Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Ta - t.a. - Taaffe, Eduard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
latinskt alfabet c (jfr i svenska folkmål tsäna för
tjäna o. d.). I slaviska språk förekommer muljeradt
t, d. v. s. t bildadt med tungspetsen på den vanliga
platsen, men främre delen af tungan i i-(eller e-)
ställning. Detta tecknas i tjech. t’ och utmärkes i
regel dels med en muljeringsbokstaf (jer), dels med
särskildt tecken för följande vokal. Äfven affrikatan
ts kan muljeras (ć).
Det indoeuropeiska t-ljudet, som i latin, grekiska
m. fl. språk såsom sådant bevarats, är i de germanska
språken bibehållet endast i förbindelserna st,
ft (af indoeur. pt) och ht (af indoeur. kt),
t. ex. lat. stare, ty. stehen, sv. stå; lat. captare,
ty. heften, sv. häfta; lat. octo, grek. ὀϰτώ,
ty. acht, sv. åtta. I alla andra ställningar har det
genom den s. k. ljudskridningen (se d. o.) redan i
förhistorisk tid öfvergått till hväsljudet þ (th),
hvilket emellertid endast i eng. och isl. bevarats
till vår tid, i ty. däremot blifvit d och i sv. (och
da.) på 1300-talet återgick till t, t. ex. lat. tres,
grek. τϱεῖς, eng. three, isl. þrír, ty. drei,
sv. tre. I ett fall ha alla germanska språk gemensamt
i förhistorisk tid förändrat detta þ, nämligen
då närmast föregående stafvelse innehöll en vokal,
som urspr. saknade stark tonvikt, i hvilket fall det
öfvergick till ð ("lent th"), som äfvenledes blott
i eng. och isl. (samt i Älfdalsmålet i Dalarna) till
vår tid bevarats, men i ty. blifvit t och i sv. d,
t. ex. sanskr. pitár, grek. πατήϱ, lat. pater,
eng. father, isl. faðir, ty. vater, sv. fader. Samma
öfvergång ha de nordiska språken i betydligt senare
tid och på egen hand genomfört i fråga om hvarje þ
näst efter (äfven urspr. hufvudtonig) vokal eller r,
t. ex. sanskr. bhrā’tar, grek. φϱάτωϱ, lat. frater,
ty bruder, isl. bróðir, sv. broder. Slutligen ha
alla germanska språk likaledes i förhistorisk tid
och gemensamt låtit det på nyssnämnda sätt uppkomna
ð öfvergå till d i ställningen omedelbart efter n,
t. ex. lat. ventus, eng. och ty. wind, isl. vindr,
sv. vind. — Om sålunda de germanska språken i de
flesta fall uppgett det från urspråket ärfda t-ljudet,
så ha de dock å andra sidan skaffat sig t i mängd
ur det indoeur. d-ljudet, som i förhistorisk tid
undantagslöst därtill öfvergått, t. ex. lat. domus,
grek. δόμος, eng. timber, sv. timmer (ty. genom en
yngre utveckling zimmer); lat. edo, grek. ἔδομαι,
eng. eat, sv. äta (ty. genom en yngre utveckling
essen). Detta från urgermansk tid ärfda t-ljud
har i sv. i allmänhet väl bibehållits och endast
undantagsvis öfvergått näst efter vokal till d,
t. ex. hvad (isl. och fsv. hvat, lat. quod),
aderton (af åtta), en öfvergång, som däremot i
da. redan under medeltiden konsekvent genomfördes,
t. ex. æde, äta, vide, veta, o. s. v. — Omvändt
har i de nordiska språken någon gång t uppstått af d
(eller ð), t. ex. statt upp af stånda, gods (uttaladt
gotts) af god; jfr ock lyste, köpte, märkte (med -te)
vid sidan af fällde, kände, körde, kallade (med -de).
Ad. N—n.
Det två sammanbundna t liknande tecknet för skålpund,
℔, har uppstått af lb, förkortning af lat. libra
(skålpund). På äldre franska mynt betecknar T
myntningsorten Nantes. Som romerskt taltecken är T =
160, T = 160,000. T. nyttjas vidare i åtskilliga
förkortningar: i latinsk text betyder det namnet
Titus, vidare tertius (tredje), teruncius (1/4 as),
testamentum, theologia, titulus, tomus
(del af ett tryckt arbete), i fr. tome (del,
band af ett tryckt arbete), i it. tenor, tutti (alla);
t. betecknar tara, timme, tid.
Ta, kem., tecken för 1 atom tantal.
t. a., förkortning för lat. testantibus
actis, enligt handlingarnas intyg.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
