Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Särkilaks (Särkilax), Peder - Särkilax - Särkland - Särklassystem - Särna - Särna och Idre tingslag - Särskild föredragande - Särskildt utskott - Särskillnadsfrågan - Särskolor - Särslöf - Särtan - Särtryck - Säräisniemi - Särö - Säsong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socken, hvilket blifvit skänkt till Nådendals kloster,
då hans moster ingick som nunna därstädes. S. nämnes
sista gången 1529. — 2. Peder S., pseudonym för
skriftställaren Emil von Qvanten.
1. A. G. F.
Särkilax. Se Särkilaks 1.
Särkland ("sarasenernas land") betecknar i de
fornnordiska sagorna i allmänhet alla vid Medelhafvet
belägna asiatiska och afrikanska länder, på de
fornsvenska runstenarna det muhammedanska landet vid
Kaspiska hafvet.
Särklassystem, skpsb., innebär, att i en
eller flera klasser, skilda från de efter viss
mätningsregel (se d. o.) i och för kappsegling
uppmätta och indelade jakterna, indela båtar med
särskilda mätnings- och byggnadsbestämmelser, afsedda
att med frihet inom vissa gränser bibehålla
eller framkalla önskvärda former eller dimensioner.
Särklassystem användes för första gången i
Sverige 1904, då inom Segelsällskapet Æolus i
Göteborg två särklasser med resp. 45 och 30 kvm.
segelarea inrättades. Särklassbåtarna blefvo fort
populära (flera hundra dylika byggdes), men
deras popularitet och betydelse ha gått tillbaka.
Våra kända nuv. skärgårdskryssare, hvilka äro att
anse som en modern form af särklassbåtar, äro
för kappsegling uppdelade i 9 klasser med segelarea
från 15 till 150 kvm., med utrymmes- och
byggnadsbestämmelser samt deplacement svarande
mot segelarean. Skärgårdskryssarregeln
antogs inom Kungl. Svenska segelsällskapet i
Stockholm 1908, och enligt denna byggda båtar
finnas numera i hela Sverige i mycket
stort antal samt äfven i grannländerna.
Den mest kända särklass i världen är
dock den tyska "Sonderklasse", urspr.
instiftad på initiativ af kejsar Vilhelm II. Dit
hänförda båtar äro uteslutande kappseglingsbåtar.
R. L—m.
Särna, socken i Kopparbergs län, Särna och Idre
tingslag. 2,244 kvkm. 1,727 inv. (1917). S. bildar
sedan 1 maj 1918, då Idre frånskildes till eget
pastorat, ett pastorat i Västerås stift, Mora
kontrakt. — Socknen intogs i mars 1644 af en flock
dalkarlar under anförande af kapellanen i Älfdalen,
D. Buskovius (se denne), men någon afträdelse af
S. från dansk sida omnämnes ej i Brömsebrofreden
(1645). Först genom 1751 års gränstraktat kan trakten
sägas ha blifvit formligt tillerkänd svenska kronan.
Särna och Idre tingslag, i Kopparbergs län, ingår
i Ofvansiljans domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Särna och Idre. 4,497 kvkm. 2,859
inv. (1917).
Särskild föredragande, förv., sakkunnig, som
sköter eller medverkar vid föredragningen i
statsrådsberedningen (se Statsråd, sp. 1102).
S. B.
Särskildt utskott. Se Utskott.
Särskillnadsfrågan. Se Sveriges socialdemokratiska
arbetareparti.
Särskolor. Se Samundervisning, sp. 613.
Särslöf, socken i Malmöhus län, Oxie härad. 515
har. 185 inv. (1917). Annex till Görslöf, Lunds stift,
Bara kontrakt.
Särtan, zool. Se Vimba.
Särtryck. Se Separat-tryck (under art. Separat).
Säräisniemi, imperiellt pastorat af 3:e kl., Kajana
kontrakt, Kuopio stift, Uleåborgs län, Kajana härad
och domsaga, Finland. 1,091 kvkm. 3,554 inv. (1914),
finsktalande.
A. G. F.
 |
| Särö, Sandviken med badhusen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
