Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tahoe - Tahsil - Tahta - Ta-hu - Tahuata - Tahure - Tai - Tai - Taichu (Taitschu) - Taifaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nordamerikanska staterna Kalifornien och Nevada, belägen på
1,592 m. höjd. Dess klara, kalla vatten tillfryser
aldrig, ehuru omgifvet af snötäckta berg. Genom sitt
afloppp, Truckee, står den i förbindelse med Pyramide
lake. Kring den vackra sjöns stränder ligger en mängd
villor och hotell.
Tahsil, förv. Se Indien, sp. 519.
Tahta, stad i egyptiska prov. Girge, 60 km. n. v. om
Girge, 2 km. från vänstra Nilstranden. 18,203
inv. (1907). Koptisk biskop. Dess hamn vid Nilen
heter Sahel.
Ta-hu l. Tai-hu ("stor sjö"), sjö på gränsen mellan
de kinesiska prov. Kiang-su och Tschekiang, s. om
Jang-tse-kiangs æstuarium nästan cirkelrund till
formen och omkr. 2,500 kvkm. stor, står genom flera
kanaler i förbindelse med nämnda flod, som sannolikt
förr haft sin bädd i densamma. Sjön har grundt vatten,
flera tiotal öar och vackra omgifningar med omkr. 1
mill. inv., af hvilka en stor del lefver af fiske
i sjön och af insamling af de ätliga frukterna af
sjönöten (Trapa bicornis).
Tahuata. Se Marquesasöarna.
Tahure [-ȳr], fransk by och viktig landsvägsknutpunkt
i Champagne, 45 km. ö. om Reims, ingick i
den af tyskarna under Världskriget 1914 efter
tillbakamarschen från Marne intagna ställningen
och danades af dem till en fast stödjepunkt. 6
okt. 1915 eröfrades T. emellertid af fransmännen,
och sedan har, särskildt till slutet af juli 1917,
men äfven senare, en mängd större och mindre strider,
i hvilka än tyskarna, än fransmännen fått öfverhand,
utkämpats i trakten af T., tills detta återtogs
af tyskarna vid deras offensiv 15 juli 1918.
L. W:son M.
Tai, kinesiskt ord (Kantondialekten), som betyder
"stor" och ofta förekommer i sammansättningar,
t. ex. taifun, och i många geografiska namn (se
nedan).
Tai, Thai (Taifolken), af thai, "fri", är såväl
det vedertagna etnografiska som det egna inhemska
(jämte punong) namnet på den folkstam, som intar
största delen af Östra indiska halfön. Den utgör
hufvudmassan af Siams invånare, men är också utom
dess gränser bofast på Malakka, i norra och östra
Burma, Assam samt angränsande delar af sydvästra
Kina. Af sina grannar, burmaner och kineser, kallas de
shan (shyan, schan), ett namn, hvars härstamning är
oviss (man har gissat, att ordet skulle vara lånadt
från sanskr. çyama, mörkfärgad, svartgrå o. s. v.;
förmodligen härledes det från kin. shan, berg, alltså
"högländare") och anses vara ursprung till landsnamnet
Siam. Taifolken anses tillhöra den indokinesiska
(resp. malajo-kinesiska) grenen af mongoliska rasen;
de ega nämligen de för denna ras utmärkande fysiska
kännetecknen (se Mongoliska rasen). De bekänna sig
till buddismen, som dock endast hos de egentlige
siameserna slagit fastare rot och åt deras kultur
gett en afgörande prägel. — Taifolken synas som
enhetlig stam härleda sig från sydvästra Kina. De
torde ha följt Irawadis öfre floddal eller möjligen
Shwelis (en biflod till Irawadi) och fattat fast fot
i Burma. Från sitt centrum i nordöstra Burma torde de
sedan ha spridt sig mot n., v. och s. i jämförelsevis
sen tid. Denna spridning har gått så vidt,
att tairasen nu finnes representerad på hela Östra
indiska halfön från Brahmaputra till Siam- och
Tonkinvikarna. Taifolken inbegripa åtminstone 5
hufvudstammar: 1. siameserna, i södra Siam något
öfver 8 mill. med största befolkningstätheten
på Menamslätten (se Siam, sp. 312 ff.). —
2. lao, i norra Siam och östra Burma samt
Franska Indo-Kina omkr. 1 1/2 mill. (se Lao,
sp. 1174). — 3. shan l. shan-staterna i Burma,
Burma-shan (eng. shan of Burma). Dessa omfatta en
samling halft oberoende stater i nordöstra Burma,
af hvilka 6, omkring Irawadi, lyda under engelske
inspektören för de norra staterna med 37,020 kvkm.,
458,952 inv. (1911), och 37, mellan Salween och
Mekong, under motsvarande ämbetsman för de södra,
104,720 kvkm., 900,202 inv., hvarjämte 2 stater
lyda under kommissionen för Mandalay-divisionen,
nämligen Khamti Long (på gränsen mot Tibet) och
Möng Mit i nordligaste Burma, hvarjämte 2 stater
lyda under kommissionen för divisionen Sagaing
(v. om Mandalay). Enligt 1901 års folkräkning finnas
under brittisk öfverhöghet 787,087 shan i Burma. De
brittiska shan-staterna voro skattskyldiga till Burma
och kommo under brittiskt välde på samma gång som Öfre
Burma (1886). De betraktas som brittiskt territorium,
ej som infödingsstater. Den civila och kriminella
förvaltningen skötes sedan 1898 af en höfding i
hvarje stat och enligt hvarje stats sedvanerätt,
försåvidt denna öfverensstämmer med rättvisa och
ej står i strid med lagens anda i Indien. Dessutom
finnes ett antal stater utanför Burmas gräns, som äro
skattskyldiga till Kina (tai-mau, tai-khe l. Kina-shan
i sydvästra Jünnan), ehuru Kinas öfverhöghet är
föga mer än nominell. Äfven i norra Siam förekomma
shan-folk utanför de egentlige siameserna. — 4. En
del af Assams invånare, till språk och religion
hinduiserade, medan deras ursprungliga idiom, ahom,
nyttjas blott som heligt språk af de få prästfamiljer,
som ännu hålla fast vid buddismen. — 5. Till tai-
folken räknas en del andra spridda på olika områden,
såsom muang i Franska Indo-Kina, haka i södra Kina
och li i det inre af Hainan, öfver hufvud de s. k.
miao-tse-folken (se d. o.). — I språkligt hänseende
bilda tai-folken en enhetlig isolerad grupp af de
s. k. monosyllabiska (se d. o.) språken, men endast
siamesiskan har utbildats till litteraturspråk och
blifvit närmare bekant (se Siamesiska språket). Jfr
Pallegoix, "Description du royaume Thai ou Siam"
(1854), Garnier, "Exploration de Mekong" (1872),
"Voyage d’exploration en Indo-Chine" (1873), och
Diguet, "Étude de la langue de Tai" (1896). Se
f. ö. litteraturförteckningen under Siamesiska
språket, sp. 322. Speciellt rörande shan se Ney Elias,
"Introductory sketch of the history of the shans
in Upper Burmah and West Tunnan" (1876), Cushing,
"Shan dictionary" (Introduction), och Colquhoun,
"Amongst the shans" (1885).
K. F. J.
Taichu (Taitschu), stad i mellersta delen af
japanska ön Formosa, 24 km. från västra kusten,
1887—92 öns hufvudstad (Taiwan-fu). 4,014
inv. (1901).
Taifaler, gotiskt folk i nuv. Rumänien, som af
östgoternas konung, amalen Ostrogotha, omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
