöka den olycklige än denne själf visa sig för
att därom anhålla. Den på lifsbärgning blottställde
samt af ålder och bräcklighet till arbete oförmögne
och orklöse, som värdigt gått sin lefnadsbana och
hvilken, under själfförsakelsen, i enslighet lider,
skall främst och ovillkorligen vara berättigad till
stiftelsens vårdnad. Sällskapet var bland de första,
som började bispringa s. k. pauvres honteux. Dess
fonder uppgå till 214,760 kr. (1917). Genom
direktionen, hvari redan från början kvinnor haft
plats, utdelades 1917 till 186 personer tillsammans
8,455 kr. Understöden utgå i allmänhet med 40 kr. om
året.
O. G. Rehn.

Annedalsskolan.

Sällskapet för bildande af småbarnsskolor i Göteborg,
konstitueradt 1839, inrättade s. å. den första
småbarnsskolan. Ändamålet med denna stiftelse är att
i möjligaste mån ersätta bristande föräldravård
i hemmen. Barn mottagas från tre års ålder och få
kvarstanna i småbarnsskolan intill sju år. Det är i
allmänhet fattiga barn, som mottagas, men äfven barn
från hem i bättre ekonomisk ställning, om skolans
hjälp behöfves. Småbarnsskolorna äro f. n. 5 och ha egna skolhus (jfr fig.). Det
dagliga sammanlagda barnantalet är 600—700. I hvarje
skolhus finnas två stora salar och en matsal, i
det senast byggda dessutom en arbetssal. Skolhusen
äro försedda med rymlig lekplan, omgifven af
plantering. Barnen sysselsättas med lekar, sång,
teckning, modellering samt handarbeten af åtskilliga
slag. Undervisning i läsning förekommer ej, däremot
korta samtal om åskådningsföremål, några lättfattliga
bibliska berättelser; emellanåt berättas äfven sagor,
om det finnes en illustration till sagan, en plansch
på väggen. Vården omfattar äfven bespisning, eftersom barnen äro
i skolan under större delen af dagen. Bespisningen
består af 1/2 l. mjölk, 10 gr. margarin och minst
175 gr. rågbröd pr barn och dag. Härtill komma
hafregryn och risgryn till välling, som barnen få tre
dagar i veckan. Numera ingå äfven, till omväxling,
fruktsoppor och rotfrukter i bespisningen. Sällskapets
angelägenheter handhas af en styrelse af minst
24 pers. 1917 utgjorde dess utgifter 44,108 kr.,
hvilka bestredos dels af ledamotsafgifter (5
kr. årligen eller 50 kr. på en gång), dels ränta
på sällskapets fonder, barnens veckoafgifter (20
öre) och öfriga medel, dels af anslag, 30,500
kr., af Göteborgs stad. Sällskapets tillgångar,
däri inberäknadt värdet af fasta egendomar,
utgjorde 1917 358,750 kr. Jfr minnesskriften
"Göteborgs småbarnsskolor 1839—1914" (1914).
J. A—s.

Sällskapet för Finlands geografi stiftades 1888
för att åstadkomma beröring och samverkan mellan de
sakkunnige, som på skilda områden sysselsätta sig
med geografiska spörsmål rörande Finland af vare
sig vetenskaplig eller rent praktisk natur. Till
ledamöter i sällskapet inväljas personer, "hvilka
genom insikter, arbeten eller på annat sätt
kunna befordra sällskapets syften". Sällskapet
sammanträder en gång i månaden eller hvarannan
månad, med undantag af sommarmånaderna. Dess
publikationer, som utges under den gemensamma titeln
"Fennia", omfattade vid utgången af 1914 37 bd. Med
statsunderstöd har det genom en redaktionskommitté
utgett en "Atlas öfver Finland", med åtföljande
svenska, finska och franska textböcker. 1:a
uppl. (1899) omfattade 32 kartblad jämte text
i 1 bd, 2:a uppl. (1910) innehöll 55 kartblad
och 2 bd text. Detta arbete erbjuder en allsidig
och korrekt bild af Finlands naturförhållanden
samt af resultaten af dess folks arbete för sin
materiella och intellektuella förkofran. Sällskapet
har äfven genom reseunderstöd sökt verka för sitt
ändamål. Sekreterare har ända sedan sällskapets
stiftande varit professor J. A. Palmén.
M. G. S.

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande utgör
en fortsättning eller rättare en ombildning af det på
sin tid betydande, i Stockholm arbetande Sällskapet
för växelundervisningens befrämjande (se härom
Växelundervisning). Ombildningen försiggick 1866,
sedan det under sistnämnda sällskaps direktion stående
folkskollärarseminariet indragits och till följd däraf
ej mindre det därtill utgående statsanslaget upphört
än ock den åt sällskapet upplåtna, för skolan och
seminariet använda, lägenheten måst återställas till
staten. För sitt syftemål, hvilket antyddes i namnet,
skulle det nya sällskapet verka dels genom den af
växelundervisningssällskapet underhållna skolans
fortsatta verksamhet som profskola, dels ock genom
att bereda tillfälle till undervisning och öfning
åt sådana unga män, som antingen önskade inträda
vid statens seminarier, men saknade därtill nödiga
förkunskaper, eller ämnade egna sig åt lärarkallet
vid de mindre skolor, där examinerade lärare icke
erfordrades, dels slutligen genom att fortsätta
utgifningen af tjänliga läroböcker och annan
undervisningsmateriel. 1873 ombildades profskolan och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>