Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 431-432 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tank - Tank, Karsten - Tankar - Tanke - Tankebyggare - Tankeform

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

särskildt för tunga traktorer äro synnerligen
välkomna, nämligen att hjultrycket per ytenhet genom
kedjebandens stora anliggningsyta mot marken minskas
och att friktionen blir större, hvarigenom dragkraften
växer. Flera konstruktioner af Caterpillartraktorer
ha därför sedermera framställts, och försök ha i
flera länder utförts, som visat, att dessa traktorer
äro särskildt lämpliga för transport af tungt
artilleri. Fig. 3 visar kedjeanordningen å en
traktor af den amerikanska firman Holts
typ. Ramen till vagnsunderredet hvilar
här medelst fjädrar på 5 par stålrullar, som
rulla å kedjornas insidor mellan kedjehjulen.
Hela fordonstyngden hvilar alltså på dessa rullar,
och kedjehjulen ha endast till uppgift att hålla
kedjorna i rörelse. Hvarje kedja är här 50 cm. bred
och stöder mot marken med omkr. 2 m. af sin
längd. Totala stödytan blir alltså omkr. 2 kvm.,
och ehuru fordonet väger 10 ton, blir yttrycket
endast 0,5 kg. pr kvcm. — Första gången tankar
användes till krigsbruk var af engelsmännen vid
angreppet på byn Flers 15 sept. 1916. De väckte
genast stort uppseende, och stora förhoppningar
fästes vid deras förmåga att medverka vid genombrott
af en fientlig befäst ställning. De anses böra
gå framför stormtrupperna för att plöja igenom
taggtrådsnätet och därefter i tur och ordning de olika
bakom hvarandra liggande skyttegrafslinjerna, hvilka
de samtidigt med sina kanoner och kulsprutor skola
rensa genom flankerande eld. Ganska snart
infördes tankar äfven i franska armén.
I slaget vid Cambrai 20 nov. 1917, det s. k. Tankslaget,
använde engelsmännen i stor utsträckning tankar af den större
typen, men ett betydande antal af dessa (107 af 300 i
striden insatta tankar) blef härvid enligt
tyska uppgifter sönderskjutet af tyska artilleriet.
1918 kommo tankar till användning äfven i
tyska armén och gjorde där stora tjänster
under tyskarnas våroffensiv mot Marne. Vid de
stora offensivföretag, som de allierade arméerna
igångsatte på västfronten i slutet af juli 1918,
användes tankar hufvudsakligen af den lättare
typen, och de allierades stora öfverlägsenhet
i detta tekniska hjälpmedel synes i hög
grad ha bidragit till deras framgångar.
2. C. K. S. 3. G. af Wdt.

3. Kedjeanordningen på en traktor.

Tank, Karsten, norsk statsman, f. 1766 i Fredrikshald,
d. 28 jan. 1832 på godset Röd nära Fredrikshald,
var sedan 1790 affärsman, skeppsredare och godsegare
i stor skala i sin hembygd, men hade äfven lifliga
politiska intressen och trädde redan 1790 — utan något
som helst officiellt uppdrag — i underhandlingar med
general Armfelt, som på Gustaf III:s vägnar mötte
T. och ett par andra norrmän nära Eda skans för att
öfverlägga om möjligheten af Norges skiljande från
Danmark med svenske konungens hjälp. Som liberal och
patriot sökte T. senare upprätta en statsbank för
och i Norge och grundlägga själfständigt norskt
universitet. T. var själfskrifven deltagare
i rådsmötet på Eidsvold 29 och 30 jan. samt i
"notabelmötet" där 16 febr. 1814. I mars s. å. blef
han medlem af regeringen, men trädde redan 20 juli
1814 tillbaka för att kort därefter spela hufvudrollen
i de mellan Karl Johan och Kristian Fredrik förda
förhandlingarna, som ledde till konventionen i
Moss 14 aug. s. å. T. var stortingsrepresentant för
Fredrikshald och Fredrikstad
1815—16 och för den förra staden ensam 1821—22,
led. af många viktiga kommittéer och
stortingspresident 1821. T., som en gång var en
af Norges rikaste män, måste 1829 på egen begäran
låta sin firma, T. & komp., göra konkurs. — Se
Y. Nielsen, "Norges historie efter 1814", I (1882).
K. V. H.

Tankar, finländsk fyr i Bottniska
viken, uppförd 1889, omkr. 15 km. n. v. från
Gamlakarleby. Dess sken är tindrande hvitt,
37,8 m. öfver vattenytan; lysvidd 17,9
eng. mil; ljusstyrka 74,800 hefnerljus.
O. B—n.

Tanke, psyk., hvarje yttring af tänkandet (se d. o.).

Tankebyggare (Tankebyggareorden), ett vittert
ordenssällskap, som stiftades i Stockholm 1753 af
sekreteraren i utrikesexpeditionen K. F. v. Eckleff
(ifrig frimurare) och före årets slut räknade 34
medlemmar, bland hvilka skaldinnan fru Nordenflycht
samt skalderna Creutz och Gyllenborg äro
de ryktbaraste. Vidare märkas bröderna Israel
och Karl Torpadius, A. G. Leijonhufvud och
J. Fischerström. Samfundet bar prägeln af på en
gång hemlig orden och vitter akademi. Man antog
valspråk jämte ordensnamn (fru Nordenflycht:
Uranie, Gyllenborg: Trofast, Creutz: Mellanväg o. s.
v.), och man uppställde prisfrågor. De föredragna
vitterhetsalstren utgåfvos under titeln Våra
försök (3 dlr, 1753—55). Samlingen innehåller
frispråkiga satirer (mest af Gyllenborg), riktade
mot åtskilligt gammalmodigt, vacker idyllisk
poesi (Creutz "Sommarqväde" och "Elegie" m. m.),
högstämdt retorisk didaktik samt betydligt frivola
småstycken. Nit för tidehvarfvets "upplysning"
framträder. Språkformen är i allmänhet tung och
ovig. Inom sällskapet bildades ett centralkotteri
(fru Nordenflycht jämte hennes närmaste krets),
som lät trycka Witterhets arbeten, utgifne af et
samhälle i Stockholm (2 dlr, 1759—62),
hvari många stycken ur "Våra försök" återfinnas
omarbetade och förädlade samt många nya och
märkliga finnas införda (däribland Creutz’ "Atis och
Camilla" och "Daphne", Gyllenborgs "Vinterqväde",
fru Nordenflychts "Fruentimrets försvar" och
"Tåget öfver Bält"). Med denna publikation tog
svenska poesiens språk ett mycket stort steg framåt i
välljud och fritt behag. 1763 sönderföll T.-orden,
i det att fru Nordenflycht dog och Creutz beordrades
till Spanien. Ett försök att 1775 återupplifva
orden misslyckades.

Tankeform, log., form eller sätt för den mänskliga
tanken eller tankeverksamheten samt i följd däraf
äfven för det af människan tänkta. Vanligen urskiljas
inom den formella logiken tre tankeformer: begrepp,
omdöme och slutledning (se dessa ord).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>