Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sörensen, William - Sörensen, Sören - Sörensen, Sören Anton - Sörensen, Nikolai Julius - Sörensen, Enevold - Sörensen, Jörgen - Sörensen, Sören Peter Lauritz - Sörensen, Henrik Ingvar - Sörensen-Ringi, Harald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1876—79 idkade han lärda studier i Syd-Amerika,
men hade senare sitt uppehälle som lärare vid
privata skolor i Köpenhamn. 1891 blef han led. af
Videnskabernes selskab. Han egnade sig företrädesvis
åt studiet af spindeldjuren (Arachnoidea) och
författade flera lärda afhandlingar härom (On
two orders of Arachnida, 1904), men dessutom Om
lydorganer hos fiske (1884) och Om förbeninger
i svömmeblæren (1890). Sedermera riktade
han mycket bittra angrepp mot Jap. Steenstrup
för att häfda, att Worsaae hade äran af att ha
upptäckt "kjökkenmöddingerne" (1899), äfvensom mot
professorerna E. Warming och Boas i Fromme sjæles
gode gjerninger. Videnskabelige converteringer (1907).
E. Ebg.
Sörensen, Sören, dansk orientalist, f. 23 nov. 1848,
d. 8 dec. 1902, son till en jylländsk småbrukare,
tog 1874 filologisk examen, men studerade därjämte
sanskrit, var ett par år lärare på Herlufsholm,
men upprättade sedan egen skola i hufvudstaden,
undervisningsanstalten "Kjöbenhavn", som han
ledde i 16 år. 1883 tog han filos. doktorsgrad
på afh. Om Mahābhāratas stilling i den indiske
literatur och vann 1890 Videnskabernes selskabs
guldmedalj för afh. Om sanskrits stilling i den
almindelige sprogudvikling i Indien, men lyckades
eljest ej fullborda något större arbete. 1902
blef S. professor vid Köpenhamns universitet. Han
efterlämnade stora samlingar till ett namnregister
till "Mahabharata", som utgafs i London i 7
hftn 1904—12 af hans efterträdare på lärostolen
D. Andersen.
E. Ebg.
Sörensen, Sören Anton, norsk författare, f. 1849 i
Sandeherred, d. 1910, teol. kandidat 1873, egnade sig
åt skolvägen och öfvergick till katolicismen. Han
författade bl. a. Sandeherreds och Sandefjords
historie (1900) och Zioniterne (1904) samt öfversatte
A. da Montefeltros passionspredikningar (1890).
K. V. H.
Sörensen, Nikolai Julius, norsk pacifist,
f. 14. sept. 1850 i Raade, Smaalenene,
jur. kand. 1876, folkhögskoleföreståndare 1878—90,
dömdes 1881 till 60 dagars fängelse för några
tidningsartiklar, var 1883—88 stortingsman för
Smaalenene och 1892—1918 statsrevisor. S. stiftade
Kristiania fredsförening, deltog i bildandet
af Norges fredsförening och har i en mängd
böcker, ströskrifter och tidningsartiklar
arbetat för fredssaken och nykterhetsrörelsen.
K. V. H.
Sörensen, Enevold, dansk publicist, politiker,
f. 21 sept. 1850, tog 1869 skollärarexamen och var
sedan informator, men blef 1872 det af Berg nyuppsatta
"Kolding folkeblads" redaktör. I nära 30 år ledde han
med skicklighet och själfständighet denna tidning,
som han skaffade både spridning och inflytande;
efter hand erhöll den i 7 västjylländska tidningar
afläggare, som senare blefvo själfständiga. 1894—1901
var han ordf. i Foreningen af venstreblade i
Danmark. 1887—92 var S. folketingsman, en post, som
han ånyo innehade 1898—1910, under denna tid för Bergs
forna krets Kolding. 1901 blef han inrikesminister
i första vänsterministären, och 1905—09 var han
ecklesiastikminister. 1910—18 var han kungavald
landstingsman.
E. Ebg.
Sörensen, Jörgen, norsk målare, f. 16 maj 1861 i
Kristiania, d. 1 sept. 1894 i Askim, lärjunge
till A. Diesen och vid Fr. Thaulows
"friluftsakademi". Hans arbeten präglas af
realistisk naturtrohet; typisk är Februari;
två graders kyla, motiv från Vestre Aker
(Konstmuseet i Kristiania). Hans flesta motiv
äro hämtade från östra Norge, hvars höst-
och vinterstämningar han särskildt odlade.
K. V. H.
Sörensen, Sören Peter Lauritz, dansk kemist, f. 9
jan. 1868, blef 1886 student och vann 1889 och 1895
universitetets guldmedalj, tog 1891 magisterkonferens
och 1899 doktorsgrad med afh. Studier over
koboltidoxalater. S. var 1892—1901 assistent vid
Polyteknisk læreanstalts kemiska laboratorium och
blef sedan föreståndare för Carlsberg-laboratoriets
kemiska afdelning. I denna egenskap har S. utfört
ett stort antal synnerligen förtjänstfulla arbeten
om ägghvitekropparnas kemi, genom hvilka han
kommit att intaga en ledande ställning inom denna
vetenskapsgren. Särskildt märkas hans Enzymstudier
(1910) och Proteinstudier (1917), hvilka, liksom hans
flesta uppsatser, äro tryckta i "Meddelelser fra
Carlsberg Laboratoriet". 1901 blef han led. af danska,
1909 af norska Videnskabernes selskab och sistnämnda
år af Fysiogr. sällsk. i Lund; s. å. fick han
Örstedsmedaljen. Han kallades 1918 till hedersdoktor
i Lund.
E. Ebg. S. A—s.
Sörensen, Henrik Ingvar, norsk målare, f. 12
febr. 1882 i Fryksände, Värmland, af norska
föräldrar, kom tolfårig till Norge, studerade
hos Zahrtmann i Köpenhamn och Matisse i Paris,
där han påverkades af Cézanne och van Gogh. Han
debuterade på statens utställning 1904 och har
sedan deltagit i flertalet norska utställningar,
bl. a. som ledare af oppositionsgruppen "de 14"
1914. 1910 hade S. en särutställning i Stockholm,
där hans expressionistiska riktning framkallade
liflig diskussion, och har sedan utställt i Göteborg,
Danmark och Tyskland. Hans konst är känslig, starkt
personlig, tekniskt dristig och formsäker. Verk
af S. finnas i konstmuseet och I. B. Stangs
galleri i Kristiania, Rasmus Meyers samling i
Bergen, Göteborgs museum, Mannheimers och Pineus’
samlingar i Göteborg samt prins Eugens galleri.
K. V. H.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
