Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Talan - Talande ljusbåge - Talande vapen - Talang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rättegången, som käromålet uppdragit. Utvecklingen
af begreppet talan angår med hänsyn härtill
hufvudsakligen kärandens talan. Denna talan, upplöst i
sina olika element, innefattar ett påstående om rätt
(resp. ett påstående om frihet från förpliktelse)
samt anhållan af käranden, dels att domstolen
skall ingå i pröfning af rättspåståendet, dels
att domstolen skall tillerkänna käranden den
rätt, som han påstår sig ega. Kärandens talan
har sålunda två sidor: en formell, för så vidt
den afser att i den anhängiggjorda rättegången
erhålla ett afgörande öfver rättspåståendet, och
en materiell, för så vidt den afser att ernå en
dom öfver rättspåståendet af det innehåll käranden
påyrkar. Bifall till talan är i hvartdera af dessa
hänseenden beroende af sina särskilda betingelser,
hvilkas förefintlighet domstolen har att pröfva,
detta naturligtvis att förstå så, att domstolen
i första hand har att pröfva talans formella
befogenhet och endast om denna pröfning utfaller
tillfredsställande den materiella befogenheten. Man
kan sålunda säga, att kärandens talan anger de
båda hufvudföremålen för domstolens pröfning;
det ena utgöres af betingelserna för pröfning af
det materiella rättspåståendet eller hvad man inom
processteorien kallat processförutsättningarna, det
andra utgöres af själfva detta rättspåstående eller
hvad som enligt svenskt juridiskt språkbruk benämnes
själfva saken. Då kärandens ändamål med rättegången är
att ernå en pröfning af saken, d. v. s. det påstådda
materiella rättsförhållandet, betecknar man detta som
processens föremål i egentlig mening. — Alltefter
beskaffenheten af det rättsskydd, som i tvistemål
käranden begär, skiljer man emellan olika slag af
talan: kondemnatorisk talan, fastställelsetalan och
talan, som går ut på vinnande af en konstitutiv
dom. En kondemnatorisk talan l. fullgörelsetalan
innefattar ett yrkande af käranden, att domstolen
skall ålägga svaranden att till käranden fullgöra en
prestation, vanligen bestående i betalning af ett
penningbelopp; processföremål i en rättegång, som
har en sådan talan till innehåll, är ett anspråk
(= en rättighet till prestation), som käranden
vill ha svaranden förpliktad att uppfylla. Vid
fastställelsetalan går kärandens yrkande ej längre
än att domstolen skall fastställa, hur det i ett
visst rättsligt afseende förhåller sig emellan
parterna, och käranden yrkar icke, att svaranden
skall förpliktas att fullgöra något. Hvad slutligen
angår den talan, som går ut på en konstitutiv dom,
så är det därvid fråga om en kärandens påstådda rätt
att få till stånd en rättsändring gentemot svaranden;
denna rättsändring skall åstadkommas genom själfva
domen, som med hänsyn därtill betecknas såsom
konstitutiv (t. ex. äktenskapsskillnadsdom).
Se vidare Fastställelsetalan.
E. K.
Talande ljusbåge, Sjungande ljusbåge, fys. Om
en växelström får öfverlagra en likriktad ström, som
passerar genom en båglampa, kan denna under därför
lämpliga betingelser bringas att ljuda och kan äfven
återge talljud. Den härför behöfliga anordningen
åskådliggöres af figuren. Från ett batteri (B) ledes
ström genom ett regleringsmotstånd (R) och den primära
lindningen hos en induktionsrulle (I) till båglampan
(L). I induktionsrullens sekundära lindning är en
mikrofon (M) jämte ett element (E) inkopplad. Om man
talar eller sjunger i mikrofonen, uppkomma till
följd af motståndsförändringarna i mikrofonen
(se d. o.) strömvariationer i mikrofonströmkretsen
och härigenom på grund af induktion växelströmmar
i strömkretsen genom ljusbågen. Då växelströmmarna
öfverlagra den likriktade strömmen i sistnämnda
strömkrets, kommer strömstyrkan att undergå
rytmiska förändringar, hvarvid rytmen bestämmes af
de toner, som talats eller sjungits i mikrofonen.
Genom dessa rytmiska förändringar af strömstyrkan
framkallas motsvarande förändringar i värmeutvecklingen
och därmed äfven i ljusintensiteten hos bågen. Luften
omkring ljusbågen råkar på grund af variationerna
i värmeutvecklingen i svängningar, hvarigenom de i
mikrofonen åstadkomna ljuden kunna återges. Man kan
äfven låta ljuset från den talande ljusbågen falla på
en i rörelse försatt fotografisk film, på hvilken de
rytmiska ljudvariationerna komma att återges genom
starkare eller svagare svärtning. Om en sådan film
med samma hastighet får passera framför en med en
konstant ljuskälla belyst selencell (se d. o.),
så kan ljudet återges af en med cellen kombinerad
telefon på samma sätt som vid Simons och Bells
ljustelefon (se d. o.). — Jfr Duddell.
Se uppsats af O. Gallander i "Nord. tidskr." (1903).
T. E. A.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
