Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegeatis - Tegeforsen - Tegel - Tegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Peloponnesos. Invånarna, för hvilka samfälld
dyrkan af Athena Alea af ålder utgjorde det
sammanhållande föreningsbandet, voro kända som ett
mycket tappert folk. Med spartanerna lågo de länge
i fejd och nödgades till dem afstå en del af sitt
landområde. Dessa krig torde äfven ha föranledt
anläggningen af den befästa staden Tegea ("den
skyddande"), efter hvilken landskapet erhöll sitt
namn. Sedermera ingingos fördrag, som tillförsäkrade
tegeaterna en själfständig och framstående plats
inom det spartanska vapenförbundet. I försvaret
af Thermopylai (480 f. Kr.) deltogo tegeaterna med
500 och i slaget vid Plataiai (479 f. Kr.) med 3,000
man. I Peloponnesiska kriget (431—404 f. Kr.) stodo de
på Spartas sida likasom sedermera under det Korintiska
(395—387 f. Kr.). Men vid Epameinondas’ segerrika
uppträdande mot Sparta bragtes de till affall och
kämpade i slaget vid Mantineia (362 f. Kr.) på
tebanernas sida. Ännu under de akaiska och etoliska
förbundens tid hade staden Tegea betydelse som viktig
vapenplats. Dess läge har fastställts genom gräfningar
1888 och de följande åren. Ungefär 7 km. längre mot
n. v. ligger den nutida staden Tripolitsa,
vid hvars uppbyggande det forna Tegeas ruiner fått
tjäna som stenbrott. Bland bibehållna forntidsminnen
märkas förutom lämningarna af en teater grundmurarna
till Athena Aleas af Skopas uppförda tempel, på sin
tid den största och praktfullaste tempelbyggnaden på
Peloponnesos (se vidare Skopas). Litt.: Bérad, "Tégée
et la Tégéatide" (i "Bulletin de correspondance
hellénique", 1892, 1893), Dugas,
"Fouille de Tégée" (i "Comptes rendus
de l’Académie des inscriptions", 1911).
A. M. A.
Tegeforsen, ett något öfver 5 m. högt fall i
Åreälfven strax ofvan Åresjön, är delvis utbyggd af
A.-b. Tegefors verk för drifvande af såg och kvarn
samt för ortsbelysning och för kraft till bergbanan
upp till Åreskutan.
E. O. E—m.
Tegel, ty., geol., namn på en kalkhaltig lera i
Wienbäckenet. Se Tertiärsystemet.
Tegel. 1. Tekn. I sin egentliga betydelse är tegel
ett af bränd lera framställdt parallellipipediskt
byggnadsmaterial, hvars längd, bredd och tjocklek
förhålla sig inbördes ung. som 4 : 2 : 1 (vanligt
murtegel). Dock kallas äfven andra af bränd lera
framställda byggnadsmaterial tegel, t. ex. taktegel,
reveteringstegel, håltegel o. s. v.
Hufvudsakliga råmaterialet för teglet är tegelleran,
en förvittringsprodukt af fältspat, mycket
utbredd särskildt på de delar af jordytan, där den
s. k. istiden härskat och genom sina vattenmassor
slammat leran ned i dalarna (jfr Lera). Leran är ett
vattenhaltigt aluminiumsilikat, som vid upphettning
afger sitt kemiskt bundna vatten och bildar ett
hårdt vattenfritt silikat. Beroende på föroreningar
af alkalier, järn, kalk och magnesia, är leran mer
eller mindre eldfast och erhåller efter bränningen
olika färger. Den renaste leran, kaolinen, bränner
sig rent hvit, de eldfasta lerorna ljust gult,
de mer järnhaltiga gulrödt och rödt och de med
viss proportion af kalk och järn vid bränning med
otillräcklig lufttillförsel gulgröna
 |
| Fig. 1. Matarsump, stenafskiljande valsverk och slätvalsverk samt snäckpress för tegeltillverkning. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
