Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 213-214 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sölvesborg - Sölvesborg - Sölvesborg-Kristianstads järnväg - Sölvesborg-Olofström-Elmhults järnväg - Sölvesborgs landsförsamling - Sölvfisken - Sölvsbergit - Söm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1915 års slut hade staden 20 fartyg om
11,851 nettoton, hvaraf 7 ångfartyg om 7,738
ton. S. å. ankommo och afgingo sammanlagdt 1,014
fartyg om 192,051 ton, hvaraf från och till utlandet
233 fartyg om 54,777 ton. Och i hamnafgifter för
fartyg och varor erlades 56,355 kr. Tulluppbörden
uppgick s. å. till 28,051 kr. Stadens export
utgöres hufvudsakligen af brännvin, potatismjöl,
trävaror, granit, eldfast sten, cement och kaolin
från Bromölla; Sv. granitindustribolaget har flyttat
sitt hufvudkontor till S., och ett stensliperi
finnes där. Andra industrier representeras af ett
skeppsvarf, där äfven större fartyg repareras (170
arb.), gjuteri och mek. verkstad, glasbruk (36 arb.),
ett större garfveri, sammanlagdt 12 arbetsställen,
med 327 arb. och ett salutillverkningsvärde af
3,115,077 kr. (1915). Antalet handlande var s. å. 56
med en bevillningstaxerad inkomst af 190,780 kr. —
Staden har postkontor, telegrafstation af 2:a kl.,
stadsläkare, distriktsveterinär, apotek, sparbank
samt afdelningskontor af Skand. kredit-a.-b. och
Malmö folkbank, två tidningar: "Sölvesborgsbladet"
och "Sölvesborgstidningen" (hvardera 3 ggr
i veckan). Staden har elektrisk belysning,
men ej vattenledning, enär en mängd borrbrunnar
gjort en sådan hittills öfverflödig. Sedan stadens
3-klassiga allmänna läroverk indragits, har staden en
enskild 5-klassig samskola med dimissionsrätt till
realskolexamen. Med sitt annex, S. landsförsamling,
bildar staden ett pastorat i Listers och Bräkne
kontrakt, Lunds stift.

Fig. 5. Sölvesborgs slotts ruin.

S:s historia går tillbaka till sagans
tider. Antagligen har staden en gång i tiden vuxit
upp i skydd af det nu i ruiner lagda slottet (se
nedan). Dess äldsta kända privilegier utfärdades
1445 af konung Kristofer, som åberopar de af hans
företrädare stadfästa. 1452 brändes staden af
svenskarna. 1654 upphäfdes stadsprivilegierna,
borgarna ålades att bli edsvurna borgare i
Kristianstad och fingo endast därifrån hämta varor,
och S. blef således en köping under denna stad.
Stadsrättigheterna återfick S. 1835, och 1855 fick
det äfven stapelrätt. — Strax n. om staden, omedelbart
vid viken, men inom landsförsamlingen ligga ruinerna af
S:s slott (fig. 5), vackert inbäddade i rik grönska
och till en del omgifna af vattengraf. Slottets ålder
är obekant. Sedan 1332 tillhörde det jämte
hela Blekinge Sverige, men 1359 intogs det af
Valdemar III. Drottning Margareta och konung Erik
gästade slottet flera gånger och hade där 1402
ett möte med danska och svenska rådsherrar. 1436
intogs det af Engelbrekt. Ivar Axelsson Tott hade
det jämte Gärds och Villands härad i pant af konung
Kristian I till 1467, då konungen, sedan Tott utfärdat
öppet fejdebref mot honom, efter belägring återtog
slottet 10 sept. och 1470 pantsatte länet till en
annan. Slottet räknades under medeltiden ofta till
Skåne, och dess län omfattade Villands, Gärds och
Listers härad. 1523 intogs det för konung Gustafs
räkning af B. von Melen, och 1525 innehades det af
S. Norby, som behärskade hela Blekinge. I sept. 1564,
då Erik XIV:s trupper ryckte mot slottet, satte
danske länsmannen V. Parsberg eld på slottet och
flydde, hvarefter svenskarna plundrade och brände,
hvad som återstod. I maj 1645 besattes slottet af
G. Horn, som lät förstärka det och stadens hamn med
vallar och palissader. Den siste danske länsmannen
på S. var Nils Krabbe till Skillinge, som 1646
fick både S. och Kristianopels län i förläning och
som 1658 utrymde S. till svenskarna. Strax därpå
upprättades S:s grefskap och gafs åt K. Ulfeld,
som efterföljdes af Lars Kagg och K. G. Wrangel
(se Grefve, sp. 183). Det indrogs genom
reduktionen. Gården S., vanligen benämnd Slottet,
skatteköptes 1759 och har ofta bytt egare. Den
har en mangårdsbyggnad från 1802, belägen något
n. v. om ruinen, och omfattar 2 3/4 mtl, tax. till
212,000 kr. (1917). Åtgärder ha nyligen vidtagits
för att bevara slottsruinen från vidare förfall.
K. E—ff. L. W:son M.

Sölvesborg, grefskap. Se Grefve,
sp. 183, och Sölvesborg, sp. 214.

Sölvesborg—Kristianstads järnväg. Se
Mellersta Blekinge järnväg och
Blekinge kustbanor. Suppl.

Sölvesborg—Olofström—Elmhults järnväg
(sign. S. O. E. J.), normalspårig (1,435 m.),
71,9 km. lång, med 7,2 km. inom Kronobergs,
38,4 km. inom Kristianstads och 26,3 km. inom
Blekinge län belägen järnväg, som eges och
trafikeras af Sölvesborg—Olofström—Elmhults nya
järnvägs-a.-b. Den sträcker sig från Sölvesborgs station
vid Sölvesborg—Kristianstads järnväg af Blekinge
kustbanor med omkr. hälften af sin längd i nordlig
och hälften i nordvästlig hufvudriktning till Elmhult
vid Södra stambanan. Den öppnades för trafik 23 maj
1901. Vid 1916 års slut utgjorde bokförda byggnads-
och förrådskostnaden 2,857,871 kr., hvaraf för
rullande materiel 250,443 kr., aktiekapitalet 605,300
kr., reservfonden 500,000 kr. och afskrifningsfonden
68,902 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i
Stockholm, och järnvägens postadress är Sölvesborg.
A. d’A.

Sölvesborgs landsförsamling, socken i Blekinge län,
Listers härad. 1,386 har. 737 inv. (1917). Annex
till Sölvesborgs stad, Lunds stift, Listers och
Bräkne kontrakt.

Sölvfisken, zool. Se Kummelsläktet.

Sölvsbergit, petrogr. Se Lindöit.

Söm, lat. sutura, anat., kallas den
förening mellan knotor, i hvilken dessa, vanligen med
mer eller mindre taggiga kanter, gripa in i hvarandra,
skilda blott af en ringa mängd fibrös substans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>