Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teheran - Te hominem esse memento - Tehran - Tehri - Tehrpat - Tehuantepec - Tehuantepecbanan - Tehuantepecnäset - Tehuelche - Tehybridrosor - Teichmann, Ludwig - Teichmüller, Gustav - Teignmouth - Teignmouth, John Shore - Teilman, Kristian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vatten erhålles rikligen genom öfverbyggda kanaler
(kenat) från de närbelägna bergen, och en mängd
offentliga bad finnes. Medelpunkten i staden bilda
de svala och luftiga basarerna, där inhemska och
europeiska produkter säljas. T. har ingen nämnvärd
industri. De sanitära förhållandena äro ganska
goda (namnet T. uppges också betyda "den rena"). I
Elbrusbergen ha schahen och prinsarna lust- och
jaktslott, dit de plägat draga sig tillbaka om
sommaren. Ett stort antal af stadens invånare beger
sig vid sommarens början på grund af hettan till
bergstrakterna, där äfven de europeiska legationerna
ha sina sommarvillor. S. ö. om T. ligger i en
oas, på ruinerna af det gamla Rhages (se Tobias
bok), den sedan 1887 med T. medelst en 9 km. lång
järnväg förenade byn Schah-zadeh-Abd-ul-Azim, i
hvars moské medlemmarna af den kungliga familjen
begrafvas. — T. var ej af någon betydenhet, förrän
Aga Muhammed (d. 1797), grundläggaren af den ännu
regerande kadjar-dynastien, gjorde det till sitt
residens. Sedan dess har T. varit schahens vanliga
residens.
(H. W—k.)
Te hominem esse memento (Memento te mortalem esse),
lat. Se Memento.
Tehran. Se Teheran.
Tehri, brittisk vasallstat i Indien. Se Garhwal 2.
Tehrpat, lettiska namnet på Dorpat (se d. o.).
Tehuantepec [teω͡antepe’k], stad i mexikanska
staten Oaxaca, på Tehuantepecnäset (se d. o.),
vid Tehuantepecbanan och floden Tehuantepec, 20
km. från dess utlopp i La Ventosabukten af Stilla
hafvet. Omkr. 10,000 inv.
(H. W—k.)
Tehuantepecbanan [teω͡antepe’k-]. Se Tehuantepecnäset.
Tehuantepecnäset [teω͡antepe’k-] är den smalaste delen
af Mexico (210 km. bred) och bildar den naturliga
gränsen mellan Nord- och Central-Amerika. Den
åtskiljer Mexikanska buktens sydligaste del,
Campechebukten, från Tehuantepecbukten af Stilla
hafvet och utgör en insänkning i landmassan mellan
Guatemalas högland i ö. och s. ö. samt Anahuacplatån
i v. Vattendelaren mellan de två oceanerna ligger
på sin lägsta punkt 207 m. ö. h. Tvärs öfver näset
går från Puerto Mexico (förr Coatzacoalcos) vid
Campechebukten till Salina Cruz vid Tehuantepecbukten
den 304 km. långa Tehuantepecbanan, hvars högsta
punkt ligger 224 m. ö. h. Denna byggdes af
mexikanska republiken och var slutgiltigt färdig
jan. 1907. Före Världskriget och Panamakanalens
öppnande var järnvägen af ansenlig betydelse för
snabb befordran af ömtåliga eller värdefulla varor
från Europa och New York till nordamerikanska hamnar
vid Stilla hafvet samt från nordamerikanska östkust-
till sydamerikanska västkusthamnar. Den hade då tre
gånger så stor varutrafik som den redan 1855 byggda
Panamabanan. Dess två slutpunkter, hamnarna Puerto
Mexico och Salina Cruz, anlöptes regelbundet af 20
ångbåtslinjers fartyg. — Planer för en interoceanisk
kanal på T. uppgjordes flera gånger under 1840-
och 1850-talen. Snart nog blef emellertid intresset
för en järnvägsförbindelse öfvervägande. I början af
1880-talet beslöt mexikanska regeringen att själf
bidraga till järnvägsplanens fullföljande. Arbetet
å banan upptogs och afbröts åter gång på gång
och nådde sin provisoriska fullbordan 1894. Men den
så tillkomna banan var dåligt byggd och egnad endast
för lokaltrafik. För tillförsel och omlastning af
massgods brukbara hamnanläggningar funnos hvarken vid
banans norra eller södra ändpunkt. För att afhjälpa
detta afslöts 1902 kontrakt mellan Mexicos regering
och engelska firman S. Pearson and son, hvilken
utfört storartade hamnarbeten i Vera Cruz samt den
stora dräneringskanalen i hufvudstaden Mexico (se
d. o., sp. 367). Under följande 4—5 år verkställdes
af denna firma icke blott fullständig ombyggnad af
järnvägen, utan äfven nyanläggning af hamnen Salina
Cruz och utbyggnad af Puerto Mexicos hamn samt deras
utrustning med lossnings- och lastningsanordningar
för massgods från och till oceanfartyg. Se härom
och om banan samt Tehuantepecnäsets natur och
historia G. W. von Zahns uppsats i "Zeitschrift
der gesellschaft für erdkunde zu Berlin" (1907)
och uppsats af E. O. Hovey i American geographical
society, Bulletin (s. å.).
H. W—k.
Tehuelche, folkstam. Se Patagonien, sp. 214.
Tehybridrosor, bot. Se Rosa, sp. 840.
Teichmann (T.-Stawiarski), Ludwig, polsk anatom,
f. 1823 i Lublin, d. 1895 i Krakau, med. doktor
i Göttingen 1856, blef 1861 e. o. professor i
patologisk anatomi i Krakau och 1868 ord. professor
i deskriptiv och jämförande anatomi där. Bland
hans arbeten har i synnerhet Das saugadersystem
vom anatomischen standpunkte (1861) tillvunnit
sig erkännande. Om Teichmanns kristaller se Hemin.
R. T—dt.
Teichmüller [ta’jch-], Gustav, tysk filosof,
f. 1832 i Braunschweig, d. 1888, professor i Basel
(1868) och i Dorpat (1871), Trendelenburgs lärjunge,
är mest påverkad af Leibniz och Lotze. Han var en
betydande och originell tänkare. Hans hufvudarbete är
Die wirkliche und die scheinbare welt (1882). Utom
flera till filosofiens historia hörande arbeten
(särskildt om Platon) utgaf han Religionsphilosophie
(1886); postumt utgafs (af J. Ohse) Neue
grundlegung der psychologie und logik (1889).
S—e.
Teignmouth [ti’nməth], hamnstad i engelska
grefsk. Devon, vid floden Teigns utlopp i Engelska
kanalen och Great Western-järnvägen. 9,215
inv. (1911). Hafsbadort. Fiskehamn. Utförselort
för granit och slipad marmor.
(H. W—k.)
Teignmouth [ti’nməth], John Shore, baron T.,
anglo-indisk generalguvernör, f. 8 okt. 1751,
d. 14 febr. 1834, inträdde 1769 som skrifvare i
Ostindiska kompaniets tjänst, var 1775—80 som medlem
af skatterådet i Calcutta en bland Warren Hastings
dugligaste medhjälpare och stod 1787—89 som medlem
af högsta rådet vid lord Cornwallis’ sida vid
genomförandet af dennes finansreformer. T. blef
1792 baronet (sir John Shore) och var 1793—98
generalguvernör öfver Indien. Som sådan förde han en
rätt eftergifvande noninterventionspolitik. T. blef
1798 upphöjd till irländsk peer, tillhörde
efter sin hemkomst till England kontrollrådet
för Indien 1807—28 samt var Brittiska och
utländska bibelsällskapets förste president. En
lefnadsteckning öfver T. utgafs 1843 af hans son.
V. S—g.
Teilman, Kristian, norsk tonsättare, f. 1845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
