Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södra ishafvet - Södra kalkalperna - Södra Kedum - Södra kontraktet - Södra korset - Södra kronan - Södra Kuku-norbergen - Södra Kyrketorp - Södra Ljunga - Södra Lundby - Södra Mellby - Södra Möckleby - Södra Möre - Södra Ny - Södra P-hjöng-yang - Södra polarhafvet - Södra polcirkeln - Södra Roslags domsaga - Södra Roslags järnväg - Södra Roslags kustbana - Södra Ryr - Södra Råda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senare gräns är S. det enda haf, som omger hela jorden
utan kontinentala afskränkningar. Med den förra
begränsningen är hafvets areal enl. Karstens 15,6
mill. kvkm., enl. Krümmel 20,5 mill., hvarvid man
dock ej vet, huru stor del är upptagen af land. En
nästan sammanhängande rad af kustremsor omger i
trakten af polcirkeln nära nog hela hafsområdet. Blott
s. om Nya Zeeland tränger Ross’ haf mot s. så
långt, att man på denna väg kunnat nå Sydpolen (jfr
Polarländer, sp. 1189 ff.). Karstens beräknar dess
medeldjup till 1,500(?) m., Murray till 1,150(?) m. Det
största bekanta djupet i detsamma når 5,009 m. (25°
v. lgd), 60° 50′ s. br. inom det af ovanligt stora
djup utmärkta s. k. Weddellhafvet. Hafsvattnets
temperatur är den lägsta på jorden och bildar
hufvudmassan i de kalla bottenvattenlagren i de
andra stora oceanerna. Väldiga isberg af ända till 70
m. höjd öfver ytan simma omkring på S. och drifvas
af dess strömmar långt mot n., i Atlantiska hafvet
öfver 40:e breddgraden, i Stilla hafvet ända till 52°
n. br. och i Indiska hafvet till mellan 40° och 50° n. br.
J. F. N.
Södra kalkalperna. Se Kalkalperna.
Södra Kedum, socken i Skaraborgs län, Barne
härad. 2,487 har. 973 inv. (1917). Annex till Ryda,
Skara stift, Barne kontrakt.
Södra kontraktet, i Visby stift, omfattar de fjorton
pastoraten Eksta med Sproge, Levede med Gerum, Fardhem
med Linde och Lojsta, Garde med Etelhem, Alskog med
Lye, När med Lau, Burs med Stånga, Rone med Eke, Alfva
med Hemse, Hablingbo med Silte, Hafdhem med Näs,
Grötlingbo med Fide, Öja med Hamra, Vamlingbo med
Sundre. 90,391 har. 14,911 inv. (1917).
Södra korset (lat. Crux), astron., stjärnbild på
södra stjärnhimmelen, belägen mellan ungefär 12
och 13 timmars rektascension samt mellan 55 och 64
graders sydlig deklination. Denna stjärnbild hör
till de minsta, men är hela den södra stjärnhimmelens
kanske vackraste konstellation. Den var bekant redan
för Ptolemaios, som emellertid räknade den som en
del af Centaurens stora stjärnbild, i hvilken den
skjuter in. Först på 1500-talet blef den betecknad
som en särskild stjärnbild med namnet "Södra
korset". Denna stjärnbild befinner sig i den södra
himmelens mest strålande del midt i det smalaste
partiet af Vintergatan, och den gör sig så mycket
mer gällande, som omedelbart intill den trakt, som
innehåller stjärnbildens mest glänsande stjärnor,
gränsar en stor stjärntom fläck, den s. k. Kolsäcken
(se d. o.) i stjärnbildens sydliga del. Södra korsets
4 ljusstarkaste stjärnor α, β, γ och δ bilda en
fyrhörning, i hvilken den mot sydpolen vända spetsen
utgöres af den ljusstarkaste stjärnan, α, som är af
1:a storleken. Stjärnorna β och γ äro af 2:a och δ
af 3:e storleken.
B—d.
Södra kronan, astron. Se Kronan.
Södra Kuku-norbergen. Se Kwen-lun.
Södra Kyrketorp, socken i Skaraborgs län, Gudhems
härad. 605 har. 205 inv. (1917). Annex till Stenstorp,
Skara stift, Falköpings kontrakt.
Södra Ljunga, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad. 12,414 har 1,491 inv. (1917). S. bildar med
Hamneda ett pastorat i Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.
Södra Lundby, socken i Skaraborgs län, Laske
härad. 1,881 har. 570 inv. (1917). Annex till Larf,
Skara stift, Vånga kontrakt.
Södra Mellby, socken i Kristianstads län, Albo
härad. 2,961 har. 1,679 inv. (1917), hvaraf 448
komma på en inom socknen belägen del af Kiviks
municipalsamhälle. S. bildar med Hvitaby ett pastorat
i Lunds stift, Albo och Järrestads kontrakt.
Södra Möckleby, socken på Öland, i Kalmar län,
Gräsgårds härad. 3,575 har. 1,595 inv. (1917). Annex
till Smedby, Växjö stift, Ölands södra kontrakt.
Södra Möre. 1. Härad, domsaga och fögderi i Kalmar
län, omfattar socknarna (kommunerna) Torsås, Gullabo,
Vissefjärda, Söderåkra, Halltorp, Våxtorp, Arby,
Karlslunda, Hagby, Mortorp, Oskar, Madesjö, Nybro
köpiag, Örsjö, Ljungby, S:t Sigfrid och Hossmo. 1,759
kvkm. 39,958 inv. (1917). — 2. Kontrakt i Växjö
stift, sammanfaller med S. härad och omfattar de
åtta pastoraten Ljungby med Hossmo och S:t Sigfrid;
Mortorp med Oskar; Arby med Hagby och Karlslunda;
Halltorp med Våxtorp; Söderåkra; Torsås med Gullabo;
Vissefjärda; Madesjö (och Nybro köping) med Örsjö.
Södra Ny, socken i Värmlands län, Näs härad. 5,752
har. 605 inv. (1917). Annex till By, Karlstads stift,
Nors kontrakt.
Södra P-hjöng-yang. Se P-hjöng-yang.
Södra polarhafvet. Se Södra ishafvet.
Södra polcirkeln, astron. Se Jorden, sp. 128.
Södra Roslags domsaga, i Stockholms län, omfattar
Danderyds, Åkers och Värmdö skeppslag samt Djursholms
stad, hvilka tillsammans utgöra ett tingslag. 1,035
kvkm. 54,410 inv. (1917). Före 1916 hörde äfven
Sollentuna och Färentuna härad till domsagan.
Södra Roslags järnväg. Se Stockholm—Roslagens järnvägar.
Södra Roslags kustbana. Se Stockholm—Roslagens järnvägar.
Södra Ryr, socken. Se Väne-Ryr.
Södra Råda, socken i Värmlands län, Visnums
härad. 6,019 har. 1,241 inv. (1917). Annex till
Amnehärad i Skara stift, men tillhör själf Karlstads
stift, Visnums kontrakt. Kyrkan är en af de bäst
bibehållna medeltida träkyrkorna i Sverige. Den
består af ett nästan kvadratiskt långhus med ett i
ö. tillbyggdt, något lägre och likaledes fyrsidigt
kor. Både långhuset och koret äro uppförda af liggande
kanthugget furutimmer, klädt med huggen spån, samt
försedda med högt kroppåstak. Den inre betäckningen
utgöres af ett hvalf af bräder, hvars sköldbågar
i ö. och v. visa den s. k. klöfverbladsformen (jfr
Båge, sp. 799), en för den senare skiftningen af den
romanska stilen (öfvergångsstilen) karakteristisk
form. Dessa hvalf äro, liksom urspr. äfven väggarna,
prydda med ornamentala och figurala målningar
af ej ringa konstvärde och växlande innehåll,
radvis ordnade i fält eller medaljonger. I koret,
som bär årtalet 1323, ses bilder af profeter och
apostlar under rundbågar och spetsbågar, Maria med
änglar m. m. (se Kyrkmålningar, sp. 475). I långhuset
framställa bilderna passionshistorien, yttersta domen,
Marias och den förlorade sonens historia m. m., allt
med latinska inskrifter. Målningarna visa inflytande
från Frankrike, men anses vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
