Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1) Högre konstyrkesskolan med afdelningar för dekorativ
skulptur, möbelsnickeri, konstsmide och emaljering,
textil konst, dekorativ målning, grafisk konst;
2) Lägre konstyrkesskolan med mönsterritnings- och
väfkurs. II. Skolan för landtmaskinister meddelar
sådana tekniska kunskaper, som äro erforderliga
för skötsel af stationära kraftanläggningar, såsom
ångmaskiner, elektriska anläggningar m. m. B)
Aftonskolor afsedda företrädesvis för dem, som
inträdt i yrken. 1) Fackskolan för bokindustri, 2)
Aftonskolans konstyrkesafdelning, 3) Mekaniska och
byggnadsafdelningen, 4) Aftonskolans förberedande
afdelning. Arbetsåret varar 15 sept.—30 april. Skolans
samtliga läroämnen äro: frihandsteckning,
figurteckning, fackteckning och komposition för
olika konstgrenar, perspektivritning, dekorativ
målning, stillära, ornamentslära, modellering,
figurmodellering, träskärning, konstsmide,
emaljering, väfning, svenska språket, välskrifning,
bokföring, aritmetik, algebra, geometri, fysik, kemi,
mekanik, maskinlära, maskinritning, elektroteknik,
sättning, tryckning, litografi, litografiskt tryck,
bokbinderi, geometrisk konstruktionsritning,
mekanisk fackritning, krokiritning,
byggnadslära, byggnadsfackritning, yrkesmålning,
mönsterritning, konstsöm, keramik, läderornering,
skeppsbyggen. Skolans bibliotek innehåller
omkr. 4,100 bd och omkr. 16,700 planscher. Skolan
styres af Slöjdföreningens i Göteborg styrelse,
hade 1917 34 ord., 8 extra lärare och lärarinnor
samt 859 lärjungar, hvaraf 650 manliga och 209
kvinnliga. Inkomsten 1917 utgjorde omkr. 145,900
kr., hvaraf 98,415 kr. anslag från Göteborgs stad
och 30,000 kr. statsanslag. — Tekniska skolan i
Västerås, som är understödd af staten, landstinget och
Västerås stad, omfattar följande hufvudafdelningar:
A) Dagskolor: 1) Elektrotekniska fackskolan för elever
med två års yrkespraktik, tvåårig kurs. 2) Yrkesskolor
för elektrotekniker, mekaniker, byggnadsarbetare
m. fl. Kursen pågår 30 veckor. Tre års praktik
fordras. 3) Tre-månaderskurser för inträdessökande i
fackskolan. 4) Centralslöjdskolan för Västmanlands län
med undervisning i träslöjd, väfning, växtfärgning
och andra hemslöjdsgrenar. 5) Lärlingsskola för
flera yrken med undervisning en hel eller två halfva
dagar i veckan. 6) Kvinnliga dagelevskolan, som
närmast är en förberedande handelslärlingsskola. B)
Söndags- och aftonskolor: 1) Lärlingsskolor för
i staden företrädda yrken. 2) Yrkesskolor för
elektrotekniker, mekaniker och metallarbetare
m. fl. 3) Fackskolans aftonklasser. 4) Fristående
ämneskurser. C) Västmanlands läns hemslöjdsmagasin,
grundlagdt af Hushållningssällskapet. Skolans samtliga
läroämnen äro: linearritning, krokiritning, skugglära,
perspektivlära, möbelritning, byggnadslära med
ritning, materiallära, byggnadsstatistik med ritning,
maskinritning, maskinlära, material- och verktygslära,
frihandsteckning, perspektivteckning, figur- och
modellteckning, akvarell-, olje- och pastellmålning,
ornament- och figurmodellering, konstindustriell
fackteckning, mönsterritning, matematik, geometri,
utstakning och afvägning, mekanik, fysik, kemi,
elektroteknik med monterings-, laborations- och
konstruktionsöfningar, projektionsritning
med projektionslära, svenska språket, välskrifning,
rundskrift, textning, stenografi, bokföring
och handelslära, yrkesekonomi, samhällslära och
näringsgeografi, modellarbete och arbetsmaskiner,
författningskunskap, hygien, tyska och
engelska. Skolan har laboratorier och verkstäder,
bibliotek och modellsamlingar. Styrelsen består
af 5 personer; lärarna voro 25 under läroåret
1917—18, eleverna 424, statens anslag 5,500 kr.,
landstingets 4,000 kr. och Västerås stads 10,000 kr. —
Vid bergsskolorna i Filipstad och Falun meddelas
elementära, såväl praktiska som teoretiska kunskaper
åt ynglingar, som vilja egna sig åt järnhandteringen
(se Bergsskola). — Väfskolan i Borås utbildar
manliga lärjungar till verkmästare, mönstertecknare
och fabrikanter inom väfnadsindustrien och meddelar
undervisning åt kvinnliga lärjungar i konstväfnad och
textil hemindustri. Väfskolan lyder under styrelsen
för tekniska elementarskolan i Borås. Om John
Lennings väfskola i Norrköping se Lenning. —
Maskinister utbildas vid landets navigationsskolor
(se Navigationsskola). — Af staten understödda
(med sammanlagdt 140,000 kr. årligen) äro äfven
de lägre tekniska yrkesskolor (före 1877 benämnda
"Tekniska söndags- och aftonskolor"), som upprättats
af de större stadskommunerna och förnämligast
afse att meddela lärlingar i handtverk och industri
undervisning i de läroämnen, som äro erforderliga för
en på insikt grundad yrkesutöfning. Skolorna ha ej
gemensamma föreskrifter att följa. Läroämnena äro
både till arten och omfattningen mycket växlande
inom de olika yrkesskolorna. Nästan alla uppta
läroämnena svenska språket, välskrifning, bokföring,
frihandsteckning, geometrisk konstruktions- och
linearritning samt matematik (mest aritmetik). Näst
dessa ämnen komma fackteckning (maskin-, byggnads-,
möbel-, konstindustrien fack- och mönsterritning),
målning, modellering, textning, tyska, engelska,
fysik och elektroteknik m. fl. De statsunderstödda
lägre tekniska yrkesskolorna äro 79 till antalet och
hade 1917 omkr. 9,000 lärjungar. Det öfvervägande
antalet skolor upptar äfven kvinnliga lärjungar. Den
största af yrkesskolorna är den i Malmö, med 33 lärare
och 458 lärjungar (1917). Förutom de ofvannämnda
läroanstalterna finnes en del privata tekniska skolor,
som ej åtnjuta statsanslag. - Den lägre tekniska
undervisningen i Sverige är f. n. (1918) föremål för
genomgripande omorganisation.
De nuv. tekniska elementarskolorna komma enligt
omorganisationsplanen att förändras till eller
ersättas med tekniska fackskolor och tekniska
gymnasier. De tekniska fackskolorna komma att få
till uppgift att meddela teknisk specialbildning
inom de olika hufvudgrenar af industrien, som äro af
särskildt stor betydelse för vårt land; de tekniska
gymnasierna däremot komma att meddela en mera allmänt
lagd teknisk utbildning, lämplig för vissa grupper
af fabrikstjänstemän och affärsmän äfvensom för
sådana personer, som ha åt sig uppdragen ledningen af
mindre industriella företag med föga specialiserad
verksamhet. 1918 har beslut fattats om inrättandet
af en elektroteknisk fackskola i Västerås och en
maskinfackskola i Malmö, båda afsedda att träda i
verksamhet 1919. Likaledes är beslutad omorganisation
af tekniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
