Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kapprum för ytterkläder och toaletter m. m., hvarjämte
uti större stads- eller residensteatrar finnas
hofloger och salonger för höga vederbörande.
Scenhuset omfattar själfva scenrummet, där
skådespelarna uppträda och hela den sceniska apparaten
med sina dekorationer och maskinerier är förlagd. Här
inrymmas också öfningssalar och klädloger för
personalen samt magasin för kläder, möbler och andra
effekter, liksom en målarateljé för dekorationer samt
verkstäder för snickare och skräddare m. m. äfvensom
magasin för olika slag af dekorationer och attiralj
för scenen. Sistnämnda utrymmen måste dock, ur såväl
eldfaresynpunkt som af ekonomiska skäl, rätt starkt
begränsas inom själfva teaterbyggnaden och därför
särskilda upplag beredas på annan plats. Scenrummets
höjd öfver salongen skall vara rikligt tilltagen,
så att rök och gaser, som kunna uppstå på scenen,
kunna samlas i dess öfre del och därifrån släppas
ut. Uti 1909 års ofvannämnda förordning lämnas
följande bestämmelser om storleken af själfva
scenrummet. Scenens bredd skall vara minst dubbelt
så stor som scenöppningens bredd mot salongen, dess
djup minst 3/4 af bredden och höjd = scenöppningens +
salongens medelhöjd, hvarvid innertaket öfver scenen
kommer rätt betydligt öfver salongens. Vidare äro
detaljbestämmelser fastställda om beskaffenheten och
förläggningen af öfriga lokaler, såsom klädloger,
magasin och verkstäder m. m., samt om storleken
af utgångar, korridorer och trappor m. m. liksom
för salongshuset. En intressant detalj är härvid,
att i passager mellan scenen och olika förråds- och
magasinslokaler skola anordnas s. k. luftslussar,
d. v. s. ett utrymme, som på båda sidor omges af
själfstängande, eldsäkra dörrar. Särskildt stränga
fordringar äro ställda på den s. k. skyddsridån
("järnridån"), som skall finnas i öppningen mot
salongen och som skall fällas ned, så fort någon
anledning till eldfara på scenen yppar sig. Den
skall utföras af eldsäkert (brandfritt) material,
vanligen korrugerad eller slät järnplåt på en stomme
af fasonjärn, och kunna sänkas med en hastighet
af minst 0,25 m. per sek. samt motstå ett lufttryck
af 45 kg. per kvm. utan att deformeras, så att den
kan med lätthet manövreras. Den skall f. ö. gå i en
ram, som är eldsäker och icke släpper igenom rök,
samt kunna skötas från två olika platser, den ena
utom scenrummet. För att utsläppa rök och gaser
från scenrummet skola luckor anläggas i taket med en
areal af 12 proc. af scengolfvets yta och kunna med
lätthet manövreras från detta af en man. Öfver scenen
anses en regnapparat bestående af en samling med hål
försedda liggande rör vara till nytta, men kan få
ersättas af goda brandposter i riklig mängd. Särskild
vikt lägges vid scenlokalernas öfvervakning af en
särskild brandvakt (en afdelning af stadens brandkår),
som skall tillse, att alla säkerhetsanordningar äro
vidtagna och fungera tillfredsställande.
Scenen, d. v. s. den plats, där föreställningen eger
rum, begränsas af dekorationerna, näml. en bakre vägg,
fonden, väggar på sidorna, kulisser, samt af något
slags innertak, soffiter. Fonden bör kunna inplaceras
på olika ställen för att kunna göra scenen mer eller
mindre djup. Kulisserna äro gjorda af målad väf,
spänd på lätta träramar,
och infästas på ståndare, som gå genom golfvet
ned till därunder placerade vagnar. Soffiterna
bestå af väfremsor, som hänga tvärs öfver scenen
och begränsa scenbilden mot ofvan. Alltefter
soffiternas beskaffenhet får man luft-, skogs- eller
rumssoffiter. Sceninredet består f. ö. af scengolfvet
samt det ofvan detta varande vindsmaskineriet,
hvarifrån fonder och soffiter manövreras, samt af
undermaskineriet, placeradt i ett par, tre etager
under golfvet. Golfvet har till för några år
sedan för perspektivisk verkan lagts i en lutning af
omkr. 4 proc. höjande sig från främre delen, rampen,
och mot bakre delen, fonden. Vid åtskilliga nyare
teatrar, t. ex. stadsteatern i Köln 1902, i Nürnberg
1905 m. fl., har man lagt golfvet horisontalt och
därmed ansett sig ha vunnit åtskilliga fördelar
ur scenteknisk synpunkt. Denna anordning synes
ock numera ha vunnit mera allmän efterföljd. Golfvet
uppdelas i 6—8 st. tvärgående afdelningar,
s. k. gator, hvilka äro uppdelade i rännor och olika
slags luckor. Sålunda finnas i hvarje gata två à tre
st. frifarter (kulissrännor), som löpa tvärsöfver
scenen och uti hvilka kulisserna insättas. Vidare
finnes i hvarje gata en s. k. kassettlucka, som
går tvärsöfver golfvet och kan fällas ned genom
detta på gångjärn. Genom denna öppning kunna
större målade dekorationer föras från golfvet
ned i scenkällrarna och vice versa. Vidare är i
hvarje fack l. gata inrymdt en större eller ett
par mindre försänkningar ("falluckor"), hvarigenom
vissa delar af golfvet kunna sänkas eller höjas. De
större falluckorna äro 1 à 1,20 m. breda och 8—10 m.
långa beroende af scenutrymmet. Uti golfvet är
på försänkningens plats inlagd en rad af luckor,
s. k. skottluckor, som kunna något sänkas och dragas
åt sidan under golfvet. Om sålunda en fallucka med
några på densamma uppställda dekorationer eller
människor skall sänkas under golfvet, sker detta
genom ett maskineri i källaren, hvarefter öppningen i
golfvet slutes genom skottluckorna, som manövreras i
källaren under golfvet. Takdekorationerna, bestående
af fonder och soffiter, äro upphängda i järnrör,
hvilka uppbäras af linor, som gå upp till rullar,
placerade på vinden. Därifrån föras linorna samman
öfver en gemensam rulle vid ena ytterväggen och
sättas där i förbindelse med en på väggen löpande
motvikt. Genom denna anordning kunna takdekorationerna
genom handkraft lätt och bekvämt höjas eller sänkas
i förhållande till scenen.
Fig. 17—18 å pl. III, upptagande tvär- och
längdsektion af scenrummet i en teater af något
äldre datum, visa hufvuddragen af förut beskrifna
anordningar, i system genomförda. Scengolfvet,
som är uppdeladt i 6 gator, är här lagdt i lutning
mot rampen. Under golfvet är endast en underbotten
anordnad, hvadan försänkningarna ("falluckorna")
icke kunna sänkas mer än 2,5—3 m. Vid större teatrar
finnas vanligen 2—3 dylika underbottnar. Inom
takkonstruktionen är den s. k. tågvinden förlagd,
där alla linor för takdekorationerna med deras
ledrullar m. m. äro sammanförda. Golfvet i tågvinden,
vanligen benämndt "spjälbotten", består af glest
lagda spjälor, mellan hvilka linorna löpa. Uti
takkonstruktionen äro vid scenväggarna upphängda
ett slags genombrutna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
