Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 447-448 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taormina - Taotai - Taoudeni - Tapajoz - Tapamanu - Taparelli - Tapas - Tapej - Taperiansaccisen - Tapes - Tapeshafvet - Tapestrymattor - Tapeter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ruinerna af antika teatern i Taormina, jämte utsikt af vulkanen Etna med toppen snöhöljd.

Taormina, stad i prov. Messina på Sicilien,
på det tämligen branta Monte Tauro, ofvanför
Taorminabukten. 205 m. ö. h. Dit upp leder en
väg från stationen Giardini-Taormina på järnvägen
Messina—Catania. Det milda klimatet, den rika
subtropiska vegetationen och den härliga utsikten
öfver Etna och det djupblå Joniska hafvet, som rullar
som flytande safir mot Siciliens och Kalabriens
hvitglänsande kustklippor, göra platsen till en af
de skönaste på den sköna ön, och den är oaktadt
sin litenhet (omkr. 4,000 inv.) mycket besökt af
främlingar. Bland lokala märkvärdigheter står den
delvis i berget inhuggna teatern (se fig.) främst;
den är byggd på den grekiska tiden och ombyggd af
romarna. Det är ännu i dag lätt att på dess scen
öfvertyga sig om akustikens förträfflighet. Dessutom
finnas romerska bad, ett kastell (396 m. ö. h.),
en domkyrka, medeltida murar och torn, åtskilliga
palats från 1300-talet i sicilisk-normandisk gotik. —
Det forna Tauromenion var en ganska betydande stad,
396 f. Kr. grundlagd af sikuler, 358 förvandlad till
en grekisk stad. Mot slutet af romerska republiken
råkade staden i förfall, och under medeltiden hade
den endast strategisk betydelse.
J. C.

Taotai. Se Tautai.

Taoudeni. Se Taodeni.

Tapajoz [təpəʃå’s], biflod fr. h. till Amason-floden
i Brasilien, uppstår af de båda källfloderna Juruena
och Arinos i staten Matto grosso. Den förra upprinner
n. ö. om staden Matto grosso på Serra dos Parecis,
den senare n. ö. om Diamantino på Arinosplatån. Efter
de båda källflodernas förening bildar T. nedanför
Taguaralzinho en rad katarakter, af hvilka den
öfversta kallas Salto Augusto och den nedersta Salto
de São Simão. Denna omkr. 100 km. långa sträcka är
otillgänglig för flodfart. Från 8° s. br. till Rio
Crepores (fr. h.) mynning bildar T. gräns mellan
Matto grosso i ö. och Amazonas i v., och Rio Crepore
skiljer Matto grosso från det n. därom liggande Grão
Para. I den senare staten inträder T. efter föreningen
med Rio Crepore, bildar ofvanför Itaituba
de båda nedre fallen (Caxoeira de Apué), trafikeras
under sitt återstående lopp, 330 km., af ångbåtar
och faller ut vid Santarem i Amasonfloden, sedan
den nedanför Santa Cruz vidgat sig till ofantlig
bredd. Längd omkr. 1,680 km.

Tapamanu. Se Sällskapsöarna.

Taparelli, italiensk släkt Se Azeglio.

Tapas, ind. relig., själfspäkning.

Tapej, bot. Se Mucorineæ.

Taperiansaccisen. Se Tapperiansaccisen.

Tapes pullastra.

Tapes, zool., ett musslesläkte, som kännetecknas
genom aflångt skal med tre mer eller mindre djupt
klufna låständer på hvarje skalhalfva och jämn undre
skalrand; foten är försedd med byssus (se Blötdjur,
sp. 879). Ett stort antal arter är kändt
ur skilda, företrädesvis varmare, hafsområden; vid Sveriges
västkust lefva tre arter, som likaledes anträffas i
de postglaciala skalbankarna i Bohuslän.
Några af de större arterna (5—8 cm. långa),
som lefva vid de västeuropeiska kusterna och
i Medelhafvet, förtäras af kustbefolkningen. —
Jfr Kjökkenmödding, sp. 191, Kvartärperioden,
sp. 390, Litorinahafvet och Tapeshafvet.
L—e.

Tapeshafvet, geologisk benämning på Nordsjön
under ett visst skede af den postglaciala tiden. Se
Kvartärperioden, sp. 390, och Litorinahafvet, sp. 797.
E. E.

Tapestrymattor [tä’pistri-]. Se Brysselmattor.

Tapeter (grek. tapes, lat. tapete, tapetum),
eg. väfnader, afsedda att bekläda en vägg, ett golf
eller en möbel eller att göra tjänst som förhängen,
således motsvarande de svenska begreppen "väggbonad",
"matta" och "duk". I svenskan har ordet tapet erhållit
endast betydelsen af väggbonad (se d. o.). I uttrycket
"bringa något på tapeten" (fr. mettre sur le tapis),
väcka förslag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>