Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 313-314 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Takometer - Takoshima - Takovaja - Takovo - Takovo-orden - Takpanel - Takpapp - Takresning - Takryttare - Takränna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med rörelse åt båda hållen. Hastigheten anges å en
vanlig, rund visartafla i hvari pr min. eller
sek., i m. pr min. eller sek., i km. pr timma
etc. (fig. 1). Apparatens yttre anordning
beror på dess ändamål (motorcykel-, automobil-, lokomotiv-,
elektrisk kontakt-takometer etc.).
Vindtakometern har visarverket direkt koppladt till
ett Robinsons skålhjul för uppfångande af
vinden. Hydrotakometerns (af grek. hydor,
vatten) anordning är grundad på användning af en i
rörelse varande vätska. — Takografen är så anordnad,
att takometerns vridpendel inställer ett ritstift i
ett hvarfantalet motsvarande läge, hvilket stift på
en genom ett urverk med lämplig hastighet frammatad
pappersremsa uppritar ett i diagram (takogram).
Antingen är papperet spändt kring en cylinder, som
roterar ett hvarf under 24 timmar, hvarvid papperet
alltså dagligen måste förnyas, eller också användas
långa remsor särskildt för stora pappershastigheter
och längre tids registrering. Fig. 2 visar ett
takogram vid en gasmotor. — I vissa fall användas
kombinerade diagramapparater för manometer och
takometer, angifvande tryck i kg. pr kvcm. hos
en ångpanna samt ångmaskinens hvarfantal. —
Precisionstakografer användas för mera noggranna
ändamål, t. ex. för undersökning af motorer af
alla slag med hänsyn till hastighetsförändringarna
vid obetydligt växlande belastningar eller under
ett hvarf hos axeln. De äro betydligt känsligare än
vanliga takografer, och pappersremsornas frammatning
sker med jämförelsevis stor hastighet (fig. 3).
G. S—n.

Fig. 1. Horns dubbelpendeltakometer.

Fig. 2. Takogram.

Fig. 3. Precisionstakograf.

Takoshima, ö. Se Oshima.

Takovaja, ort i Ural, känd för där
befintliga smaragdgrufvor.

Takovo. 1. By i mellersta Serbien (distriktet
Rudnik). På den närliggande orten Selisjte
beslöts palmsöndagen 1815 den af Milosj ledda
resningen mot turkarna. Efter T. är uppkallad en
af Mikael Obrenovitj 21 sept. 1864 stiftad serbisk
orden med 5 klasser, Takovoorden. — 2. Grefve
af T. Se Milan I, sp. 489.

Takovo-orden. Se Takovo 1.

Takpanel, bygnk. Se Tak, sp. 303.

Takpapp. Se Asfaltpapp.

Takresning, bygnk. Se Tak, sp. 302.

Takryttare (ty. dachreiter, fr.
flèche, eng. ridge-turret), bygnk., kallas ett
öfver en byggnads taknock uppstigande smärt torn,
vanligen af trä eller järn och täckt med bly-
eller kopparplåt. Takryttaren, hvars planform
gemenligen är polygon, förekommer ofta på större
gotiska kyrkor, än i förening med murade torn,
än ensam, såsom på cisterciensordens kyrkor.
Taktornets plats är merendels öfver korskvadraten
i skärningen mellan hufvud- och tvärskeppsaxlarna
(se bilder af Kölndomen å pl. II till art. Köln,
katedralen Notre Dame å pl. II till art. Paris
samt Uppsala domkyrka i art. därom), någon gång öfver koret.
Norska stafkyrkor ha allmänt takryttare; några
visa kombinationer af sadeltorn (se Torn) och
takryttare, t. ex. Borgund (se d. o. och illustration
å pl. XXV till Byggnadskonsten samt
fig. 5 i art. Stafkyrka). Jfr Belvedär,
Bjernede (sadeltorn med kroppåstak) och Lanternin.
C. G—m.

Takränna (Fotränna), en längs takfoten anbragt
i ränna med uppgift att uppsamla regnvattnet från
taket och leda det till vissa utlopp (spygattar, se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>