Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 169-170 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderman, Sven Erik - Söderman, Karl August - Södermanland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svenska akad:s Nobelinstitut. Utom en samling lyriska
dikter, Clair-obscur (1889), har S. i bokform utgett
den litteraturhistoriska afh. Le merle blanc et le
vilain petit canard (1896), essaysamlingarna Bilder
och gestalter (1907) och Böcker och författare (1914)
samt monografierna Maurice Maeterlinck (1911) och
Romain Rolland (1916). S:s kritiska och litterära
arbeten utmärkas af konstnärlig form, fin estetisk
och psykologisk tolkning samt djupa och omfattande
kunskaper. Han har verkställt öfversättningar af
teaterstycken och dikter.
1 o. 2. A. L.* 3. E. F—t. 4. R—n B.

Söderman, Karl August, skulptör, f. 26 aug. 1835 i
Örebro, d. 22 april 1907 i Stockholm, studerade vid
Konstakademien i Stockholm och blef 1875 öfverlärare
i figurmodellering vid Tekniska skolan. Bland
hans arbeten må nämnas Bilbokéspelare, Det
öfverraskade barnet, Leda med svanen, byster af
Karl XIV Johan, Karl XV, Oskar II, drottning Sofia,
A. Erdmann, L. Norman, medaljonger, dekorativa
skulpturer flerstädes, panoptikonfigurer m. m.
—rn.*

Södermanlands vapen.

Södermanland, landskap i Svealand, gränsar i
n. till Mälaren och Östersjön, i ö. till Östersjön,
i s. till Östersjön, Bråviken och Östergötland,
i v. till Närke och Hjälmaren samt i n. v. till
Västmanland, mot hvilket landskap Arbogaån är från
äldre tider att räkna som gräns. Landskapet omfattar
hela Södermanlands län, södra delen, 1,962 kvkm.,
af Stockholms län, nämligen Södertörn (med inräkning
af Öknebo härad, d. v. s. hela Södertörns domsaga)
och noga räknadt äfven Ekerö af Färentuna härad,
vidare af Stockholms stad Brännkyrka, Södermalm och
halfva Staden inom broarna samt af Västmanlands
län ett mindre område, omkr. 183 kvkm., nämligen
Säterbo, Kung Karl och Torpa eller sydligaste
delen af Åkerbo härad. Hela arealen beräknas
till 8,952 kvkm., och folkmängden var vid 1917
års början 393,267 pers. — S. är ett lågland, som
ingenstädes når 200 m. höjd ö. h. Från berggrundens
beskaffenhet härrör den för landskapet utmärkande
småkuperade terrängen med otaliga större och mindre
skogbevuxna höjder uppskjutande mellan dälder och
sänkor, hvilkas botten upptages af sjöar, torfmossar
eller små lerslätter. Den enda större slätten är
Vingåkersslätten s. om Hjälmaren. Den karakteristiska
landskapstypen har bildats genom en kombination af
förkastningar l. dislokationer, hufvudsakligen
gående i ö. och v., och stora floddalar. De
förnämsta af de förra äro en, som framgår längs
Galten och Blacken af Mälaren och betingar detta
bäckens södra kustkontur, en längs södra stranden af
östra Hjälmaren öfver Eskilstuna till Söderfjärdens
sydända och Strängnästrakten, en längs Hjälmarens
södra kust förbi sjön Öljaren och längs Näshultasjön
till Gripsholmsfjärden och slutligen en i Bråvikens
norra strand. Dessa förkastningar ha
trappstegsformigt sänkt landskapet från s. till
n., så att utmed förkastningssprickan den norra
sidan sjunkit, medan den södra står kvar, bildande
kvarstående höjdpartier l. horstar. De betydligaste
af dessa är den skogsås, som går ungefär midt
genom S. från v. till ö. strax s. om linjen
Näshultasjön—Gripsholmsfjärden, den sörmländska
landhöjden, som utgör den nuv. vattendelaren mellan
Hjälmaren—Mälaren och Östersjön och som har en höjd
af 60—90 m., samt den bergiga skogsåsen Kolmården
i s., som når en största höjd af 122 m. Längst i
n. v. sträcka sig från Närke och trakterna n. om
Hjälmaren de östligaste utsprången af Käglan in i
S. Inom landskapet äro att märka hufvudsakligen tre
vattenområden. Det nordliga, till hvilket Hjälmaren
(22 m. ö. h.) samt Öljaren och Näshultasjön äfvensom
sjön Bårsten m. fl. sjöar (genom Arilaån) höra,
har intet annat anmärkningsvärdt vattendrag än
Hyndevadsån (Eskilstunaån, Torshällaån), som är
det naturliga afloppet för Hjälmaren i Mälaren. Det
östliga vattenområdet eller östra delen af Södertörn
är helt litet och har ock därför inga betydande sjöar
(de största äro Bornsjön, 6,5 kvkm., Magelungen,
2,5 kvkm., Orlången, 2,9 kvkm., och Drefviken,
6 kvkm.) eller vattendrag. Det södra däremot är
synnerligen rikt på vatten. Området begränsas i
s. af Kolmården och i n. af den södermanländska
landhöjden. Den sjö, som så att säga bildar centrum
i detta område, är Långhalsen (18 m. ö. h.), till
hvilken rinna vatten dels från v. från sjön Yngaren
(19 m.), som får sitt egentliga tillflöde från såväl
de s. om Hjälmaren liggande sjöarna Kolsnaren och
Viren (35 m.) som från den på Östgötagränsen liggande
sjön Tisnaren (44 m.), dels från ö. och n. från
sjön Båfven (21 m.) och med den i samband stående
sjöar. Dessa vattensamlingar utmynna i Östersjön
(Byfjärden) genom Nyköpingsån (se d. o.). I Byfjärden
utmynnar ock den i den bördiga dalen närmast n. om
Kolmården framrinnande Kila- l. Tunaån (410 kvkm.),
som samlar upp vattnet från de på Kolmården liggande
Stafsjön och Virlången m. fl. sjöar. I andra fjärdar
af Östersjön utmynna ö. om sistnämnda å Svärtaån (350
kvkm.), som har sitt vatten hufvudsakligen från sjön
Likstammen (25 m.), och Trosaån (560 kvkm.), som är
aflopp för sjöarna Klemmingen (11 m., 15,8 kvkm.) och
Sillen (10 m., 11 kvkm.). Dessa sjöar, som bilda en
långsmal sjökedja, äro märkliga, emedan de antagligen
markera den dalgång, genom hvilken Dalälfven en gång
sökt sig väg till hafvet och som i Mälaren återfinnes
i Söderfjärden. Yngersjöarna m. fl. inom Öknebo
härad af Stockholms län afrinna genom Turingeån till
Mälaren. Östersjökusten är rikt omgärdad af större och
mindre öar, holmar och skär, som sträcka sig mer än
20 km. ut till sjöss och mellan hvilka utbreder sig
eller inskjuter en mängd fjärdar, såsom norr ifrån
räknadt Nämdöfjärden, Ingarö-, Jungfru-, Mysings-,
Hors- och Svärdsfjärden, som fortsätter under namn af
Himmerfjärden och når nästan fram till Mälaren (vid
Södertälje), och Hållsfjärden m. fl. Hufvudriktningen
af det sydliga områdets vattendrag är sydöstlig;
dock är riktningen mera sydlig i östra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>