Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taupadell (Taubadell), Georg Christoff von - Taupo - Taurellus, Nicolaus - Taurerna - Tauri - Taurien - Taurii ludi - Taurin - Taurinerna - Tauris - Tauriska bergen - Tauriska halfön - Tauriska palatset - Tauriskerna - Tauriskos - Taurobolium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nederlaget vid Nördlingen kommendant på Schorndorf i
Württemberg, men förmådde ej försvara detta. Under
hertig Bernhards följande fälttåg möter T:s namn
ofta, särskildt 1638, då han bl. a. anförde högra
flygeln i de båda slagen vid Rheinfelden och
väsentligt bidrog till hertigens seger i det senare
af dessa; vid Wittenweyer åter vågade han sig för
långt fram under förföljandet af den slagna fienden
och råkade i fångenskap. Utväxlad 1640, deltog han
i den f. d. weimarska arméns fälttåg i Frankrikes
sold. 1643 var han ännu i aktiv tjänst, men vid denna
tid insjuknade han, begärde i april 1645 afsked och
drog sig tillbaka till sitt gods Blatzheim i trakten
af Basel.
B. B—s.
Taupo, kommun på Nya Zeelands nordö, vid floden
Waikatos utlopp i nordöstra delen af öns största
sjö, Tauposjön, ett instörtningsbäcken (626, enligt
andra 775, kvkm., 366 m. ö. h.), och s. v. om
geysirdistriktet. T. besökes mycket för de vackra
scenerierna och de utomordentliga vulkaniska
företeelserna (jämte geysirkällor fumaroler,
solfatarer, slamvulkaner m. m.) i omgifningen.
Taurellus, Nicolaus, tysk filosof, f. 1547,
d. 1606 som professor i medicin i Altorf, intog en
oppositionell ställning till den i konkordieformeln
fastställda ortodoxien och till den af Aristoteles
påverkade skolastiken, som han ansåg mera hednisk
än kristen. T. arbetade på att skapa en filosofi,
som skulle stå i samklang med hans af stark mystik
färgade kristendomsuppfattning. Hans viktigaste
arbete är Philosophiæ triumphus (1573). Biogr.
af F. X. Schmidt, "N. T." (2:a uppl. 1864).
Taurerna (grek. Ταῦροι, lat. Tauri), de forna
skytiske invånarna på Tauriska Chersonesos (se
Chersonesus), nu Krim, voro ett krigiskt och
rofgirigt, delvis nomadiserande folk med råa och
vilda seder. De dyrkade en jungfrulig gudinna,
åt hvilken de offrade krigsfångar och skeppsbrutna
främlingar. Af grekerna betraktades denna tauriska
gudinna som en särskild typ af den grekiska Artemis,
åt hvilken de gåfvo tillnamnet Tauropolos
("den i Taurien boende"). Det är till dessa
förhållanden, som Euripides anknutit händelserna
i sitt drama "Ifigeneia i taurernas land".
A. M. A.*
Tauri. Se Taurerna.
Taurien, guvernement i södra Ryssland, Ukraina,
omfattar halfön Krim och en del af fastlandet,
mellan nedre Dnjepr samt Svarta hafvets och Azovska
sjöns kuster, samt gränsar i n. till guv. Cherson
och Jekaterinoslav. 63,450 kvkm., af hvilka 25,140
kvkm. komma på Krim (se d. o.). Fastlandsdelen består
af en vågig stäpp af "svart jord" (Nogaiska stäppen),
endast på några ställen bestående af salthaltig
lera, såsom vid Sivasj-viken ("ruttna sjön"),
eller af sand, vid Dnjeprs nedre lopp. Den vattnas
af Dnjepr, som flyter längs nordvästra gränsen,
och af två mindre floder, Molotjnaja och Berda. En
mängd små sjöar och dammar förekommer i n., särskildt
i sandstäpperna vid Dnjepr, där salt produceras. Skog
saknas, med undantag af planteringar i mennoniternas
kolonier. Jordbruk och boskapsskötsel (mest fårafvel)
äro hufvudnäringar. Hvete är hufvudsäden. Industrien
är obetydlig, men exporthandeln med spannmål, salt,
fisk, ull och talg är mycket liflig.
Handelns hufvudcentra äro Kachovka vid Dnjepr,
Berdjansk vid Azovska sjön samt sjöhamnarna Eupatoria,
Sevastopol, Sudak och Feodosia. Befolkningen, hvars
antal uppgår till omkr. 2 mill. pers., består till
större delen af lill- och storryssar och tatarer
(omkr. 100,000) samt f. ö. af armenier, judar,
zigenare, greker och andra européer, i synnerhet
tyskar (1897 78,300), i det sedan längre tid tillbaka
nybyggare från Tyskland och Schweiz (mennoniter
från Preussen) af ryska regeringen inbjudits såväl
till Krim som till fastlandsdelen och där anlagt
kolonier, de största i kretsen Berdjansk, kring
Molotjnaja. Guv. indelas i 8 kretsar. Hufvudstad
Simferopol.
Taurii ludi kallades spel, som af Tarquinius
Superbus firades i Rom som offer åt underjordens
gudar. Äfven 186 f. Kr. firades de två dagar på Circus
Flaminius. Närmare om dem känner man ej.
Taurin (af grek. tauros, tjur), kem.,
Aminoetylsulfonsyra, CH2 (NH2)·CH2 (SO2OH), en aminosyra (se d. o.), som i förening med kolalsyra utgör
den i galla förekommande taurokolsyran (se Galla,
sp. 604). Taurinet, som lätt kan framställas ur
nötkreaturens galla genom kokning med saltsyra, bildar
stora, färglösa, glänsande, prismatiska kristaller,
som äro lösliga i 15—16 delar vatten af vanlig
temperatur, men nästan olösliga i sprit. Vid kokning
med stark alkalilut spaltas taurinet i ättiksyra och
svafvelsyrlighet.
K. A. V—g.
Taurinerna (lat. taurini) voro sannolikt en keltisk
folkstam med blandning af ligurer. De voro bosatta
vid Po och Dora Riparia. Hufvudstad var Taurasia,
sedan Augusta Taurinorum (det nuv. Turin).
R. Tdh.*
Tauris. Se Krim.
Tauriska bergen. Se Krim, sp. 1318.
Tauriska halfön. Se Chersonesus och Krim.
Tauriska palatset i Petersburg byggdes 1783 af
I. E. Starov och skänktes af Katarina II till
grefve Potemkin, "Tauriern". Efter hans död blef
slottet kejserlig egendom. Vid den ryska dumans
bildande var det säte för det ryska parlamentet
(se fig. 11 å pl. II till art. Petersburg). Där
sammanträdde 18 jan. 1917 den konstituerande
församlingen, som dagen därpå drefs ut af
matroser. I febr. 1918 beslöt folkkommissariernas
råd, att Rysslands arbetarråds centrala
exekutivkommitté skulle disponera öfver palatset.
A—d J
Tauriskerna (lat. taurisci), forntida keltisk
folkstam i Östalperna. Se Galler, sp. 623.
Tauriskos, namn på flera forngrekiska konstnärer;
mest berömd af dem är T. från Tralleis (Tralles),
som med sin broder Apollonios utförde "Farnesiske
tjuren" (se Farnesiska konstverk, sp. 1403). Han
skall äfven ha utfört Eroshermer. Måhända var han
också målare.
Taurobolium (grek., "tjuroffer"), en renande
ceremoni, i förbindelse med vissa österländska kulter,
t. ex. dem, som egnades "den stora moderns" (se
Cybele) och Attis’ (se d. o.). Ceremonien öfverfördes
till Italien, där det första kända offer af detta
slag egde rum i Puteoli 134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
